Promotionstradition
Promotionerna har bevarats som en del av universitetstraditionen i århundraden genom att förändra och anpassa sig. Det är sällsynt att ceremonier fortfarande i dag till stor del ser likadana ut som då de blev till. Promotionen är alltså ett exempel på ett immateriellt kulturarv som bevarats väldigt väl. Traditionen med magisterpromotioner fördes in i Finlands nationella förteckning över det levande kulturarvet 2017.
Promotionen uppkom på medeltiden: I Bologna och Paris ordnades promotioner redan på 1200-talet. Helsingfors universitets, tidigare Kungliga Akademien i Åbo (1640–1827) och Kejserliga Alexanders-Universitetet (1827–1918), promotionstradition såg dagens ljus i ett tidigt skede. Filosofiska fakultetens första promotion ordnades år 1643, endast tre år efter att Kungliga Akademien i Åbo grundades. Traditionen har fortsatt så gott som oavbruten sedan dess, och även spridit sig till andra fakulteter och universitet. Helsingfors universitets filosofiska fakultets promotion är fortfarande den största promotionen.
Vid Kungliga Akademien i Åbos filosofiska fakultet fortsatte promotionerna så gott som oförändrade, som ett endagsevenemang avsett endast för magistrar, fram till början av 1800-talet. Promotionen började med att deltagarna samlades hemma hos promotorn. Därifrån gick promovenderna i procession till Akademihuset, där promotorn promoverade dem. Många av elementen i dagens promotioner, såsom processionerna och frågan till primusmagistern, fanns med redan i dessa första promotioner. Också symboliken kring promotionen har bibehållits oförändrad i århundraden: Redan på 1700-talet symboliserade lagerkransen magistrarnas prestationer. Likaså börjar promotionsakten fortfarande med promotorns tal och avslutas med ultimus tal. Promotionen bestod av tre festliga evenemang: promotionsakten, promotionsgudstjänsten och promotionsmiddagen. Universitetet verkade i anspråkslösa förhållanden, och endast män promoverades.
På 1800-talet spelade universitetet en viktig roll i samhället, och promotionerna och andra akademiska fester var några av ytterst få allmänna festligheter som var Storfurstendömets egna. Dessa fester gav också Finlands politiska elit och intelligentia en chans att träffas i en tid då medierna var outvecklade och avstånden långa. Promotionerna hade därmed också en stor social och nationell betydelse. Under 1800-talet fick promotionstraditionen flera element som finns kvar än i dag, till exempel promotionen av jubelmagistrar och traditionen att promovera doktorer och magistrar vid samma evenemang. På 1850-talet etablerade sig sången Vårt land som en del av promotionernas program. På 1870-talet förlängdes festligheterna till tre eller fyra dagar. Fler evenemang togs med i promotionen, och bland annat balen etablerade sig som en del av promotionen på 1880-talet, när den fick en perfekt lokal i det nybyggda Studenthuset (i dag Gamla studenthuset). Samtidigt växte promotionerna i storlek och utvecklades till viktiga societetsevenemang. Vi känner väl till dessa evenemangs historia, eftersom det skrevs flitigt om dem i pressen.
Finländska särdrag
Så småningom försvann seden att promovera magistrar vid promotioner på andra håll i världen, och promotionerna började få drag som endast förekommer i Finland. En helt finländsk specialitet är valet av en allmän kransbindare (ursprungligen den allmänna kransbinderskan). Magisterpromotionerna i Helsingfors sågs redan på 1840-talet som en finländsk tradition som stärkte den finsknationella identiteten. Vid samma tid hade magisterpromotionerna redan försvunnit från universiteten i många andra länder, men i Finland var de akademiska promotionsfestligheterna och deras symboler förknippade med fosterländskheten och bevarades därför. Vid filosofiska fakultetens promotion 1850 sjöng man i slutet av promotionsakten för första gången sången Vårt land, som blev en etablerad del av promotionsprogrammet. I slutet av 1800-talet hotades promotionerna av de spända relationerna till Ryssland, eftersom det vid promotionerna förekom en finsknationalistisk anda. För att få ordna en promotion krävdes därför kejsarens samtycke.
Efter Finlands självständighet fortsatte promotionstraditionen oavbruten. Det självständiga Finlands första promotion ordnades 1919. Efter första världskriget ordnades inga magisterpromotioner på hela 14 år. Föregående gång en lika lång paus i traditionen hölls var på 1700-talet, på grund av stora nordiska kriget. Det var besvärligt att börja ordna promotioner igen efter ett så långt avbrott, eftersom det var svårt att komma ihåg de många detaljerna i promotionstraditionen. På grund av detta etablerades småningom en sed att skriva en minnesbok över varje promotion. På 1970-talet ansågs promotionerna vara gammalmodiga och elitistiska, och de blev därför mer småskaliga än tidigare. In på 1980-talet förändrades dock stämningen i samhället, och promotionerna blev populära igen.
Promotionen har sina rötter i Europa, men den har blivit ett uttryck för specifikt den finländska kulturen. Genom århundradena har det upplevts att ett anslående firande av magistrarnas och doktorernas prestationer hör till det akademiska livet. Promotionstraditionen har ansetts vara en värdefull del av det finländska universitetslivet och har bibehållits livskraftig även genom svåra tider. Samtidigt har traditionen utvecklats i och med att varje promotion och varje promotionskommitté försöker bidra med någonting nytt till den flera hundra år gamla traditionen.
Den första promotionen vid den filosofiska fakulteten hölls år 1643 vid Akademien i Åbo, som genom drottning Kristinas och förmyndarregeringens privilegiebrev hade tilldelats rätten att promovera doktorer, magistrar och baccalaureer (numera kandidater). Modellen för promotionsceremonierna importerades från Sverige och Tyskland, och fram till mitten av 1800-talet försökte myndigheterna reglera antalet personer som promoverades för att förhindra att alltför många eller mindre kvalificerade personer skulle få den höga magistervärdigheten.
Den filosofiska fakulteten promoverade endast magistrar fram till början av 1800-talet, eftersom fakulteten fungerade som en förberedande propedeutisk fakultet för alla universitetsstudenter innan de övergick till de högre professionella fakulteterna. Magister- och doktorsvärdigheterna inom filosofin var ännu inte åtskilda under 1600- och 1700-talen, då titeln "Magister ac Doctor Philosophiae" kunde tilldelas vid magisterpromotionen. I statuterna från 1828 separerades magister- och doktorsvärdigheterna från varandra. Den första promotionen i Helsingfors hölls år 1832, men de första doktorerna i filosofi promoverades först år 1840. Samtidigt försvann trycket att begränsa antalet deltagare i promotionen, och ceremonin började alltmer utvecklas till en frivillig fest för att fira avslutningen av studietiden.
Under slutet av 1800-talet blev språkfrågan, det vill säga förhållandet mellan finska och svenska, en central del av studentpolitiken. Språkfrågan började också påverka promotionerna. För första gången användes finska i talen vid den filosofiska fakultetens promotion år 1864, ett år efter att språkreskriptet utfärdats. Så småningom kom språkpolitiken att återspeglas i nästan allt som rörde promotionerna, såsom val av språk i tal, dikter och kantater, samt vid val av allmänna kransbinderskor och gratister. Språkstriderna kopplade till promotionerna kulminerade år 1903, då den filosofiska fakultetens promotion inte kunde hållas på grund av dem.
Kvinnornas inträde i den filosofiska fakultetens promotioner förändrade och berikade programmet: kransbindningar med efterföljande middag tillkom på dagen före den egentliga promotionsdagen, liksom utflykter dagen efter promotionen innan dansen. Därmed blev promotionerna tre dagar långa.
Vid den filosofiska fakultetens promotion år 1932 inträffade för första gången i historien att republikens statschef deltog i promotionen som jubelmagister från promotionen år 1882. Presidenten var "Ukko-Pekka" Pehr Evind Svinhufvud, och hans närvaro gav naturligtvis en sällsynt glans åt hela promotionen. Jubelmagister Svinhufvud bjöd in alla promovender med sina kransbinderskor och svärdsköpare samt doktorerna med sina svärd och hattar till en kaffebjudning på presidentens slott, vilket ersatte den sedvanliga båtutflykten.
Promotionen år 2014 var den största i historien hittills, med hela 620 deltagande promovender. Efter detta har den filosofiska fakultetens promotioner hållits oftare än tidigare. Istället för det tidigare etablerade fyraårsintervallet hålls promotionerna numera vanligtvis med två års mellanrum, så att så många som möjligt ska kunna delta. Därmed har det uppstått så kallade nya promotioner, som inte har en direkt föregångare 50 år bakåt i tiden. Den starka jubelpromotionstraditionen, som lever vidare i promotionerna, innebär att promotionen för 50 år sedan uppmärksammas som en del av promotionsfirandet, bland annat genom att bjuda in då promovender på nytt till hedersplatser som jubelpromovender.
År 2023 firade Helsingfors universitet promotionsjubileum för att hedra den filosofiska fakultetens 100:e promotion. Ett av jubileumsårets mål var att stärka universitetssamfundets positiva självbild genom att lyfta fram dess starka tvärgenerationella och unika immateriella kulturarv, samtidigt som gemenskapens välmående och mångfald erkändes. År 2023 var också temaåret för det levande kulturarvet i Finland, då man firade 20-årsjubileet av UNESCOs konvention och Finlands 10-åriga medlemskap i konventionen om det immateriella kulturarvet.
Tidigare har endast doktorer promoverats från farmaceutiska fakulteten, men från och med 2023 har även provisorer blivit inbjudna att delta i den filosofiska fakultetens promotion som magisterpromovender.
