Varför valde du studieinriktningen nordiska språk (svenska som andra inhemska språk)?
Niitty: Jag har alltid gillat språkstudier och studerade förutom engelska och svenska även ryska och spanska i grundskolan och gymnasiet. Svenska var alltid ett av mina favoritämnen, och när studiehandledaren berättade om möjligheten att studera nordiska språk blev jag genast intresserad och bestämde mig för att ansöka. Utöver språk har jag länge varit intresserad av interaktion, kommunikation och kultur, och allt det här ingår i studierna.
Vem passar programmet för?
Niitty: Programmet lämpar sig för alla som är intresserade av svenska, svensk kultur och litteratur samt av andra nordiska språk och länder, såsom Danmark, Norge och Island. Även språk- och litteraturvetenskap ingår i programmet. Programmet lämpar sig för den som är intresserad av en karriär som översättare, lärare, lingvist eller inom kommunikation. Vid det här programmet lär man sig också att tala, skriva och läsa svenska på en utmärkt nivå.
Spelar det någon roll på vilken nivå ens kunskaper i svenska är i början av studierna?
Niitty: I början av studierna lade jag märke till nivåskillnader. Några av de andra studenterna hade läst svenska på A-nivå i gymnasiet, medan jag själv hade läst svenska på B-nivå. Alla har ändå kunnat hålla jämna steg i studierna och språkkunskaperna har utvecklats under hela studietiden. Första årets kurser innehöll många muntliga övningar och övningar i akademiskt skrivande på svenska, och de utvecklade mina språkkunskaper och mina muntliga färdigheter i svenska väldigt mycket. I slutet av kandidatprogrammet lade jag märke till en stor skillnad både i mina muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.
Kan du ge konkreta exempel på vad kurserna behandlar?
Niitty: Kurserna handlar om språk, kultur och litteratur ur ett nordiskt och svenskspråkigt perspektiv. Alla kurser undervisas på svenska, och största delen av kurslitteraturen är på svenska. Till exempel på kursen "Introduktion till språkvetenskap" får man bekanta sig med allmän språkvetenskap och dess teorier. På kursen "Svensk fonetik och språkanalys" analyseras det talade språket. Det finns också kurser som handlar om det svenska samhället, svensk litteratur och kultur, samt om finlandssvensk kultur.
Har du någon favoritkurs?
Niitty: En av mina favoritkurser var kursen i sociolingvistik som handlade om dialekter och språkområden. På kursen behandlades också svenskans ställning i samhället och språkpolitik, vilket är ämnen som intresserade mig väldigt mycket särskilt i början av studierna.
Hur ser studierna ut i praktiken?
Niitty: Studierna består av många grupparbeten, vilket ger en möjligheten att använda svenska i praktiken. Det är verkligen viktigt för språkkunskaperna. Studierna består så klart också av självständigt arbete, såsom analys- och skrivuppgifter. Tentamina genomförs ofta i form av hemtentamen, och då har man ofta en vecka på sig att lämna in den. På kurserna förs ofta diskussioner mellan studenterna, och grupparbete är vanligt. Det finns gott om studielokaler, och till exempel Kajsabiblioteket erbjuder en bra miljö för både självständigt arbete och grupparbete.
I början av studierna finns det några massföreläsningar, men på de flesta av kurserna är deltagarantalet litet. Tack vare det förs det många diskussioner på föreläsningarna, det är inte bara läraren eller professorn som föreläser.
Som studerande får man i hög grad välja det som intresserar en och det finns kurser på både svenska, engelska och finska som man kan gå. Jag har faktiskt inte gått en enda dålig kurs än, så nivån och föreläsarna är väldigt bra här.
Hur mycket mer krävande/mindre krävande är studierna i historia jämfört med gymnasiestudierna?
Niitty: Den största skillnaden är hur mycket svenskan används. I gymnasiet användes svenska i ganska liten utsträckning och det fanns bara ett begränsat antal lektioner i svenska, men här har jag faktiskt haft möjlighet att använda svenskan mycket. Samtidigt som språket är det som studeras, så sker studierna på språket i fråga.
Vad vill du göra efter examen?
Niitty: Jag skulle vilja jobba som lärare i svenska. Jag har gjort studier i pedagogik och en undervisningspraktik, så att arbeta inom undervisning känns som det rätta för mig. Jag är också intresserad av att arbeta på ett läroboksförlag.
Många av mina studiekompisar vill bli lärare, men det finns också andra karriärmöjligheter, till exempel översättare, journalist och andra arbeten inom kommunikationsbranschen. En del har fått anställning vid ministerierna och ministerierna har också varit populära praktikplatser.
Hur är det att studera vid Helsingfors universitet?
Niitty: Vid Helsingfors universitetet finns det mycket man kan göra, även på svenska. Ämnesföreningen för nordiska språk och litteratur, Saga, ordnar evenemang under hela läsåret och är en trevlig liten tvåspråkig ämnesförening. Under mina första studieår deltog jag till exempel i sitser och i halarinvigningen.
Inom kandidatprogrammet finns det mycket plats för valfria studier, och programmet kan på så sätt skräddarsys enligt egna intressen. Inom utbildningsprogrammet har vi också utmärkta möjligheter att åka på utbyte. Jag var på utbyte i Uppsala, vilket var en intressant erfarenhet. Alla studier genomfördes på svenska och jag fick möjlighet att prata svenska i olika vardagssituationer. Som bonus fick jag också internationell erfarenhet och lärde känna människor från hela världen.
Det har verkligen varit trevligt att studera här, och jag rekommenderar programmet för alla som är intresserade av språk, särskilt svenska. Lärarna är trevliga, och gemenskapen är bra och stöttande.