Lärarstudenter lockar fram barnens känslor med drama, bildkonst och poesi

Den här våren ordnar Helsingfors universitets blivande barnträdgårdslärare sagostunder för dagisgrupper. Målet är att lära sig använda drama, bildkonst och poesi i barns lärande.

 ”Hallå! Kan inte vi bli vänner?” ropar Smygeln, ett av de okända djuren i Ulf Starks och Linda Bondestams bilderbok Djur som ingen sett utom vi. Boken ingår i ett projekt som blivande barnträdgårdslärare genomför under kursen "Barnlitteratur och drama" på pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Vid den svenskspråkiga utbildningen i småbarnspedagogik läggs särskild fokus på mångfald, flerspråkighet och social rättvisa.

– Barnböcker utgör ett tacksamt verktyg för att behandla frågor om mångfald och social rättvisa med barn, säger Ann-Christin Furu, universitetslektor och ansvarig för kursen.

I sagoböckerna lyfts ofta alternativa perspektiv fram, vilket kan vara befriande för barn med olika bakgrund.

– Speciellt nyare barnlitteratur bjuder ofta på ett normkritiskt perspektiv. Under en sagostund får man också syn på sina egna normer och kan tillsammans med barnen ifrågasätta t.ex. vilka normer som förekommer på ett daghem.

 

Under kursen håller de blivande barnträdgårdslärarna sagostunder för barn i åldern 3-5 på Nordiska biblioteket i Helsingfors. På biblioteket visas samtidigt en utställning med bilder från boken, som utsågs till årets bilderbok i Sverige 2016 och tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2017. Utställningen har producerats av Bildmuseet vid Umeå Universitet och cirkulerar nu på olika kulturcentrum i Finland för att därefter besöka systerorganisationer i andra nordiska och baltiska länder.

Sagoprojektet är ett samarbete mellan Nordiska biblioteket och pedagogiska fakulteten och tanken är att arbetet med barnen ska utmynna i ett pedagogiskt material som kan följa med utställningen vidare. Även klasslärarutbildningen deltar i samarbetet.

Plötsligt blir sagostunden en sagomusikal

– Hur låter Bombomen?, frågar Linda Sundberg på sagostunden och ett av barnen frammanar genast ett ljud för det stora, klumpiga djuret som känner sig utanför.

Tillsammans med Linda Sundberg väljer barnen varsin dikt om ett djur från boken. Sedan lyssnar de på den poetiska texten och möter djuren med öppet sinne. Barnen får även dramatisera djurens rörelser och mot slutet av sagostunden möts alla djur inne i sagorummet till dans.

I den andra dagisgruppen leds sagostunden av Kristian Svensson, som tagit med olika instrument, som barnen använder för att närma sig sagodjuren i boken.

– Barnen tyckte att det blev som en riktig sagomusikal på slutet, säger Kristian Svensson.

Bild: Linda Sundberg och Kristian Svensson studerar till barnträdgårdslärare

Linda Sundberg och Kristian Svensson studerar till barnträdgårdslärare och är nöjda åt att komma i kontakt med barn på ett interaktivt vis under studierna. Genom att planera och genomföra sagostunderna får de en möjlighet att omsätta kursinnehållet i praktiken.

Bilderboken: mer än bara läsning

Även om den pedagogiska sagostunden utgår från texten, handlar sagostunden inte bara om läsning. Målet är att aktivera flera olika sinnen hos barnen. I mötet mellan ord, bild, röst och rörelse väcks känslor som bl.a. kan utveckla deras empatiska förmåga.

– Stark och Bondestam har omtalat sina skapelser som själsdjur, dvs. varelser som speglar vårt inre och framkallar känslor som många olika människor kan identifiera sig med, berättar Ann-Christin Furu.

Estetiken erbjuder verktyg för att jobba med barnlitteratur på alternativa vis, något som man tagit fasta på vid utvecklandet av det pedagogiska materialet till utställningen. Pedagogikstudenterna får på så sätt en djupare förståelse för barns sätt att skapa mening och erhåller en mångsidigare kompetens för att jobba med barns lärande.

– Jag har fått verktyg för att kunna förverkliga en sagostund på ett kreativt sätt med inslag av drama. Det har också varit en bra övning i att träffa en helt obekant grupp barn och sedan snabbt bilda sig en uppfattning om hur gruppen fungerar, säger Kristian Svensson.

– Studierna i småbarnspedagogik är en bra blandning av teori och praktik, där vi å ena sidan får bekanta oss med och diskutera kring olika teoretiska perspektiv på till exempel leken och barnets utveckling, samt å andra sidan besöka olika daghem och t.ex. genomföra ett lekprojekt eller hålla en musikstund.

Äggdjuret i sitt skal

tänker så som äggdjur gör:

”Vad finns här utanför!”

Jo, ett annat skal, ett svart och stort

med små, små hål som någon gjort.

Där bakom skiner ALLTET klart.

Hoppas skalet spricker snart!

                      Äggdjuret, ur Stark & Bondestam (2016) Djur som ingen sett utom vi

 

 

 

 

Även klasslärarstudenterna deltar i sagoboksprojektet

Även klasslärarstudenterna vid Helsingfors universitet arbetar med boken Djur som ingen sett utom vi i sina studier våren 2018.

De blivande klasslärarna har skapat verkstäder där de tillsammans med barn från förskola till årskurs fyra haft 30 minuters konstbaserade upplevelser utgående från dikterna i Djur som ingen sett utom vi.

Tillsammans med barnen har de studerande med utgångspunkt i drama levandegjort och tolkat dikterna och bilderna. I det här arbetet har bild och dikt haft samma status i berättandet.

Mål: kunskap att kombinera bildkonst och drama i undervisningen

Universitetslektor i estetiska ämnenas didaktik Hannah Kaihovirta ville skapa möjlighet för studenterna att kombinera drama och bildkonst i undervisningen.

– Drama lägger stor fokus på att lära tillsammans, bildkonst har en stark tradition i att arbeta med ”vad är det vi ser”. Kombinerat med de fantastiska dikterna och konstverken i boken får man till en undervisning där berättande blir en helhetsupplevelse”, säger Kaihovirta.

– Vi har arbetat med att det är konsten som ska styra den pedagogiska handlingen; fångat färger, former, rytm, atmosfär, stämning – hela tiden pendlande mellan del och helhet.

Studenterna producerar pedagogiskt utställningsmaterial

Även klasslärarstudenterna har dokumenterat sitt arbete och skapat didaktiskt material som skolklasser kan använda i anslutning till utställningen om Djur som ingen sett utom vi. Det pedagogiska materialet inkluderar för- och efterarbete som lärare kan göra i skolan såväl före som efter själva besöket. Materialet kan också utnyttjas i direkt anslutning till tolkande läsning av boken, oberoende av utställningen.

– Målsättningen är att lärarstudenterna får kompetens i hur man skapar förutsättningar för konstbaserat lärande med avstamp i drama, bildkonst och poesi, säger Kaihovirta.

Dessutom får studenterna uppleva hur det är att arbeta i lärmiljöer utanför klassrummet och utvecklar samarbetsförmågan med olika kulturinstitutioner i sin kommande undervisning.

– Flera glada barn och lärare på fältet, summerar Kaihovirta.