Promotioner som anordnades i Åbo
1. 4.5.1643
2. 4.5.1647
3. 2.5.1650
4. 3.5.1653
5. 6.6.1656
6. 11.6.1661
7. 24.5.1664
8. 28.5.1667
9. 4.6.1672
10. 27.7.1677
11. 24.11.1679
12. 7.12.1682
13. 21.7.1685
14. 26.7.1688
15. 25.11.1691
16. 25.11.1694
17. 14.12.1697
18. 14.12.1700
19. 14.12.1703
20. 17.6.1707
21. 15.2.1712
22. 14.6.1726
23. 25.6.1729
24. 4.7.1732
25. 11.7.1735
26. 14.7.1738
27. 18.7.1741
28. 18.7.1745
29. 3.8.1748
30. 30.7.1751
31. 25.7.1754
32. 2.7.1757
33. 25.8.1760
34. 6.7.1763
35. 29.7.1766
36. 6.7.1769
37. 22.7.1772
38. 28.7.1775
39. 30.6.1778
40. 20.6.1782
41. 22.6.1786
42. 14.7.1789
43. 22.6.1792
44. 23.6.1795
45. 26.6.1798
46. 15.6.1802
47. 28.6.1805
48. 6.7.1810
49. 13.10.1815
50. 28.6.1819
51. 27.6.1823
52. 10.7.1827
Promotioner som anordnades i Helsingfors
53. 21.6.1832
54. 21.6.1836
55. 20.7.1840
56. 21.1.1844
57. 22.6.1847
58. 19.6.1850
59. 30.5.1853
60. 29.5.1857
61. 31.5.1860
62. 31.6.1864
63. 31.6.1869
64. 30.5.1873
65. 31.5.1877
66. 31.5.1882
67. 31.7.1886
68. 30.5.1890
69. 31.5.1894
70. 31.5.1897
71. 30.5.1900
72. 30.5.1907
73. 31.5.1910
74. 29.5.1914
75. 31.5.1919
76. 31.5.1923
77. 31.5.1927
78. 31.5.1932
79. 30.5.1936
15.3.1938 kunniatohtoripromootio
80. 31.5.1950
25.5.1952 kunniatohtoripromootio
81. 31.5.1957
82. 31.5.1960
83. 31.5.1964
84. 31.5.1969
85. 31.5.1973
86. 27.5.1977
87. 28.5.1982
88. 30.5.1986
89. 1.6.1990
90. 27.5.1994
91. 30.5.1997
92. 2.6.2000
93. 6.6.2003
94. 25.5.2007
95. 28.5.2010
96. 23.5.2014
97. 26.5.2017
98. 24.5.2019
99. 27.5.2022
100. 26.5.2023
101. 23.5.2025
1643 Simon Kexlerus, professor i matematik
1647 Michael Wexionius, adlad Gyldenstolpe, professor i moral, politik och historia
1650 Nicolaus Nycopensis, professor i logik och retorik
1653 Michael Gyldenstolpe, professor i moral, politik och historia
1656 Abraham Thauvonius, professor i fysik och botanik
1661 Simon Kexlerus, professor i matematik
1664 Petrus Bergius, professor i heliga språk
1667 Axel Kempe, professor i moral, politik och historia
1672 Martin Miltopaeus, professor i retorik
1677 Anders Petraeus, professor i fysik
1679 Johan Flachsenius, professor i logik och metafysik
1682 Petrus Laurbecchius, professor i poesi
1685 Johan Flachsenius, professor i matematik
1688 Daniel Achrelius, professor i matematik
1691 Simon Tolpo, professor i logik och metafysik
1694 Petter Hahn, professor i fysik
1697 David Lund, professor i heliga språk
1700 Torsten Rudeen, professor i poesi
1703 Christiern Alander, professor i retorik
1707 Johan Munster, professor i moral, politik och historia
1712 Lars Tammelin, professor i matematik
1726 Anders Pryss d.y., professor i poesi
1729 Johan Thorwöste, professor i fysik
1732 Algoth Scarin, professor i moral, politik och historia
1735 Nils Hasselbom, professor i matematik
1738 Henrik Hassel, professor i retorik
1741 Johan Browallius, professor i fysik
1745 Georg Stenman, professor i heliga språk
1748 Carl Fredrik Mennander, professor i fysik
1751 Carl Mesterton, professor i logik och metafysik
1754 Carl Abraham Clewberg, professor i heliga språk
1757 Pehr Kalm, professor i ekonomi
1760 Jakob Gadolin, professor i fysik
1763 Isak Ross, professor i heliga språk
1766 Martin Johan Wallenius, professor i matematik
1769 Pehr Adrian Gadd, professor i kemi
1772 Wilhelm Robert Nääf, professor i logik och metafysik
1775 Johan Bilmark, professor i moral, politik och historia
1778 Anders Planman, professor i fysik
1782 Lars Leffrén, professor i heliga språk
1786 Henrik Gabriel Porthan, professor i retorik
1789 Olof Schalberg, professor i logik och metafysik
1792 Salomon Kreander, professor i ekonomi
1795 Carl Niclas Hellenius, professor i ekonomi
1798 Carl Niclas Hellenius, professor i ekonomi
1802 Johan Gadolin, professor i kemi
1805 Johan Gadolin, professor i kemi
1810 Frans Michael Franzén, professor i moral, politik och historia
1815 Gustaf Gabriel Hällström, professor i fysik
1819 Johan Fredrik Wallenius, professor i retorik
1823 Anders Johan Lagus, professor i praktisk filosofi
1827 Hans Henrik Fattenborg, professor i orientalisk litteratur
1832 Fredrik Wilhelm Pipping, professor i idéhistoria
1836 Fredrik Wilhelm Pipping, professor i idéhistoria
1840 Carl Reinhold Sahlberg, professor i zoologi och botanik
1844 Nathanael Gerhard af Schultén, professor i matematik
1847 Johan Jakob Tengström, professor i filosofi
1850 Gabriel Rein, professor i historia
1853 Fredrik Woldstedt, professor i astronomi
1857 Nils Abraham Gyldén, professor i grekisk litteratur & Adolf Edvard Arppe, professor i kemi
1860 Edvard Jonas Wilhelm af Brunér, professor i romersk litteratur & Adolf Moberg, professor i fysik
1864 Adolf Moberg, professor i fysik
1869 Jakob Johan Wilhelm Lagus, professor i grekisk litteratur
1873 Lorenz Leonard Lindelöf, professor i matematik
1877 Zachris Topelius, professor i allmän historia
1882 Sextus Otto Lindberg, professor i botanik
1886 Karl August Engelbrekt Ahlqvist, professor i finska språket och litteraturen
1890 Karl Selim Lemström, professor i fysik
1894 Carl Gustaf Estlander, professor i estetik och nyare litteratur
1897 Edvard Immanuel Hjelt, professor i kemi
1900 Karl Gabriel Thiodolf Rein, professor i filosofi
1907 Fridolf Vladimir Gustafsson, professor i latin och romersk litteratur
1910 Fredrik Emil Wolmar Elfving, professor i botanik
1914 Ivar August Heikel, professor i grekisk litteratur
1919 Viktor Theodor Homén, professor i tillämpad fysik
1923 Waldemar Ruin, professor i pedagogik
1927 Wilhelm Ramsay, professor i geologi och mineralogi
1932 Knut Leonard Tallqvist, professor i orientalisk litteratur
1936 Axel Henrik Hjalmar Tallqvist, professor i fysik
1938 Arthur Isak Edvard Långfors, professor i romansk filologi, hedersdoktorer.
1950 Edwin Johan Hildegard Linkomies, professor i romersk litteratur
1952 Pentti Eelis Eskola, professor i geologi och mineralogi, hedersdoktorer.
1957 Pontus Palmgren, professor i zoologi
1960 Kaarlo Rafael Koskimies, professor i estetik och nyare litteratur
1964 Paavo Suomalainen, professor i zoologi
1969 Ole Roger Reuter, professor i engelsk filologi
1973 Erik Gustav Elfving, professor i matematik
1977 Arvi Antti Ilmari Sovijärvi, professor i fonetik
1982 Olli Erkki Lehto, professor i matematik
1986 Kaj Brynolf Lindgren, professor i germansk filologi
1990 Lauri Juhana Myrberg, professor i matematik
1994 Johan Otto Wilhelm Wrede af Elimä, professor i svenskspråkig litteratur
1997 Kalevi Vilho Rikkinen, professor i kulturgeografi
2000 Maarit Kaimio, född Vuorenjuuri, professor i grekiska språket och litteraturen
2003 Sören Arnold Illman, professor i matematik
2007 Mirja Helena Saari, professor i nordiska språk
2010 Carl Gustav Gahmberg, professor i biokemi
2014 Arto Samuel Mustajoki, professor i rysk litteratur
2017 Patrik Scheinin, professor i pedagogik
2019 Marja-Liisa Riekkola, professor i analytisk kemi
2022 Carl Henrik Meinander, professor i historia
2023 Jouni Hirvonen, professor i farmaceutisk teknologi
2025 Ulla-Maija Forsberg, professor i finsk-ugrisk språkvetenskap
När den äldsta professorn, som ursprungligen valdes till promotor, förhindrades att utföra sitt hedersuppdrag på grund av sjukdom eller annan orsak, valde Filosofiska fakulteten den näst äldsta professorn i tjänsteår som ersättare. Den äldsta professorn övergick då till rollen som vicepromotor.
Vicepromotorer:
- 1798 Johan Henrik Lindquist, professor i matematik.
- 1805 Gustaf Gadolin, professor i heliga språk.
- 1832 Johan Henrik Avellan, professor i historia, vars dotter promoverna valde till den första allmänna kransbinderskan. Med detta val ville promoverna hedra den populära professorn, som på grund av sitt hälsotillstånd var förhindrad att fungera som promotor.
