– Ända sedan högstadiet har jag fascinerats av hur fysiken förklarar världen, vilka lagbundenheter det finns i naturen och hur denna värld fungerar. Nyfikenheten har drivit mig allt djupare in i fysiken, säger Aapo Malkamäki.
Malkamäki tog sin magisterexamen från Helsingfors universitet år 2018 med huvudämnet teoretisk fysik. Nu arbetar Malkamäki på det finländska företaget Dispelix Oy, där han utvecklar linser för smarta glasögon.
Malkamäki startade sina studier på eltekniklinjen vid Aalto-universitetet. Efter ett års studier upptäckte han att han längtade efter något annat.
– Vid Aalto lärde vi oss använda matematiska verktyg, men jag saknade ett mera förstående grepp i studierna. Därför sökte jag in till Helsingfors universitet för att studera fysik. Jag kom direkt in med eximia i fysik.
Föreläsningar och räkneövningar
Malkamäki beskriver universitetsstudierna som en direkt fortsättning på gymnasiets fysikkurser. Studierna vid universitetet är ändå betydligt mera krävande och förutsätter att man arbetar hårdare och tar mera ansvar än i gymnasiet.
På campus Gumtäkt i Helsingfors fylldes Malkamäkis dagar med föreläsningar och räkneuppgifter.
– En del av räkneuppgifterna löste vi tillsammans med handledare, en del självständigt som hemuppgifter. Själv ville jag hellre göra uppgifterna för mig själv, men många studiekolleger samlades för att lösa dem tillsammans. Ibland deltog jag också i grupperna före uppgifterna skulle lämnas in. Ofta kunde jag hjälpa och ge råd till andra.
Efter de gemensamma fysikstudierna valde Malkamäki teoretisk fysik till sitt huvudämne. Andra alternativ skulle ha varit till exempel allmän fysik, meteorologi och astronomi.
– Många kopplar teoretisk fysik till Albert Einstein och den allmänna relativitetsteorin. För mig innebär det först och främst problemlösning. Att lösa olika problem med hjälp av matematiska metoder, säger Malkamäki.
Enligt honom främjar den teoretiska fysiken uthålligheten och tron på sina egna färdigheter för att lösa problem som kan tyckas olösliga. Om ett lösningsförsök misslyckas, söker den trägna fysikern en annan väg.
Malkamäki kompletterade studierna i fysik med biämnesstudier i datavetenskap. Både barndomshobbyn med programmering och funderingar på karriärmöjligheter påverkade valet av biämne.
– De som har studerat fysik kan hitta många olika karriärvägar, men datavetenskap breddar fältet ännu mera, konstaterar han.
Malkamäki beskriver magisterstudierna som överraskande arbetsdryga och kurserna som krävande.
Han skrev sin pro gradu-avhandling för avdelningen för biofysik, där han sommarjobbade tre somrar. I sin avhandling studerade han hur proteinet Complex IV i människans mitokondrie beter sig.
Malkamäki hann med annat också än studier och jobb under sina universitetsår. Han kommer särskilt ihåg året som grafiker för Kumpulan Speksi rf, då han designade reklamaffischer, programblad och logotypen för studentteatern.
– Det grafiska jobbet var roligt. Det var också trevligt att få smaka på föreningslivet med dess möten. Under det året lärde jag mig mötesprotokoll och överhuvudtaget hur möten går till. Erfarenheten förberedde mig för arbetslivet också.
Efter att han hade fullbordat sin examen skrev Malkamäki ett tjugotal arbetsansökningar. Space Systems Finland, ett sakkunnigföretag i mjukvaru- och systemdesignbranschen, anställde den unga fysikern som kodare.
Under det senaste året har Malkamäki designat linser för smarta glasögon hos Dispelix.
– Jag gillar mitt arbete. Jag kan utnyttja mina kunskaper i fysik och programmering. Jag får återigen fundera på hur världen fungerar och hur optiken fungerar. Det är också fint att få vara med om att utveckla nya uppfinningar och skaffa patent på dem.
Smarta glasögon karakteriserar han som framtidens teknik. Glasögonen som liknar vanliga glasögon har en genomskinlig lins via vilken man kan föra in en bild till ögats näthinna. Användaren av glasögonen ser både den reella omgivningen och den utökade verkligheten (augmented reality, AR).
Enligt Malkamäki har hans studiekolleger också fått anställning bra. De arbetar som lärare, forskare eller på privata företag.
– Som fysiker kan man få en anställning med många olika uppgifter där man behöver problemlösningsförmåga. Till exempel banker anställer fysiker även om det kanske inte låter som en självklar karriärväg i första hand. Fysikerna löser många invecklade matematiska ekvationer och skapar prognoser i bankerna.
Själv vill Malkamäki utveckla sin egen sakkunskap under sin arbetskarriär.
– Jag vill nå en sådan ställning inom min arbetsgemenskap att jag kunde vara den kollegan som andra ber om råd och hjälp av, säger han.