Kandidatprogrammet i pedagogik erbjuder tre mångsidiga studieinriktningar: studieinriktningen för allmän pedagogik och vuxenpedagogik, studieinriktningen för klasslärare och studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik.
Varför ville ni studera inom kandidatprogrammet för pedagogik?
Thomas: Jag var osäker på vad jag ville studera och allmän- och vuxenpedagogik hade mycket valfria studiepoäng, vilket gav mig chansen att prova på många olika ämnen. Dessutom studerar en av mina bästa vänner också här och det var han som tipsade mig om programmet.
Joanna: Jag har en släkt där många är lärare, så de har delvis inspirerat mig till att bli klasslärare. Dessutom så vikarierade jag som lärare före jag började studera och insåg då att lära ut saker verkar vara min grej, så det fick mig att söka in till klasslärarlinjen.
Madelaine: Jag har jobbat som gymnastiktränare länge, vilket väckt mitt intresse för att jobba med barn. När barn är mellan ett till sex år gamla så utvecklas de väldigt snabbt och det var därför jag valde just småbarnspedagogiken.
För vem passar programmet?
Madelaine: Småbarnspedagogik passar alla som tycker att det är roligt att jobba med barn, som är intresserad av dem och som själv tycker om att leka, för lärandet sker mestadels genom lek.
Joanna: Att studera till klasslärare passar alla som är nyfikna på pedagogik. Sen ska man såklart vara intresserad av att arbeta med barn om man vill bli klasslärare.
Thomas: Allmän- och vuxenpedagogik passar dem som är intresserade av ledarskap i olika slags kontext, för inom ämnet går vi igenom temat både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv.
Kan ni ge konkreta exempel på hur studierna ser ut?
Joanna: Inom klasslärarlinjen fokuserar man mycket på didaktik, alltså hur man lär ut ett ämne. Sedan finns det många kurser om bland annat inlärning och psykologi.
Madelaine: Studierna är väldigt praktiska och man får testa på det man ska lära ut, till exempel på textilslöjd. Men så läser man också psykologi och om barns utveckling.
Thomas: Jag går till exempel en kurs för tillfället som heter ”Aktuella utbildningspolitiska frågor”. Det är en intressant kurs som handlar om pedagogik på en samhällelig nivå. Sedan har vi många arbetslivkurser, där vi ofta fokuserar på organisationers utveckling och ledarskap.
Hur är det att studera i praktiken?
Madelaine: Under studierna får man får testa på olika slags studiemetoder, men vi har haft väldigt få boktentor, i stället har vi grupparbeten eller hemtentor. Vi har också många praktiska kurser, till exempel åker vi ut till daghem och följer med vad de gör. Sen har vi också skilda praktikperioder då vi över en längre period övar på att jobba på ett daghem eller en förskola.
Thomas: Vi har också få boktentor, i stället är det fokus på växelverkan och kommunikation. Så därför har vi ofta grupparbeten för att kunna diskutera tillsammans.
Joanna: Klasslärarstudierna är liknande, också vi gör mycket i grupp och skriver lärdagböcker, alltså texter där man reflekterar kring vad man lärt sig och hur man bearbetat det. Vi har också observationsdagar i skolor då vi följer med hur mer erfarna lärare fungerar i klassen och sen också längre praktikperioder i skolor.
Hur är det att studera vid universitetet jämfört med gymnasiet?
Madelaine: Jag tycker man har mycket mer frihet och ansvar då man studerar. Det kanske är flera saker att ta in som kräver tid, men det känns inte mer krävande för man har ändå valt en linje som intresserar en själv, så då blir det roligt att lära sig.
Vad vill ni arbeta med efter examen?
Madelaine: Efter min kandidat i småbarnspedagogik vill jag läsa en magister i allmän- och vuxenpedagogik. Det här för att få behörighet att arbeta som föreståndare på ett daghem, vilket är det jag skulle vilja jobba med i framtiden.
Joanna: Ett alternativ för mig är såklart att arbeta som klasslärare, men jag är också intresserad av många andra saker och jag upplever att pedagogiken är en bra språngbräda för att gå vidare till olika slags yrken där man arbetar med människor.
Thomas: Jag skulle vilja jobba inom företagsledning och organisation. Det finns många olika saker man kan jobba med efter studierna, till exempel med policymaking, på utbildningsministeriet eller som riksdagsassistent.
Hur är det att studera vid Helsingfors universitet?
Madelaine: Jag är själv från Åland och tycker det har fungerar bra att studera på svenska vid Helsingfors universitet. I början var det en stor förändring att flytta till Helsingfors och staden kändes väldigt stor, men nu känner jag mig hemma och trivs väldigt bra. Alla evenemang för förstaårsstuderande gjorde det lätt att lära känna människor och att hitta nya vänner.
Thomas: Vår ämnesförening Didacta samlar alla svenskspråkiga pedagogikstuderande och är väldigt aktiv samt har en bra gemenskap. Vi ordnar olika slags evenemang, så alla hittar något som passar dem och man får gärna komma med egna idéer. Jag skulle säga att alla få vara sig själva här.
Joanna: Ja, vi är som en liten familj! Det är tryggt att studera på pedagogiska fakulteten. Jag tycker allt finns ganska nära i Helsingfors och utbudet är stort då det gäller studier, hobbyn och arbetsmöjligheter. Du kan engagera dig i nästan vad som helst!