1643 Samuel Hartman
1647 Michael Jurvelius
1650 Jonas Betulander
1653 Henrik Carstenius
1656 Anders Petraeus
1661 Petrus Laurbecchius
1664 Benjamin Krook
1667 Nils Ljungbergius
1672 Magnus Brochius
1677 Anders Hasselqvist
1679 Anders Wanochius
1682 Isak Pihlman
1685 Carl Rimmius
1688 Johan Munsterus
1691 Johan Rungius
1694 Lars Tammelin
1697 Wilhelm Wargentin
1700 Johan Wickelgren
1703 Daniel Juslenius
1707 Anders Höök
1712 Erik Asplund
1726 Johan Nylander
1729 Esaias Fellman
1732 Anders Pryss d.y.
1735 Lars Stenbäck
1738 Mikael Lithovius
1741 Johan Kraftman
1748 Johan Borgström
1751 Christian Björklund
1754 Johan Bilmark
1757 Johan Browallius
1760 Fredrik Pryss
1763 Johan Snellman
1766 Karl Krogius
1769 Johan Henrik Lindqvist
1772 Nathanael Gerhard Schultén
1775 Johan Kreander
1778 Isak Nordberg
1782 Carl Fredrik Meinander
1786 Johan Gustaf Justander
1789 Gustaf Gadolin
1792 Pehr Johan Alopaeus
1795 Samuel Vilhelm Heurlin
1798 Gabriel Palander
1802 Carl Reinhold Sahlberg
1805 Johan Gustaf Rancken
1810 Fredrik Bergbom
1815 Johan Matthias Sundvall
1819 Lars Sacklén
1823 Carl Gustaf Sjöstedt
1827 Johan Jakob Nervander
1832 Alexander Fredrik Laurell
1836 Anders Cajander
1840 Adolf Edvard Arppe
1844 Julius Efraim Bergroth
1847 Sven August Ferdinand Strandberg
1850 Robert Erik Lagus
1853 Karl Gabriel Leinberg
1857 Carl Gustaf Estlander & Nils Adolf Erik Nordenskiöld
1860 Karl Gabriel Thiodolf Rein & Anders Johan Malmgren
1864 Johan Julius Frithiof Perander
1869 Alexander Homén
1873 Gustaf Valfrid Vasenius
1877 Fredrik Emil Wolmar Elfving
1882 Sten Edvard Stenij
1886 Emil Nestor Setälä
1890 August Wilhelm Blomqvist
1894 Karl Julius Hidén
1897 Kyösti Nestori Järvinen
1900 Julius Edvard Ailio
1907 Toivo Torsten Kaila
1910 Otto Bruun
1914 Karl Reinhold (Kai) Donner
1919 Veikko Aleksanteri Heiskanen
1923 Björn Erik Karsten
1927 Torsten Holger Klingstedt
1932 Bengt Gösta Englund
1936 Max Ferdinand Söderman
1950 Rolf Rainer Otto Robert Westman
1957 Juhani Päiviö Tommila
1960 Olli Kalervo Jussila
1964 Kirsti Eva-Maria Mäkinen
1969 Matti Johannes Järvinen
1973 Juhani Kaarlonpoika Piilonen
1977 Hannu Ilmari Harjunmaa
1982 Outi Kaija Olivia Merisalo
1986 Malla Kuosmanen
1990 Outi Päivänsalo
1994 Patrick May
1997 Sirke Happonen
2000 Kati Renvall
2003 Taru Jokinen
2007 Tua Henriksson
2010 Mira Strandberg
2014 Sandra Söderholm
2017 T.I. Kahma
2019 Madeleine Ekblom
2022 Sasu Karttunen
2023 Anniina Honka
1643 Petter Torpensis
1647 Anders Ulstadius
1650 Isaak Birger Rothovius d.y.
1653 Nils Lindormi
1656 Anders Elmegren
1661 Anders Heinricius
1664 Joakim Nycopensis
1667 Olof Wallinus
1672 Magnus Echman
1677 Simon Tolpo
1679 Henrik Winter
1682 Abraham Thauvonius d.y.
1685 Elias Woivalenius
1688 Johan Forthelius
1691 Georg Ståhlberg
1694 Johan Helinus
1697 Daniel Sirenius
1700 Anders Hasselqvist
1703 Samuel Kiellinus
1707 Johan Haartman d.ä.
1712 Salomon Alanus
1726 Gabriel Fortelius
1729 Johan Welin
1732 Petter Folin
1735 David Starck
1738 Erik Renström
1741 Johan Abraham Alanus
1745 Petter Bonsdorff
1748 Gustaf Bång
1751 Erik Appellöf
1754 Matias Rennerus
1757 Henrik Tocklin
1760 Gabriel Enckell
1763 Carl Avellan
1766 Fredrik Collin
1769 Bengt Jacob Ignatius
1772 Simon Ringbom
1775 Johan Magnus Jung
1778 Johan Kerchström
1782 Alexander Ingman
1786 Adam Johan Tamelander
1789 Jakob Lindebäck
1792 Fredrik Juvelius
1795 Henrik Wörlund
1798 Carl Johan Grevillius
1802 Gustaf Nils Molin
1805 Axel Josias Flodberg
1810 Josef August Höckert
1815 Johan Magnus af Tengström
1819 Alexander Blomqvist
1823 Johan Tennberg
1827 Carl Henrik Ahlqvist
1832 Evert Julius Bonsdorff
1836 Adolf Moberg
1840 Samuel Johan Gustaf Smalén
1844 Jakob Johan Wilhelm Lagus
1847 Ernst Fredrik Theodor Strandberg
1850 Frans Severin Palmros
1853 Samuel Werner von Troil
1857 Nestor Järvinen & Johan Elias Strömborg
1860 Oskar August Frithiof Blomstedt & Bernhard Viktor Theodor Selling
1864 Bernhard Fredrik Godenhjelm
1869 Sakari Levänen
1873 Albert Hjalmar Hjelt
1877 Nils Robert af Ursin
1882 Johan Emil Sourander
1886 Kaarle Leopold Krohn
1890 Gunnar Gabriel Geitlin
1894 Ernst Gustaf Tegengren
1897 Karl Frithiof Sundman
1900 Gustaf Otto Mattsson
1907 Hugo Karsten
1910 Martti Harmaja
1914 Eino Välikangas
1919 Henrik "Heikki" Konrad Paloheimo
1923 Sten Edvard Stenij
1927 Elsa Fredrika Puuska
1932 Ohto Antero Kaarle Oksala
1936 Erkki Aukusti Laurila
1950 Eero Sakari Avela
1957 Raimo Armas Lehti
1960 Matti Klinge
1964 Pentti Urpo Mälkki
1969 Juhani Urmas Eerikki Lehtonen
1973 Sirkka Sinikka Friström
1977 Panu Johannes Rajala
1982 Jouko Kalevi Nuorteva
1986 Heikki Hurtta
1990 Eila Nuorteva
1994 Anne Kolehmainen
1997 Juhani Bonsdorff
2000 Tino Johansson
2003 Sari Karjalainen
2007 Kjell Knapas
2010 Jussi Laherto
2014 Harri Waltari
2017 Rasmus Firon
2019 Tapani Tamminen
2022 Silvija Milosavljevic
2023 Antti Hippeläinen
1815 Henrik Johan Wahlbeck
1819 Alexander Blomqvist, den sista ultimus-gratisten. För sista gången kombinerades rollerna som ultimus och gratist. Därefter separerades gratistens uppdrag från den hedersposition som rollen som ultimus innebar.
1823 Henrik Tallqvist
1827 Nils Abraham Gyldén
1832 Henrik Heikel
1836 Johan Edvard Öhman
1840 Gabriel Mauritz Waenerberg
1844 Johan Wilhelm Pesonius
1847 Henrik Wilhelm Johan Zilliacus
1850 Karl Collan
1853 Lars Berndt Olsoni
1857 Anders Wilhelm Floman
1860 Georg Asp
1864 Gustaf Rancken
1869 Uno Alexander Kurtén
1873 Carl Probus Solitander
1877 Johan Edvard Juslin
1882 Maximus Widekind af Schultén
1886 Valter August Collan
1890 Werner Elias Meurman
1894 Gustaf Arthur Wittfooth
1897 Paavo Eemil Snellman
1900 Oskari Mantere
1907 Arne Skjold Raahauge Jörgensen
1910 Arno Rafael Cederberg
1914 Väinö Kokko
1919 Väinö Albert Nuorteva
1923 Arne Gabriel Waronen
1927 Yrjö Aarne Jäntti
1932 Lauri Aadolf Puntila
1936 Osmo Lennart Orkomies
1950 Eino Johannes Tuokkola
1957 Jorma Juhani Ahvenainen
1960 Ilkka Matti Tapani Hakalehto
1964 Jussi Heikki Kaarle Olli Ojanen
1969 Kari (Arno Henrik) Selén
1973 Matti Ruohtula
1977 Ilpo Kaarlo Kalervo Tiitinen
1982 Stig-Björn Nyberg
1986 Alexandra Ramsay
1990 Tapio Ilmari Kontio
1994 Annette Forsén
1997 Hanna Korsberg
2000 Tero Halonen
2003 Pia Österman (Widén)
2007 Ville Sinnemäki
2010 Mirja Komulainen
2014 Emma Ronkainen
2017 Mari Lehtoruusu (Kyllönen)
2019 Margareta Ronkainen
2022 Anna-Liisa Koskinen
2023 Timo Kalliokoski
1832 Ida Matilda Avellan, senare Aminoff (24 oktober 1817 – 13 juni 1859), maka till överste Berndt Adolf Carl Gregori Aminoff.
1836 Hedvig Sofia Sahlberg (23 februari 1817 – 21 december 1899), ogift.
1840 Sofia Rosina von Haartman, senare Lavonius (27 juni 1821 – 11 januari 1890), maka till Alexander Lavonius.
1844 Anna Sofia Tengström, senare Kellgren (3 september 1826 – 21 mars 1906), maka till Herman Kellgren.
1847 Augusta Matilda Nervander, senare Borenius (1825–1909), maka till Henrik Gustav Borenius.
1850 Johanna Sofia Gabriela Rein (23 juni 1830 – 1901), ogift.
1853 Agatha Olivia Törnroth (1832–1888), ogift.
1857 Josefina Maria Laurell, senare Tawaststjerna (6 augusti 1838 – 2 maj 1904), maka till generalmajor Fritiof Alarik Tawaststjerna.
1860 Sofia Alfhild Ilmoni, senare Blomqvist (9 april 1841 – 6 september 1901), maka till chefen för Evos skogsbruksskola Anton Gabriel Blomqvist.
1864 Aina Sofia Topelius, senare Nyberg (5 oktober 1846 – 15 december 1916), maka till Berndt Axel Nyberg.
1869 Wilhelmina Sofia Charlotta "Minette" Munck, senare Donner (25 juli 1848 – 10 april 1922), maka till professor Otto Donner.
1873 Göthilda Fredrika Elisabet Granfelt, senare Solitander (28 september 1849 – 2 oktober 1921), maka till Carl Probus Solitander, intendent vid Industristyrelsen.
1877 Anna Ottilia Schauman, senare Nohrström (9 juni 1854 – 13 november 1939), maka till Arndt Wilhelm Nohrström, borgmästare i Nyslott.
1882 Alice von Willebrand, senare Fahlbeck (26 augusti 1860 – 11 februari 1929), maka till Pontus Fahlbeck, professor vid Lunds universitet.
1886 Hedvig Maria Estlander (23 maj 1865 – 18 april 1946), lärare och rektor, ogift.
1890 Alma Cecilia "Cely" Mechelin (12 augusti 1866 – 30 juli 1950), grundare av biblioteket för synskadade, grundare av Kvinnokagal och ordförande för Finlands Marthaförbund 1901–1902 m.m.
1894 Gertrud Maria Saelan, senare Blomstedt (26 juni 1875 – 1 augusti 1911), maka till Väinö Alfred Blomstedt.
1897 Ester Elisabet Lindelöf, senare af Björkesten (15 mars 1879 – 11 november 1954), maka till Sigurd Waldemar af Björkesten, ägare av Mäntymäki sjukhus.
1900 Katri Danielson-Kalmari, senare Lehtonen (12 september 1879 – 5 december 1941), maka till professor Uno Ludvig Lehtonen.
1907 Ingrid af Schultén (2 oktober 1889 – 12 juli 1970), författare, lärare och litteraturforskare.
1910 Herta Emilia Vasenius, senare Luther (27 oktober 1887 – 6 maj 1989), maka till Alexander Ferdinand Luther.
1914 Margareta von Bonsdorff, senare Donner (6 september 1890 – 17 mars 1955), maka till professor Karl Reinhold "Kai" Donner, son till Otto Donner och Minette Munck.
1919 Sofia "Sophie" Mannerheim den yngre (7 juli 1895 – 8 februari 1963), dotter till president Mannerheim, organiserade en hjälpkampanj för Finland i Frankrike under vinterkriget.
1923 Elli Ståhlberg, senare Schauman (31 oktober 1898 – 5 november 1985), läkare. Maka till medicinalrådet Erik Rafael Schauman.
1927 Hilkka Margareta Suolahti, senare Linkola (6 januari 1907 – 24 oktober 2001), sjukhuslaborant. Maka till professor Kaarlo Linkola.
1932 Vera Helena Brotherus, senare Palas (3 september 1910 – 2012), FM, lärare och rektor för diplomatskolan för barn. Maka till Finlands ambassadör i Kanada, Reino Sven Palas.
1936 Irma Gertrud Wichmann (12 mars 1918 – 31 december 2014). Maka till medicinprofessor Veikko Ilmari Kahanpää.
1950 Sinikka Linkomies, senare Linkomies-Pohjala (13 november 1929 – 27 januari 2000), promotor, dotter till statsminister och universitetsrektor Edwin Linkomies. FM, lektor, riksdagsledamot för Samlingspartiet. Makar: Kai Karhuvaara, Toivo T. Pohjala.
1957 Anna-Leena Margareta Melander, senare Virva.
1960 Salme Ravila, senare Kurki.
1964 Hanna Maria von Fieandt.
1969 Kersti Anna Linnea Juva, översättare, mest känd för Sagan om ringen.
1973 Outi Kuusi, senare Lauhakangas, forskare vid VTT, ordspråksforskare och fackförfattare.
1977 Salla Kekkonen.
1982 Gunilla Donner, författare.
1986 Matilda Wrede, senare Wrede-Jäntti, universitetslektor i socialt arbete, Helsingfors universitet.
1990 Leena Tommila, senare Hukka.
1994 Tanja Mustajoki.
1997 Iris Kaimio, veterinärmedicine licentiat.
2000 Laura Hautamäki, speciallärare, pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet.
2003 Maria Nuorteva, senare Nuottokari.
2007 Pia-Maria Niemi, senare Koirikivi, FD, föreläsare vid pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet.
2010 Ilmo Korhonen.
2014 Tii Pylvänäinen, komiker, bl.a. Jättekiva (2018) och Aallonmurtaja (2017).
2017 Jemina Kauristie, student i nordiska språk, Tammerfors universitet.
2019 Liisa Lavonen, doktorand, Helsingfors universitet.
2022 Ann-Mari Yliperttula, student i kemi, Åbo universitet.
2023 Vilma Toivonen.
1840 Adolf Moberg
1844 Carl Wilhelm Törnegren
1847 Edvard Jonas Wilhelm af Brunér
1850 Fabian Collan
1853 Robert Erik Lagus
1857 Oskar August Toppelius & Lorenz Leonard Lindelöf
1860 Karl August Engelbrekt Ahlqvist
1864 - ingen doktor promoverades.
1869 Karl Gabriel Thiodolf Rein
1873 - ingen doktor promoverades.
1877 August Fredrik Sundell
1882 Runar Freyvid Rancken
1886 Ivar August Heikel
1890 Emil Nestor Setälä
1894 Heikki Paasonen
1897 Enzio Rafael Reuter
1900 Ivan Uschakoff
1907 Toivo Ilmari Bonsdorff
1910 Arthur Isak Edvard Långfors
1914 Harri Gustaf Holma
1919 Lars Olaf Homén
1923 Yrjö Väisälä
1927 Gustaf Adolf Alfons Takolander
1932 Yrjö Henrik Toivonen
1936 Gunnar Mickwitz
1950 Lauri Albert Posti
1957 Veikko Oma Toivo Okko
1960 Pentti Lieto Hillevi Tilvis
1964 Juhani Päiviö Tommila
1969 Tuomo Antero Pekkanen
1973 Osvi Aatos Lahtinen
1977 Ohto Heikki Sulevi Manninen
1982 Mikko Esa Paavo Jokinen
1986 Pekka Tammi
1990 Heimo Olavi Haikala
1994 Pia Vuorela
1997 Antti Arjava
2000 Katariina Öörni
2003 Tuomas Heikkilä
2007 Pia Bäckström
2010 Ilona Riipinen
2014 Tytti Tuominen-Soini
2017 Åsa Hirvonen
2019 Harri Mäcklin
2022 Sanna Oinas
2023 Alexandra Jurgilevich
1840 Fredrik Hertzberg
1844 Matthias Alexander Castrén
1847 Jakob Johan Wilhelm Lagus
1850 Abraham Herman August Kellgren
1853 Johan Oskar Immanuel Rancken
1857 Johan Gustaf Frosterus & Nils Adolf Erik Nordenskiöld
1860 Johan Gabriel Geitlin
1864 - ingen doktor promoverades.
1869 Carl Synnerberg
1873 - ingen doktor promoverades.
1877 Johannes Reinhold Aspelin
1882 August Ramsay
1886 Viktor Theodor Homén
1890 Axel Henrik Hjalmar Tallqvist
1894 Uno Alfons Saxén
1897 Yrjö Jooseppi Wichmann
1900 Viktor Axel Hackman
1907 Heikki Ojansuu
1910 Viljo Johannes Mansikka
1914 Toivo Henrik Järvi
1919 Kaarlo Linkola
1923 Karl Reinhold (Kai) Donner
1927 Veikko Aleksanteri Heiskanen
1932 Leo Eino Aario
1936 Kustaa Gideon Vilkuna
1950 Kari Onni Uolevi Karhunen
1957 Ilmari Kohtamäki
1960 Lauri Olavi Honko
1964 Helena Maria Lehtonen
1969 Liisa Kaarina Simola
1973 Heikki Juhani Hakkarainen
1977 Olli Juhani Lokki
1982 Juhani Kaarlonpoika Piilonen
1986 Eeva-Liisa Poutanen
1990 Ulla-Maija Kulonen, senare Forsberg.
1994 Kirsi Saarikangas
1997 Hannu Tiitinen
2000 Päivi Pahta
2003 Timo Sajavaara
2007 Eetu-Pekka Räsänen
2010 Tiina Sikanen
2014 Merja Voutilainen
2017 Inkeri Koskinen
2019 Liubov Vetoshkina
2022 Otto Kari
2023 Anna Rawlings
1840 prof. Johan Jacob Nervander
1844 prof. Nils Abraham Gyldén
1847 adjunkten Carl Wilhelm Törnegren
1850 adjunktenCarl Wilhelm Törnegren
1853 dos. Fredrik Berndtson
1857 hist. fil. prof. Zacharias Topelius, fys. math. prof. Henrik Gustaf Borenius
1860 hist. dos. Johan Gustaf Frosterus
1864 - ingen doktor promoverades
1869 prof. Johan Gustaf Frosterus
1873 - ingen doktor promoverades
1877 prof. Fredrik Johan Wiik
1882 dos. Anders Severin Donner
1886 prof. Oskar Emil Tudeer
1890 prof. Otto Donner
1894 prof. Eemil Nestori Setälä
1897 dos. Kaarlo Mainio Levander
1900 prof. Jarl Werner Söderhjelm
1907 prof. Anders Severin Donner
1910 prof. Axel Wallenskiöld
1914 prof. Knut Leonard Tallqvist
1919 dos. Gunnar Castrén
1923 prof. Hjalmar Tallqvist
1927 prof. Albert Lilius
1932 prof. Artturi Kannisto
1936 prof. Edvin Linkomies
1950 prof. Martti Rapola
1957 prof. Leo Aario
1960 prof. Matti Kuusi
1964 prof. Eino Jutikkala
1969 prof. Pentti Aalto
1973 prof. Lauri Myrberg
1977 prof. Päiviö Tommila
1982 prof. Carl-Gustav Gahmberg
1986 prof. Maija Lehtonen
1990 prof. Liisa Ahtee
1994 prof. Raimo Hiltunen
1997 prof. Heikki Solin
2000 prof. Carl G. Gahmberg
2003 prof. Erkki Kouri
2007 prof. Carl G. Gahmberg
2010 prof. Markku Kulmala
2014 prof. Markku Niemivirta
2017 prof. Mats Gyllenberg
2019 prof. Arto Haapala
2022 prof. Risto Hotulainen
2023 prof. Sirkku Juhola
Frågeställare för magisterfrågan från och med år 1775.
1775 dos. Matthias Calonius
1778 dos. Johan Henrik Lindquist
1782 fil. adjunkten Gabriel Tidgren
1786 fil. adjunkten Anders Röring
1789 math. dos. Isak Nordberg
1792 astron. dos. Adam Johan Tammelander
1795 dos. Johan Lundvall
1798 math. dos. Anders Johan Mether
1802 dos. Hans Henrik Fattenborg
1805 adjunkt i historia och naturens rätt Hans Henrik Fattenborg
1810 fil. adjunkten Johan Henrik Avellan
1815 fil. adjunkten Bergbom
1819 adjunkt i romersk litteratur Johan Gabriel Linsén
1823 adjunkt i grekisk litteratur Carl Gustaf Nykopp
1827 vice bibliotekarie Johan Jacob Tengström
1832 tf. professor i historia Reinhold von Becker
1836 adjunkt i litteraturhistoria Alexander Blomqvist
1840 adjunkt i zoologi och botanik Johan Magnus af Tengström
1844 adjunkt i fysik och matematik, professor Johan Jacob Nervander
1847 professor i filosofi Germund Fredrik Aminoff
1850 professor och universitetets rektor Fredrik Cygnaeus
1853 hist. dos. Jacob Edward August Grönblad
1857 hist. fil. tf. prof. Karl Konstantin Tigerstedt, fys. math. dos. Wilhelm Neovius
1860 hist. fil. dos. och lektor i tyska språket Carl Collan, fys. math. prof. Fredrik Wilhelm Mäklin
1864 fil. dos. Karl Gabriel Thiodolf Rein
1869 dos. Axel Olof Freudenthal
1873 prof. Fredrik Julius Petersen
1877 docent i zoologi Johan Axel Palmén
1882 prof. Johan Julius Frithiof Perander
1886 prof. Julius Leopold Fredrik Krohn
1890 prof. Fridolf Vladimir Gustafsson
1894 prof. Osker Emil Tudeer
1897 dos. Edvard Alexander Westermarck
1900 prof. Carl Gabriel von Bonsdorff
1907 prof. Arvi Grotenfelt
1910 prof. Juho Heikki Vennola
1914 prof. Yrjö Wichmann
1919 prof. Karl Frithiof Sundman
1923 prof. Arvi Grotenfelt
1927 prof. Harry Federley
1932 prof. Kaarlo Linkola
1936 prof. Eino Kaila
1950 prof. Henrik Zilliacus
1957 prof. Eino Jutikkala
1960 prof. Gustaf Järnefelt
1964 prof. Matti Kuusi
1969 vt. prof. Kaarle Kurki-Suonio
1973 prof. Eino Jutikkala
1977 prof. Folke Stenman
1982 prof. Olli Välikangas
1986 prof. Olli Halkka
1990 tf. prof. Markku Moilanen
1994 prof. Göte Nyman
1997 prof. Pertti Kansanen
2000 prof. Anu Klippi
2003 prof. Patrik Scheinin
2007 prof. Anu Klippi
2010 prof. Hanna Lehti-Eklund
2014 prof. Dennis Bamford
2017 dos. Jouni Lehtoranta
2019 prof. Timo Vesala
2022 prof. Leena Järvi
2023 bitr. prof. Anu Lahtinen
Promotionens poeter vid Filosofiska fakulteten sedan 1726, innan dess skrev flera poeter gratulationsdikter, så kallade gratulationer, till olika magistrar.
1726 lat. Abraham Achrenius - Votivi flores, viridi de stipite fontis Castalii...
1729 lat. Zacharias Michaelis Dahl - Carmen votivum, cum laurum pieriam..., sv. Matthias Hallenius - Wälment fägne-skrifft, då med hans kongl. maj:ts...
1732 lat. Zacharias Michaelis Dahl - Carmen eteosticho-votivum, qvum indultu..., sv. Johan Forstein & Gregorius Hallenius - Fägne-dicht, då med hans kongl. maj:ts...
1735 lat. Jacob Krook - Carmen votivum, cum indultu illustrissimi..., sv. N. P. Blidberg - När Mars med vapenbrak kringvandar vida jorden...
1738 lat. Erik Renström - Vindiciae ingeniorum svethicorum.
1741 sv. Erik Renström - Då Hans Kongl. Majt:s...
1745 sv. C. F. Mennander - Lärdomens nytta och belöning.
1748 sv. Erik Appellöf - Wishetens tredubbla skänck.
1751 sv. G. A. S. Aspegren - Svensk Lyck-Önskan och Fägnad.
1754 sv. Pehr Adrian Gadd - Nyttan af Lärdoms uppmuntran och belöning i samhällen.
1757 sv. Pehr Adrian Gadd - Fägne-Runor.
1760 sv. L. O. Leffrén - När wishet smak och tycke leder på då öfwas dygd och winnes heder...
1763 sv. David H. Deutsch - Vetenskapernas Bidragande till Sedernas Förbättring
1766 sv. Henrik Gabriel Porthan - När glada åkerfällt kring bygdens hyddor lysa...
1769 sv. Henrik Gabriel Porthan - Hvi sker, at Sannings bild vår siäl så kraftigt retar...
1772 sv. Henrik Gabriel Porthan - Et haf sig för min syn ses ut i rymden sträcka...
1775 sv. A. N. Clewberg - Tankar om svårigheten att finna sanningen.
1778 sv. Jakob Tengström - Så fordom Svea folk af krigisk vildhet fordes...
1782 sv. Gabriel Tidgren - Förrn dagens stjerna bröt ut Chaos fångelse fram...
1786 sv. A. Ingman - Ibland de ädle värf, som Menskjo-slägtet vördat...
1789 sv. A. Ingman - Om der verkningar, som tidernas omväxling hafva på snillet...
1792 sv. F. M. Franzen - Tyst smög sig sömnen bärt, som mina ögon stängde...
1795 ruots. C. B. Rutström - Hör den slagna malmens ljud...
1798 sv. F. M. Franzen - Öfver Philosophien af det adertonde seklet
1802 sv. Michael Choraeus - Menniskans värde
1805 sv. G. I. Hartman - Den tredje odlingen
1810 sv. J. H. Avellan - Känslan, såsom upphof till ondt och godt
1815 sv. J. G. Linsén - Ungdoms-idealen
1819 sv. Axel Gabriel Sjöström - Oskulden
1823 sv. Axel Gabriel Sjöström - Skyddsgudinnorna
1827 sv. Axel Gabriel Sjöström - Hjertats hemlighet
1832 sv. Johan Jakob Nervander - Den höga acten redan gått förbi...
1836 sv. Johan Jakob Nervander - Tiden tvenne sekler räknar...
1840 sv. Fredrik Cygnaeus - Det var en sabbatsafton Junisolen...
1844 sv. Zacharias Topelius - Vid fjärran stranden af enslig insjö bölja...
1847 sv. Fredrik Berndtson - Kunskap, visdom går ju ut att spana...
1850 sv. Fredrik Cygnaeus - Porthan sig reste upp och talte detta...
1853 sv. Zacharias Topelius - Har vetenskapen ett fädernesland?
1857 sv. C. W. Törnegren - Det varde ljus! - I Världens ursprungstimma...
1860 sv. Zacharias Topelius - Striden om ljuset
1864 sv. Fredrik Cygnaeus - Alla fåglar, som från Suomi flyttat...
1869 fi. A. Oksanen - Käy sisään vaan, sä Suomen runotarkin...
1873 fi. Julius Krohn - Nuoruus, kultainen aik', oi ihmisen autuas aamu!
1877 sv. Gabriel Lagus - Helsning. Och våren återkommit på lätta skyars ljus...
1882 sv. Theodor Lindh - Helsning.Min hand var full med gröna blad och blommor...
1886 sv. Gabriel Lagus - Bland allt det mägtiga här på jord...
1890 fi. Paavo Cajander - Sanotaan, että muinoin, sv. som en hälsning från jubeldoktorer och jubelmagistrar Z. Topelius - Helsning från 1840
1894 sv. Zacharias Topelius - Sanningen i går, i dag och i morgon, Gratulaationa: Fredrik Cygnaeus - Helsning.
1897 fi. A. Jännes - Toukokuun-lauluja
1900 fi. A. V. Forsman - Hyvästi, ajan lapsi harmaapäinen...
1907 fi. Eino Leino - Henki.
1910 sv. Hjalmar Runeberg - Sanning, eviga makt, som byggt det strålande kosmos...
1914 fi. V. A. Koskenniemi - Planeettain laulu.
1919 - inga dikter.
1923 sv. V. A. Koskenniemi - Toukokuun lauluja.
1927 sv. Hjalmar Procope - Morgonstrofer.
1932 fi. Uuno Kailas - Aika, ruots. Örnulf Tigerstedt - Vetenskapen till forskaren
1936 fi. A. Kivimaa - Valo ja ihminen, sv. J. Rundt - Unga vandrare.
1950 fi. Aale Tynni - Metsässä tuulee, sv. Emil Zilliacus - Apollon talar.
1957 fi. Viljo Kajava - Yhä henki luo, sv. Bo Carpelan - Ordet.
1960 fi. P. Mustapää - Apollonin syntymä, sv. Ole Torvalds - Hälsning från Delphi
1964 fi. Tuomas Anhava - Toukokuu 1964, sv, Lars Hulden - Relation.
1969 fi. Pertti Nieminen - Näinä päivinä, sv. P-H. Påvals - Torso.
1973 - inga dikter.
1977 fi. Pekka Suhonen - Valon empire, sv. Bo Carpelan - Forska, leva.
1982 fi. Leena Krohn - Kysymysten kuvastimia, sv. Lars Hulden - Synpunkter.
1986 fi. Kirsti Simonsuuri - Runo Helsingin yliopiston..., sv. Ralf Nordgren - Tiden är nu vår vän.
1990 fi. Heidi Liehu - Syntymä, sv. Leif Salmén - En snok löper fri.
1994 fi. Tiina Kaila - Tervehdys, sv. Martin Enckell - Hälsning
1997 fi. Ilpo Tiihonen - Tervehdys, sv. Agneta Ara - Hälsning.
2000 fi. Jusa Peltoniemi - Täältä, missä taloissa on kestävät savupiiput, sv. Agneta Enckell - (eva talar till adam).
2003 fi. Olli Heikkonen - Niin ihminen syntyy, sv. Carina Nynäs - Forskarens A-B- och C-D-lära.
2007 fi. Sanna Karlström - Promootioruno, sv. Lars Hulden - Körsbärsträdet. Ode till Universitetet.
2010 fi. Vesa Haapala - Ihminen, ihmisapinoiden heimoa, nykyisistä kädellisistä laajimmalle levinnyt..., sv. Hannele Mikaela Taivassalo - Hjärtat har långa korridorer.
2014 fi. Henriikka Tavi - Juhlaruno, sv. Tomas Bäck - Promotionsdikt 23 maj 2014.
2017 fi. Matti Kangaskoski - Mikä mahdollistaa, sv. signaturen C. B.:s Liksåsom molnen glants af Solens strålar brar..., dikt från promotionen år 1757 åter framförd, reciterad av sångaren Emma Salokoski.
2019 fi. Åter framförande av A. Oksanens hyllningsdikt Tervehdyssanoja från 1869, reciterad av skådespelaren Eero Ojala, sv. Tatjana Brandt - På den här sidan av mörkret: en lyrisk essä.
2022 lat. Samuel Hartmans Votiva Clausula från 1643 åter framförd, professor i latin och romersk litteratur Anneli Luhtala reciterade dikten vid promotionsmiddagen.
2023 fi. V. A. Koskenniemen Toukokuun lauluja från 1923, sv. Axel Gabriel Sjöströmin Skyddsgudinnor från 1823 återframföranden av dikter under promotionsmiddagen.
Filosofiska fakultetens promotionsgudstjänsters festpredikanter från och med år 1810:
1810 Lektor Henrik Snellman vid pedagogiska seminariet
1815 Pastor vid teologiska prästseminariet, kyrkoherde Alexander Lauraeus
1819 Kapellan Johan Grönlund vid Åbo svenska församling
1823 Kapellan Carl Fredrik Lindevall vid Åbo svenska församling
1827 Kapellan Engelbrekt Rancken i Mietoinen
1832 Docent i teoretisk filosofi Axel Adolf Laurell
1836 Kyrkoherde Carl Elias Alopaeus i Hauho
1840 Kyrkoherde Johan Gabriel Norring i Viborg
1844 Lektor Gabriel Mauritz Waenerberg vid Borgå gymnasium
1847 Professor i teologi Frans Ludvig Schauman
1850 tf. kapellan Karl Edvard Aspelund i Helsingfors
1853 tf. professor i dogmatik och moralfilosofi Axel Fredrik Granfelt
1857 Professor i praktisk teologi Frans Ludvig Schauman
1860 Professor i praktisk teologi Frans Ludvig Schauman
1864 Professor i praktisk teologi Frans Ludvig Schauman
1869 Professor i praktisk teologi Carl Gustaf von Essen
1873 Professor i dogmatik och moralfilosofi Axel Fredrik Granfelt
1877 Professor i dogmatik och moralfilosofi Gustaf Johansson
1882 Professor i kyrkohistoria Herman Råbergh
1886 Professor i kyrkohistoria Herman Råbergh
1890 Pastor Karl Adolf Appelberg
1894 Biskop i Kuopio Gustaf Johansson
1897 Biskop i Borgå Herman Råbergh
1900 Biskop i Borgå Herman Råbergh
1907 Professor i kyrkohistoria Jaakko Gummerus
1910 Teologie doktor Erkki Kaila
1914 Jubelmagister, biskop i Borgå Herman Råbergh
1919 Jubelmagister, ärkebiskop Gustaf Johansson
1923 Biskop i Tammerfors Jaakko Gummerus
1927 Jubelmagister, seminarieledare emeritus Zacharias Schalin
1932 Biskop i Viborg Erkki Kaila
1936 Biskop i Tammerfors Aleksi Lehtonen
1950 Biskop i Tammerfors Eelis Gideon Gulin
1957 Professor i exegetik av Nya testamentet Aimo Tauno Nikolainen
1960 Biskop i Helsingfors Martti Simojoki
1964 Professor i exegetik av Gamla testamentet Leevi Aarre Samuel Lauha
1969 Pastor Seppo Arne Kjellberg
1973 Professor i dogmatik Seppo Antero Teinonen
1977 Biskop i Borgå Karl-Erik Forssell
1982 Biskop i Helsingfors Aimo Tauno Nikolainen
1986 Biskop i Helsingfors Samuel Lehtonen
1990 Biträdande professor i bibelns ursprungliga språk Raija Sollamo
1994 Biskop i Borgå Erik Vikström
1997 Domprost i Helsingfors Mikko Heikka
2000 Jubeldoktor, ärkebiskop Mikko Juva
2003 Biskop i Helsingfors Eero Huovinen
2007 Domprost i Helsingfors Matti Poutiainen
2010 Biskop i Borgå Björn Vikström
2014 Ärkebiskop Kari Mäkinen
2017 Professor i exegetik av Gamla testamentet Martti Nissinen
2019 Professor i exegetik av Gamla testamentet Martti Nissinen
2022 Biskop i Esbo Kaisamari Hintikka
2023 Biskop i Helsingfors Teemu Laajasalo
1869 dos. Johan Jakob Chydenius
1873 dos. Karl Selim Lemström
1877 dos. Mathias Stenbäck
1882 dos. Mathias Stenbäck
1886 prof. Mathias Stenbäck, valdes av promovenderna
1890 dos. Aug. af Schultén
1894 dos. Werner Söderhjelm
1897 prof. Werner Söderhjelm
1900 dos. Axel Wallensköld
1907 prof. Hugo Pipping
1910 prof. J. Mikkola
1914 prof. Hugo Suolahti
1919 prof. Ernst Lindelöf
1923 prof. U. T. Sirelius
1927 prof. Kaarlo Linkola
1932 prof. Arthur Edv. I. Långfors
1936 prof. Eino Kaila
1950 prof. Antti Sovijärvi
1957 prof. Ernst Philip Palmén
1960 prof. Lauri Vuorela
1964 prof. Niilo Eemil Tapio Valonen
1969 prof. Martti Johannes Tienari
1973 prof. Antti Siivola
1977 prof. Matti Klinge
1982 prof. Henrik Wallgren
1986 prof. Paul Fogelberg
1990 prof. Arto Mustajoki
1994 prof. Martti T. Kuikka
1997 bitr. prof. Terttu Tuomi-Gröhn
2000 prof. Heimo Saarikko
2003 prof. Ulla-Maija Kulonen
2007 prof. Keijo Hämäläinen
2010 prof. Sari Lindblom-Ylänne
2014 prof. Kaarle Hämeri
2017 prof. Jouko Rikkinen
2019 prof. Hanna Korsberg
2022 prof. Minna Palmroth
2023 prof. Jaakko Leino
1873 dos. Fredrik Saltzman
1877 dos. Fredrik Saltzman
1882 med. och kir. dr. M. W. af Schultén
1886 dos. friherre A. af Schultén
1890 dos. J. J. Tikkanen
1894 dos. A. Wallenskiöld
1897 dos. C. von Bonsdorff
1900 dr. Yrjö Wichmann
1907 dr. Renvall
1910 dr. L. Öholm
1914 dr. Fredrik Saltzman
1919 Harri Holma
1923 dos. C. A. Nordman
1927 dos. Erik Kihlman
1932 dr. H. Petersen-Dyggve
1936 Eino Jutikkala
1950 dr. Eino E. Suolahti
1957 dos. Berndt Holger Thesleff
1960 dos. fil. dr. Kai Otto Donner.
1964 dos. Lars Henrik Wallgren
1969 dos. Johan Henrik Lilius
1973 dos. Matti Klinge
1977 dos. Anto Leikola
1982 dos. Paavo Hohti
1986 bitr. prof. Veijo Meisalo
1990 dos. Juhani Lokki
1994 dos. Laura Kolbe
1997 dos. Hannu Heikkilä
2000 dos. Matti Meri
2003 dos. Päivi Palojoki
2007 dos. Leena Peltonen
2010 dos. Tuomas Heikkilä
2014 dos. Tiina Sikanen
2017 dos. Outi Salminen
2019 dos. Mikko Airavaara
2022 dos. Jonna Kulmuni
2023 dos. Anu Laine
1840
Paul Heinrich Fuss, matematiker, Kejserliga Vetenskapsakademien i Sankt Petersburg.
Leonard Gyllenhaal, Sverige. Officer och entomolog.
Lars Gabriel von Haartman, vice ordförande för ekonomiedepartementet i Finlands storfurstendömes senat.
Israel Hwasser, Sverige. Emeritusprofessor i medicin vid Åbo Akademi, bosatt i Sverige.
Jacob Judén, finsk författare under pseudonymen Jaakko Juteini.
Emil Lentz, Sankt Petersburg. Akademiker vid Kejserliga Vetenskapsakademien och professor vid Sankt Petersburgs universitet.
Peter von Köppen, biträdande medlem vid Kejserliga Vetenskapsakademien, Sankt Petersburg.
Nils Gustav Nordenskiöld, mineralog och statsråd.
Mihail Ostrogradsky, Sankt Petersburg.
P. Pletneff, Sankt Petersburg. Akademiker, professor och tf. rektor vid Kejserliga Universitetet i Sankt Petersburg.
Carl August Ramsay, senator och geheime råd.
Robert Henrik Rehbinder, greve och ministerstatssekreterare för Finlands ärenden.
Vasili Shukovski, poet och medlem av Kejserliga Vetenskapsakademien i Ryssland, Sankt Petersburg.
Christian von Steven, Sankt Petersburg. Född i Fredrikshamn, botaniker och entomolog verksam i Ryssland.
Johan Agapetus Törngren, professor i medicin och arkiater.
1860
Matthias Akiander, professor i ryska språket och forskare i Finlands historia.
Stepan Baranovski, professor i ryska språket, Helsingfors.
Fredrik Cygnaeus, professor i estetik och nyare litteratur, Helsingfors.
Sven Gabriel Elmgren, biträdande bibliotekarie vid universitetets bibliotek.
Elias Lönnrot, professor i finska språket, samlare av Kalevala.
Johan Wilhelm Snellman, professor i moralfilosofi och vetenskapliga system, filosof, tidningsman och chef för finansdepartementet.
1869
Alexander Armfelt, greve och ministerstatssekreterare för Finlands ärenden i Sankt Petersburg.
1877
Fredrik Pacius, universitets musiklärare och kompositör, den finländska musikens fader.
Fredrik Julius Petersen, professor i romersk litteratur, Helsingfors.
Robert Alfred Renvall, bibliotekarie vid Finska Litteratursällskapet, sammanställare av matriklar.
1882
Eduard Viktor Eugène Hisinger, patron för Fagerviks bruk, friherre, riksdagsman och botaniker.
Julius Leopold Fredrik Krohn, universitetslektor i finska språket, forskare i folkdiktning, författare till den första pro gradu-avhandlingen på finska.
1897
Emanuel Wilhelm Bergman, arkivarie vid Kungliga Riksarkivet, Sverige.
Anton Gabriel Blomqvist, föreståndare för Evos skogsskola, Finlands skogsvårds fader.
Artur Edvard von Bonsdorff, läkare och riksdagsman.
Karl Gabriel Leinberg, lärare och forskare i skol- och kyrkohistoria, föreståndare för Jyväskylä lärarseminarium.
William Nylander, botaniker och särskilt forskare inom lavar.
1907
Juhani Aho, författare och journalist.
Paavo Emil Cajander, poet och översättare.
Josef E. Mandelstam, professor i ryska språket.
Walter Magnus Runeberg, skulptör.
Anders Thiodolf Saelan, läkare, botaniker och överläkare vid Lappvikens mentalsjukhus.
Robert Adolf Armand Tigerstedt, fysiologisk forskare och läkare.
1914
Jean Sibelius, kompositör.
1919
Carl Gustaf Emil Mannerheim, riksföreståndare, general och överbefälhavare för Vita armén i Finland.
Pehr Evind Svinhufvud, riksföreståndare emeritus, senatens ordförande, jurist och självständighetsaktivist.
1923
Akseli Waldemar Gallen-Kallela, konstnär.
Mauritz Emil Fredrik Hallberg, riksdagsman.
Robert Fredrik Hermansson, professor i statsrätt, rättslärd och riksdagsman.
Erik "Eero" Nikolai Järnefelt, teckningslärare vid universitetets teckningssal.
Axel August Lähteenkorva, forskare och insamlare av folkminnen.
Rabbe Axel Wrede, professor i civilrätt, riksdagsman och rättslärd.
1927
Matthias Johann Eisen, professor i folkdiktning, Tartu universitet, Estland.
Bernhard Rudolf Estlander, lärare och historiker.
V. A. Koskenniemi, poet och rektor vid Åbo universitet.
Otto Manninen, poet.
Johan Magnus Salenius, lärare och historiker.
Otto Alexander Paul Trüstedt, gruvingenjör och geolog, upptäckare av Outokumpu gruvan.
Emma Irene Åström, lärare och den första kvinna som promoverades till magister i Finland.
1932
Bertel Johan Sebastian Gripenberg, poet.
Robert Kajanus, kompositör, dirigent och universitetets musiklärare.
Gottlieb Eliel Saarinen, arkitekt.
1936
Tor Harald Carpelan, genealog och universitetssekreterare.
Heikki Valentin Klemetti, kompositör, arrangör och körledare.
Frans Emil Sillanpää, författare.
Wanold Wrydon Wilkman, statsgeolog.
1938
Herbert Hoover, emeritus-president i Förenta staterna.
1950
Wäinö Waldemar Aaltonen, skulptör.
Rolf L. Grönblad, tandläkare och algforskare.
Eirik Mikael Hornborg, historiker och riksdagsledamot.
Eino Armas Kalima, teaterchef och regissör.
Aina Johanna Lähteenoja, historieforskare och riksdagsledamot.
Vilho Petter Nenonen, artillerigeneral i Finlands armé.
Selim Palmgren, kompositör.
Maila Talvio (f. Mikkola), författare.
Harald Öhquist, generallöjtnant och jägarofficer.
1952
Gustaf VI Adolf, kung av Sverige.
1957
Axel Erik Heinrichs, infanterigeneral och jägare i Finlands armé.
Wolter Edvard Hellén, intendent för de entomologiska samlingarna vid Naturhistoriska museet.
Alfons Hällström, ingenjör och uppfinnare, bland annat upphovsman till talltvålen.
Armas Järnefelt, kompositör och professor.
Ilmari Kianto, författare.
Lauri Johannes Kuusanmäki, lärare, historiker och etnolog.
Kaarlo Matti Marjanen, universitetslektor i talteknik, deklamatör, författare och poet.
1960
Erik Alfred Torbjörn "Björn" Collinder, professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, Sverige.
Rabbe Arnfinn Enckell, författare, poet och konstnär.
Juho Kujola, forskare i lydi- och karelska språken.
Toini Ida Elise Melander, bibliotekarie och bokhistoriker.
Yrjö Reenpää, filosof och fysiolog.
Tyyni Maria Tuulio, författare, litteraturvetare och översättare.
1964
Urho Kaleva Kekkonen, Republiken Finlands president.
Martti Eero Kaila, professor i psykiatri och överläkare vid Lappvikens mentalsjukhus.
Otto Toivo Lyy, poet och översättare.
Swan Ohto Antero Manninen, ämbetsman, översättare och fackförfattare.
Akseli Aapeli Saarisalo, emeritusprofessor i orientalisk litteratur.
Karl Henrik Sten Stockmann, direktör för Stockmanns varuhus.
Margareta Lovisa von Frenckell-Thesleff, litteraturvetare och författare.
Bengt Axel von Törne, tonsättare och fackförfattare.
1969
Paul Ariste, språkvetare, Tartu universitet, Estland.
Torsten Valdemar Gustafsson, professor i teoretisk fysik, Lunds universitet, Sverige.
Paavo Juhani Haavikko, författare.
Marta Hirn, historiker och kurator för bildsamlingarna vid Nationalmuseet.
Pentti Emerik Valdemar Järvi, direktör för Jokioinen observatoriet.
Erkki Oskari Kivinen, universitetsrektor.
Eino Aulis Leskinen, språkvetare och redaktör för en ordbok över karelska dialekter.
Francis Peabody Magoun, professor i engelska språket, Harvard University, Cambridge, Massachusetts, USA.
William Richard Mead, professor i geografi, University of London, Storbritannien.
Atli Hagar Olsson, författare och litteraturkritiker.
John Wilhelm Ryselin, överingenjör, medutvecklare av metoden för kopparflamsmältning.
Yrjö Petteri Sivola, ingenjör, utvecklare av metoder för sulfitsmassans kokning och återvinning av kokkemikalier.
Carl Eric Sonck, professor i dermatologi och botaniker.
Erik Thuneberg, läkare och botaniker.
Elias Gustaf Adolf Wessén, professor i nordiska språk, Stockholms universitet, Sverige.
1973
Lauri Emil Aho, överborgmästare och stadsdirektör i Helsingfors.
Tauno Pietari Angervo, verkställande direktör för Pohjola-bolagen.
Nikolaj Nikolajevitj Bogoljubov, teoretisk fysiker, Sovjetunionens vetenskapsakademi, Sovjetunionen.
Henrik V. Grönroos, amanuens vid universitetsbiblioteket, ansvarig för evakueringen av bibliotekets samlingar under kriget.
Louis Leonor Hammerich, professor i germansk filologi, Köpenhamns universitet, Danmark.
Armas K. E. Holmio, professor vid Finlandia College, Hancock, Michigan, USA.
Arvi J. Huuskonen, medicinalråd.
Kaarlo Arvi Kivimaa, författare, poet och teaterregissör.
Erik Johan Ragnar Kreuger, industriråd och fågelentusiast.
Keijo Johannes Mikola, direktör för Krigshistoriska forskningsinstitutet.
Gyula Ortutay, etnograf, Budapest.
Vilho Suonio Setälä, fotograf, journalist och fackboksförfattare.
Arvo Albin Turtiainen, poet och översättare.
Atos K. Wirtanen, författare.
1977
Arne W. Appelgren, FK, intendent vid Österbottens museum.
Arno A. Bellack, professor i pedagogik, Columbia University, New York, USA.
Anna Karolina Bondestam, författare, översättare och historiker.
Torbjörn Oskar Caspersson, professor i medicin och biofysik, Stockholms universitet, Sverige.
Fedot Petrovitj Filini, Leningrad.
Frederick William Gehring, professor i matematik, University of Michigan, Ann Arbor, Michigan, USA.
Geza Képes, författare, Ungern.
Jorma P. E. Kinnunen, FM.
Helmut Klein, Berlin.
Sten Hjalmar Lindroth, professor i idéhistoria, Uppsala universitet, Sverige.
Martti Olavi Talvela, operasångare.
Aale Maria Tynni, poet och olympisk guldmedaljör.
Léon Charles Prudent Van Hove, professor i teoretisk fysik, Utrecht universitet, Nederländerna.
1982
Erik Valdemar Bergman, tonsättare, akademiker, professor emeritus i komposition, Sibelius-Akademin.
Knut Bergsland, professor i finsk-ugriska språk, Oslo universitet, Norge.
Gerald E. Brown, professor i teoretisk fysik, Stony Brook University, New York, USA.
Lennart Axel Edvard Carleson, professor i matematik, Uppsala universitet, Sverige.
Nils Thorsten Elias Fries, professor i fysiologi och anatomi, Uppsala universitet, Sverige.
Ragnar Arthur Granit, professor i fysiologi, Nobelpristagare i medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige.
Heikki Hugo Herlin, bergsråd.
Marie-Louise van Herreweghe, professor i psykologisk pedagogik, Ghent universitet, Belgien.
Herbert Hunger, professor i bysantinska studier, Wiens universitet, Österrike.
Eeva Elisabeth Joenpelto, författare.
Heino Liimets, professor i pedagogik, Tallinns pedagogiska institut, Estland.
Bengt G. Rånby, professor i polymerkemi, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, Sverige.
Aleksandr Vasiljevitj Sidorenko, geologiminister, Moskva, Sovjetunionen. Post mortem.
Thomas Henry Warburton, författare och översättare.
Ants Viires, seniorforskare vid Estniska SSR:s vetenskapsakademi, etnologi, Tallinn, Estland.
1986
Alfred V. Aho, chef för avdelningen för datavetenskap vid Bell Telephone Laboratories, New Jersey, USA.
Gösta Berg, professor och tidigare chef för Nordiska museet, Stockholm, Sverige.
Staffan Helmfrid, professor i kulturgeografi och rektor för Stockholms universitet, Sverige.
David E. Hunt, professor vid University of Toronto, The Ontario Institute for Studies in Education, Kanada.
Mauri Kalervo Korhonen, fotograf, facklitterär författare, svampforskare och assistentkonservator vid Helsingfors universitets botaniska museum.
Lennart Georg Meri, estnisk författare, senare Estlands första president efter självständigheten.
John A. Niemi, professor i vuxenpedagogik vid Northern Illinois University, Illinois, USA.
Marja Annikki Niiniluoto, journalist och översättare.
Lauri (Lassi) Juhani Yrjönpoika Nummi, författare och översättare.
Richard W. Ojakangas, professor i geologi vid University of Minnesota, Minnesota, USA.
Els Oksaar, professor i allmän och jämförande språkvetenskap vid Hamburgs universitet, Västtyskland.
Jean C. Perrot, professor i fennougristik vid Centre d'Etudes Finno-Ougriennes, Paris, Frankrike.
Solveig Margareta von Shoultz, författare och lyriker.
Kurt Strebel, professor i matematik vid Zürichs universitet, Schweiz.
Yrjö I. Toivola, diplomingenjör och industriråd.
1990
Mauno Koivisto, Republiken Finlands president.
Ritva Ahonen-Mäkelä, recitationkonstnär och lektor i talteori vid Helsingfors universitet.
Sir Michael Atiyah, professor i matematik, Oxfords universitet, Förenade kungariket.
Arvid Carlsson, professor i neurobiologi och farmakologi, Göteborgs universitet, Sverige.
Elias James Corey, professor i organisk syntetisk kemi, Harvard University, Cambridge, Massachusetts, USA.
Albert Lange Fliflet, magister i konst, översättare, bland annat översättare av Kalevala och Kanteletar till norska.
Brian Groombridge, professor i vuxenpedagogik, Londons universitet, Förenade kungariket.
Jaakko Itälä, generalsekreterare för Mannerheims Barnskyddsförbund, tidigare undervisningsminister, en av påverkare bakom grundskolereformen.
Juri Karaulov, professor i ryska språket, Sovjetunionens vetenskapsakademi.
Eero Kataja, chef för Sodankylä geofysiska observatorium.
Jaan Kross, estnisk författare.
Rafael Lapesa, akademiker och chef för Kungliga spanska akademin, Madrid, Spanien.
Charles Letteri, professor i pedagogik, University of Vermont, Burlington, Vermont, USA.
A. A. Logunov, akademiker och rektor för Moskvas statliga universitet, Moskva, Sovjetunionen.
Olli V. Lounasmaa, forskningsprofessor i lågtemperaturfysik, Tekniska högskolan i Finland.
Marc Van Montagu, professor i genteknik, Ghents universitet, Belgien.
Daniel H. Norris, professor i bryologi, Humboldt State University, Arcata, Kalifornien, USA.
Jaakko Numminen, kanslichef vid Undervisningsministeriet.
Thomas Radil, chef för avdelningen för neurofysiologi, Tjeckoslovakiens vetenskapsakademi, Prag, Tjeckoslovakien.
Pirkko-Liisa Rausmaa, filosofie licentiat, forskare i sagor och folkdanser.
Johannes Salminen, författare.
George C. Schoolfield, professor i tysk och skandinavisk litteratur, Yale University, New Haven, Connecticut, USA.
Ilmari Soisalon-Soininen, emeritusprofessor i Gamla Testamentets exegetik, Helsingfors universitet.
Stig Strömholm, rektor för Uppsala universitet, Sverige.
1994
Paul-Johannes Alvre, professor i finsk-ugriska språk, Tartu universitet, Estland.
Robert Austerlitz, professor i allmän lingvistik och uralistik, Columbia University, New York, USA.
Erwin Bertaut, chef för forskningscentret för kärnfysik i Grenoble, Frankrike.
Rut Bryk, keramikkonstnär.
Christina Enroth-Cugell, professor i neurobiologi, Northwestern University, Illinois, USA.
Sen-Itiroh Hakomori, University of Washington, Seattle, Washington, USA.
Wilfried Hartman, professor i pedagogik, Hamburgs universitet, Tyskland.
Veli Matti Tapani Huurre, arkeolog.
Bruce A. Jeans, professor i psykologi.
Joseph Zalman Margolis, professor i filosofi, Columbia University, New York, USA.
Fergus Millar, professor i Roms historia, Oxfords universitet, Förenade kungariket.
Lennart Paalzow, professor i biofarmaci, Uppsala universitet, Sverige.
Oscar Parland, finlandssvensk författare och översättare.
Aulis Sallinen, kompositör och konstnärsprofessor.
Tauno Ulvinen, filosofie licentiat, utvecklare av växt- och svampnomenklatur, grundare av Uleåborgs universitets botaniska museum.
Esteri Vapaa-Jää, filosofie magister, dräkthistoriker.
1997
Martti Ahtisaari, Republiken Finlands president.
Doris R. Badir, professor i hushållsvetenskap, University of Alberta, Kanada.
Outi Heiskanen, grafiker och bildkonstnär.
Marja Itkonen-Kaila, fil.kand. och översättare.
Peter Jarvis, professor i vuxenutbildning, University of Surrey, Förenade kungariket.
Sir Harold W. Kroto, professor i kemi, University of Sussex, Förenade kungariket, Nobelpristagare i kemi 1996 för upptäckten av fullerener.
Ott Kurs, professor i geografi, Tartu universitet, Estland.
Kazuhiko Nishijima, professor i teoretisk fysik, Kyoto University, Japan.
Randolph Quirk, professor i engelsk filologi, University College of London, Förenade kungariket.
Thomas A. Sebeok, professor i semiotik, Indiana University, USA.
Quentin Skinner, professor i politisk idéhistoria, University of Cambridge, Förenade kungariket.
Hildebert Wagner, professor i farmakognosi, Münchens universitet, Tyskland.
2000
Frank Achtenhagen, professor i pedagogik, Göttingens universitet, Tyskland.
Ugo Amaldi, professor i kärnfysik, Milanos universitet, Italien.
Hans-Herbert Brintzinger, professor i metallorganisk kemi, Konstanz universitet, Tyskland.
Michael Cole, professor i psykologi, University of California, San Diego, USA.
Martti Kahla, fil.lic., forskare i finsk-ugriska språk och utvecklare av biblioteksväsendet.
Per Lundberg, professor i teoretisk ekologi, Lunds universitet, Sverige.
J. Ross Mackay, professor i geologi, University of British Columbia, Vancouver, Kanada.
Herwig Maehler, professor i grekiska och grekisk papyrologi, University College London, Förenade kungariket.
Mirkka Rekola, poet.
Jan Svartvik, professor i engelska, Lunds universitet, Sverige.
Linus Torvalds, fil.mag., utvecklare av datorsystem.
Anthony F. Upton, professor i finsk och svensk historia, St. Andrews universitet, Skottland, Förenade kungariket.
2003
Peter Buser, professor i matematik, Schweiz tekniska högskola, Lausanne, Schweiz.
Nelson Cowan, professor i psykologi, University of Missouri, Columbia, Missouri, USA.
Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap, Stockholms universitet, Sverige.
James S. Farris, professor i biologi, ekologi och evolution, State University of New York, Stony Brook, New York, USA.
Peter Haggett, professor i geografi, University of Bristol, Förenade kungariket.
Henry Heikkinen, professor i kemididaktik, University of Northern Colorado, Greeley, Colorado, USA.
Juhani Kuusi, teknologie doktor, generaldirektör för Tekes och forskningschef vid Nokias forskningscenter.
Klaus Peter Lieb, professor i kärnfysik, Göttingens universitet, Tyskland.
Christiane Marchello-Nizia, professor i franska språket och medeltida litteratur, École Normale Supérieure de Lyon, Frankrike.
Ference Marton, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Sverige.
Kaija Saariaho, kompositör.
Richard Stites, professor i ryska studier, Georgetown University, Washington DC, USA.
2007
Marianne Bakró-Nagy, professor i finsk-ugriska språk, Szeged universitet, Ungern.
Mats Björklund, professor i djurekologi, Uppsala universitet, Sverige.
Rosi Braidotti, professor i kvinnoforskning, Utrecht universitet, Nederländerna.
Paul Drew, professor i språkvetenskap, Yorks universitet, Förenade kungariket.
Paul R. Ehrlich, professor i bevarandebiologi, Stanford universitet, Kalifornien, USA.
Harry Halén, fil. lic., amanuens vid institutionen för studier av Asiens och Afrikas kulturer, Helsingfors universitet, Finland.
Tadeusz Iwaniec, professor i matematik, Syracuse universitet, delstaten New York, USA.
Randy Katz, professor i datavetenskap, Berkeley universitet, Kalifornien, USA.
Helena Kekkonen, teknologie licentiat, framstående inom fredsfostran och mottagare av UNESCO:s pris för fredsfostran.
Karen A. Matthews, professor i hälso-psykologi, University of Pittsburgh, Pennsylvania, USA.
Andrei Podolski, professor i utvecklingspsykologi, Moskvas universitet, Ryssland.
Thomas S. Popkewitz, professor i utbildningssociologi, University of Wisconsin, Madison, Wisconsin, USA.
Bernhard Rieger, professor i kemi, Tekniska universitetet i München, Tyskland.
John P. Smol, professor i forskning om miljöförändringar, Queen's University, Kingston, Ontario, Kanada.
Paul E. Wagner, professor i aerosolfysik, Wiens universitet, Österrike.
Peter York, professor i fysikalisk farmaci, Bradford universitet, Förenade kungariket.
2010
Tarja Halonen, Republiken Finlands president.
Jacobus Jan Boomsma, professor i evolutionsbiologi, Köpenhamns universitet, Danmark.
Anne Edwards, professor i pedagogik, Oxfords universitet, Förenade kungariket.
Philip L. Gibbard, professor i kvartärperiodens paleomiljöer, Cambridges universitet, Förenade kungariket.
Kim D. Janda, professor i kemisk biologi och immunologi, The Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien, USA.
Rainer Knapas, fil. lic., kulturhistoriker, Helsingfors universitet, Finland.
Matti Morottaja, lektor i enaresamiska och språkförnyare.
Albert de Roeck, professor i partikelfysik, Antwerpens universitet, Belgien.
Karl Sigmund, professor i matematik, Wiens universitet, Österrike.
David I. Stuart, professor i strukturbiologi, Oxfords universitet, Förenade kungariket.
Elizabeth Closs Traugott, emeritaprofessor i språkvetenskap och engelska, Berkeleys universitet, Kalifornien, USA.
David L. Woods, professor i kognitionsvetenskap, Davis universitet, Kalifornien, USA.
2014
Stanley David Brunn, emeritusprofessor i geografi, University of Kentucky, USA.
Wah Chiu, professor i molekylärbiologi, Baylor College of Medicine, Houston, Texas, USA.
Maxime Crochemore, professor i datavetenskap, King's College London, Förenade kungariket.
Linda Darling-Hammond, professor i lärarutbildning, Stanford University, Kalifornien, USA.
Geoffrey Gareth Jones, professor i ekonomisk historia, Harvard Business School, Boston, Massachusetts, USA.
Jindrich Henry Kopecek, professor i biokemi, University of Utah, USA.
Per Linell, professor i kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet, Sverige.
Mauri Antero Numminen, musiker, kompositör och poet.
Per-Edvin Persson, emeritusdirektör för vetenskapscentret Heureka.
Friedemann Pulvermüller, professor i neurobiologi, Freie Universität Berlin, Tyskland.
Janelle Reinelt, emeritaprofessor i teatervetenskap, University of Warwick, Förenade kungariket.
Christian David Thomas, professor i biologi, Leeds universitet, Förenade kungariket.
Jürgen Troe, emeritusprofessor i biofysikalisk kemi, Göttingens universitet, Tyskland.
2017
Tom H. Andersen, professor i geokemi, Universitetet i Oslo, Norge.
Elizabeth Couper-Kuhlen, emeritaprofessor i modern engelska, Helsingfors universitet, Finland.
Barry Joel Hoffer, biträdande professor i neurokirurgi, Case Western Reserve University School of Medicine, Cleveland, Ohio, USA.
Robert Daniel Holt, professor i ekologi, University of Florida, USA.
Peggy Levitt, professor i sociologi, Wellesley College, Massachusetts, USA.
Peter Howard McMurry, professor i mekanik, University of Minnesota, USA.
Angela Merkel, Tysklands förbundskansler och doktor i fysik, Tyskland.
Jens Ejnar Olesen, professor i skandinavisk och finsk historia, Greifswalds universitet, Tyskland.
Helen Ruth Saibil, professor i strukturbiologi, University of London, Förenade kungariket.
Barbara Schneider, professor i sociologi och pedagogik, Michigan State University, USA.
Jonathan Robert Seckl, professor i molekylär medicin, Edinburghs universitet, Förenade kungariket.
Touko Siltala, förläggare.
Stanislav Konstantinovitj Smirnov, professor i matematik, Genèves universitet, Schweiz.
2019
Peter Auer, professor i germansk filologi, Freiburgs universitet, Tyskland.
Mieke Bal, emeritaprofessor i litteraturteori, Amsterdams universitet, Nederländerna.
Rudolf Bauer, professor i farmaci, Karl-Franzens-Universität, Graz, Österrike.
Beno Csapo, professor i pedagogik, Szegeds universitet, Ungern.
Bruce Dickinson, sångare i rockbandet Iron Maiden.
Bengt Holmström, professor i ekonomi, MIT, USA.
Anders Lindroth, emeritusprofessor i mikrometeorologi, Lunds universitet, Sverige.
Minna Pyykkö, finsk naturjournalist och konstnär.
Vaclav Smil, emeritusprofessor i miljövetenskap, Manitobas universitet, Kanada.
2022
Mika Anttonen, styrelseordförande för St1 Nordic Oy.
Barbara Rosemary Grant, evolutionsbiolog, Princeton University, USA.
Jaana Kapari-Jatta, översättare, känd särskilt för sina finska översättningar av J.K. Rowlings Harry Potter-böcker.
Herbert Warren Marsh, professor i utbildningspsykologi, Australian Catholic University, Australien.
Thomas Rades, professor i farmaceutisk design, Köpenhamns universitet, Danmark.
Antti Tuuri, finländsk författare.
Gunther Alberto Arancibia Uhlmann, professor i matematik, Hong Kongs universitet för vetenskap och teknologi, Kina.
2023
Sauli Niinistö, Republikens president i Finland.
Fabiola Gianotti, generaldirektör för CERN, Schweiz.
Ole Johansson, styrelseordförande för Walter och Andrée de Nottbecks stiftelse.
Jyrki Lappi-Seppälä, lingvist och översättare.
Minna Lindgren, journalist och författare.
Alan Lyles, professor i hälsoadministrativa system, University of Baltimore, Maryland, USA.
Lorenza Mondada, professor i franska och allmän språkvetenskap, Basels universitet, Schweiz.
Madis Noppel, specialist i aerosolfysik, Tartu universitet, Estland.
Kimmo Pietiläinen, fackboksförfattare, översättare, förläggare.
Krista Varantola, professor emerita i engelska och kansler emerita, Tammerfors universitet.
Detlef Weigel, chef för utvecklingsbiologi, Max Planck-institutet, Tübingen, Tyskland.
Denna lista inkluderar kantater från självständighetstiden.
1919
Verk: Promotionskantaten 1890
Kompositör: Richard Faltin
Text: Kaarle Krohn
Mer information: Kantat från år 1890, innehöll även premiär framförande av Sibelius promotionsmarsch.
1923
Verk: Promotionskantaten år 1914, op. 22
Kompositör: Leevi Madetoja
Text: Ernst v. Knàpe
Mer information: Återuppförande från år 1914.
1927
Verk: Suvinen ilta, Promotionskantat för sopran- och tenorsolo, blandad kör och orkester, op. 19
Kompositör: Sulho Ranta
Text: P. Mustapää
Mer information: Uruppförande
1932
Verk: Promotionskantaten år 1914, op. 22
Kompositör: Leevi Madetoja
Text: Ernst v. Knàpe (översättning av V. Vesala)
Mer information: Från år 1914, framförd på finska
1936, 1950, 1957, 1960 och 1964
Verk: Lux Triumphans
Kompositör: Leevi Madetoja
Text: Otto Manninen
Mer information: Beställd till 100-årsjubileet av universitetets flytt till Helsingfors 1928, framförd också vid promotionerna 1950, 1957, 1960 och 1964
2000
Verk: Metsässä tuulee (delar av promotionsdikten från år 1950)
Kompositör: Timo-Juhani Kyllönen
Text: Aale Tynni
Framförande: Akateeminen Laulu vid promotionsmiddagen
Mer information: Uruppförande i Finlandiahusets konsertsal
2007
Verk: Promotio Cantata
Kompositör: Pasi Lyytikäinen
Text: Saila Susiluoto
Framförande: Ylioppilaskunnan Soittajat, sopran Jutta Holmberg, basbaryton Nicholas Söderlund
Mer information: Uruppförande
2010
Verk: Seppelöity Athene op. 25, högtidsmarsch för orkester
Kompositör: Mikko Nisula
Framförande: YS
Mer information: Uruppförande
2014
Verk: Promotionskantaten år 1914, op. 22
Kompositör: Leevi Madetoja
Text: Ernst v. Knàpe (översättning av V. Vesala)
Framförande: YS
Mer information: Tre delar från kantaten från år 1914 framfördes
2019
Verk: Promotionskantat (2019)
Kompositör: Tiina Myllärinen
Text: August Ahlqvist
Framförande: YS och AL
Mer information: Uruppförande, text från Ahlqvists promotionsdikt från 1869
2023
Verk: Science Frictions
Kompositör: Cecilia Damström
Text: Cia Rinne
Framförande: Ylioppilaskunnan Soittajat, Akateeminen Laulu, solist David Hackston
Mer information: Ett beställningsverk för jubileumsåret. Framfördes vid tre promotioner våren 2023, dock ej vid den teologiska promotionen på grund av solistens andra engagemang
Fest i tre dagar
Filosofiska fakultetens promotionsfestligheter börjar på Floradagen den 13 maj. Då väljs den allmänna kransbindaren på magisterpromovendernas sammanträde som hålls på latin. Den allmänna kransbindaren ska vara ett barn till en professor eller någon annan framstående person vid universitetet, och med valet vill promovenderna hedra professorn i fråga. Efter valet friar promovenderna till den allmänna kransbindaren, och när hen svarat jakande till uppdraget tågar sällskapet i procession till studenternas vårfest på Gumtäkts äng till minne av uruppförandet av sången Vårt land. Till slut avnjuts en festlig lunch kryddad med tal.
Den egentliga promotionen pågår i tre dagar i månadsskiftet maj–juni. Promotionen har en mycket noggrann klädkod, och till största delen av evenemangen ska gästerna klä sig i frack eller aftonklänning. Under den första dagen, som är en torsdag, förbereder sig deltagarna för promotionsakten genom att binda magisterpromovendernas lagerkransar och symboliskt slipa doktorandernas värjor. Kvällen avslutas med kransbindnings- och svärdslipningsmiddagen, där det hålls flera tal. Talen är flerspråkiga och talarna har förberett dem omsorgsfullt. De kan till exempel handla om talarens vetenskapsområde eller en samhällelig fråga, och de är en väsentlig del av promotionstraditionen. Talen publiceras i minnesboken efter promotionen.
Promotionsakten utgör huvudevenemanget
På andra dagen, som är en fredag, går promotionens huvudevenemang, det vill säga promotionsakten, av stapeln. Den ordnas i universitetets solennitetssal. Akten är som en inövad pjäs där promovenderna promoveras till magistrar och doktorer och får symbolerna för sina examina under en ceremoni som följer en detaljerad koreografi. Först tågar promovenderna, deras följeslagare och representanterna för universitetet in i salen i noggrant ordnade processioner. Efter promotorns tal ställs primusmagistern och primusdoktorn en fråga om deras ämnesområde som de ska besvara. När svaren har godkänts kan promoveringen börja. Promovenderna kommer enligt en noggrann koreografi i tur och ordning fram till parnassen för att ta emot sina akademiska insignier. Promotorn placerar lagerkransarna på magistrarnas huvud och rör vid de gyllene magistersringarna, och ger doktorerna deras värjor och doktorshattar. Under promoveringen spelas vanligtvis inhemsk klassisk musik. Musiken spelar en viktig roll vid akten: i det traditionella programmet ingår åtminstone Sibelius Promotionsmarsch och Andante Festivo. Ofta beställs också nya kompositioner till promotionen (mest traditionsenligt promotionskantaten) som uruppförs vid promotionsakten.
Promotionsakten avslutas med ultimusmagisterns tal till fosterlandet. Efter det går deltagarna i procession från universitetets solennitetssal till promotionsgudstjänsten i Domkyrkan eller alternativt till den konfessionslösa ceremonin. Processioner är en traditionell del av akademiska fester, och vanligen samlas det publik på Senatstorget för att följa processionen. På kvällen samma dag åtnjuts också promotionsmiddagen, där bland annat de specialbeställda promotionsdikterna (ofta en på svenska och en på finska) eller annat konstnärligt program som beställts för tillfället framförs. På promotionsmiddagen framförs också tal, det viktigaste av vilka är talet till universitetet, som universitetets rektor besvarar.
Lördagen kulminerar med utflykt och bal
Den tredje dagen, som är en lördag, börjar med en utflykt, vanligen en båtfärd till en närbelägen ö eller en seglats utanför Helsingfors. Utflykten är promotionens mest informella evenemang. I utflykten ingår också lunch.
Lördagen och hela magisterpromotionen avslutas med en bal på Gamla studenthuset. Balen inleds med en traditionell uppvisningsdans, polonäsen för inbjudna gäster. I dansen deltar personer som hör till promotionen, såsom promotorn, den allmänna kransbindaren, hedersdoktorerna och jubelmagistrarna. Efter det är det dags för doktorspolonäsen, där de nypromoverade doktorerna dansar i sina svarta dräkter.
Efter polonäsen står magisterfransäsen på tur. Då får de nypromoverade magistrarna visa upp en ståtlig koreograferad dans. I fransäsen är dansarna uppställda i fyrkanter. Dansen har en mångsidig koreografi och är mycket effektfull. Varje par har en egen plats i dansen. Det är inte svårt att lära sig koreografin, så de som upplever sig vara dåliga på att dansa behöver inte oroa sig, men för att uppnå synkronisering och samstämmighet reserveras flera övningstillfällen som dansarna förbinder sig till att delta i.
Efter uppvisningsdanserna är det dags för salongsdanser som alla kan delta i med de partner som de bokar in på sitt danskort under kvällens lopp. Traditionella akademiska salongsdanser är bland andra polonäs, pompadour, pas d'Espagne, valse mignon, cicapo och grande valse. Danskort delas ut till alla balgäster när de anländer till Gamla studenthuset. Promotionskommittén ordnar i allmänhet dansövningar före promotionen för dem som vill.
Till balen hör också många andra etablerade element, till exempel att hedra personer som är viktiga för promotionen genom att bära dem i bärstol.
Efter balen går deltagarna i en nattlig procession längs gator och parker i centrum. Processionen stannar på färden vid vissa statyer för att hålla tal och sjunga traditionella studentsånger. När morgonen gryr avslutas processionen enligt filosofiska fakultetens tradition med ett tal till den stigande solen på Senatstorget framför universitetets huvudbyggnad.
Promotionstraditionen lever fortfarande stark. Under de senaste åren har det funnits ett stort antal frivilliga i promotionskommittén, och ceremonierna på 2000-talet har satt nya rekord i deltagarantal. Med stöd av nuläget ser promotionstraditionens framtid ljus och tryggad ut, även om det är möjligt att samhället i något skede börjar anse att ceremonierna är gammalmodiga, elitistiska och olämpliga för vår moderna tid, precis som på 1970-talet.
Den senaste utvecklingen inom den akademiska världen kan betraktas som det största hotet mot promotionstraditionen, när effekterna av nedskärningarna som drabbar universitetet och studenterna samt begränsningen av studietiden börjar visa sig. För universiteten är promotionerna en viktig del av det akademiska livet, och därför understöds de ekonomiskt och genom att beviljas tillgång till lokaler. I och med att universitetens ekonomi försämras kommer också finansieringen av promotionerna att minska. Som en följd av det stiger deltagaravgifterna, vilket kan minska antalet deltagare. Även den allmänna prisuppgången syns i promotionernas ekonomi, men det gör också de glädjande partnerskapen med stiftelser och privata donatorer som vill stödja traditionen.
Å andra sidan utgör de förkortade studietiderna och pressen på studenterna att utexamineras snabbt utmaningar för ett aktivt studieliv och en kontinuitet i traditionerna. Många av promotionernas särdrag härstammar från finländska studenttraditioner som promotionsdeltagarna och de frivilliga bekantar sig med under studierna, till exempel vid nationernas och andra studentföreningars årsfester. När studenternas möjligheter att delta i studentverksamheten försämras, kommer framtidens promotionsarrangörer kanske inte längre att ha den starka kännedom om akademiska traditioner som behövs.
Promotionstraditionen har ändå lyckats överleva i Finland i nästan 400 år genom många krig, hungersnöd och politisk turbulens. Därför har vi orsak att tro att den kan behålla sin livskraft och fortsätta även under krävande förhållanden. Traditionens kontinuitet och livskraft tryggas också av att varje promotion anpassar sig till sin tid. Därför är det viktigt att de framstigande generationerna själva får ordna promotionerna, eftersom de har känsla för vilka samhälleliga symboler och fenomen som kräver uppmärksamhet och som för sin del kan utveckla traditionen. Exempel på detta är element som kommit med på 2000-talet, såsom de första manliga allmänna kransbindarna och de konfessionslösa ceremonierna vid sidan av de ekumeniska promotionsgudstjänsterna vid alla fakulteter. Genom historien har nya trender ofta först förekommit i den akademiska elitens verksamhet och därifrån spridit sig till allmänheten. Själva universitetet följer också fenomen inom andra områden och anpassar sig till det moderna livet samtidigt som det bevarar sin starka identitet och sina rötter.
Från den första promotionen 1643 och fram till i dag har promotionerna omfattat vetenskap och befordran till den akademiska gemenskapen, men också poesi och glädje. I det multikonstnärliga evenemanget framträder starkt en samhörighet över generationsgränserna, nätverkande, frivilligarbete och hanteringen av de viktigaste aktuella frågorna i samhället. För gemenskapen är promotionen ett återkommande kollektivt evenemang, men för varje deltagare är den en unik upplevelse. Ett universitet som känner till sin historia lever inte i det förflutna – det förflutna lever i oss.