HyPeKit undersöker erfarenheterna hos lärarstudenter (n = 200) vid universiteten i Jyväskylä, Tammerfors och Östra Finland samt hos handledare (n = 50) för lärarpraktik av användningen av verktygslådan HyPeKit i fördjupande lärarpraktik. Projektet är ett forskningskonsortium där de centrala aktörerna är JY (professor Timo Jaakkola), I-SY (professor Janne Pietarinen) och TY (forskningschef Tiina Soini-Ikonen).
Projektet undersöker verktygslådan HyPeKit, som har utvecklats för lärarpraktiken för att stödja kompetensen inom pedagogik för välbefinnande, dess funktionalitet i lärarpraktiken och dess effekt på utvecklingen av kompetensen inom pedagogik för välbefinnande. Interventionen inom välbefinnandepedagogisk vägledning innehåller 1) forskningsbaserat bakgrundsmaterial om holistiskt välbefinnande och hur det kan stödjas med pedagogiska metoder 2) verktyg för att identifiera välbefinnandebehov och lämpliga pedagogiska välbefinnandeaktiviteter (cirka 150 olika aktiviteter) 3) mallar för lektions- och terminsplaner för att integrera välbefinnandepedagogik i lärarpraktiken 4) handledarens instruktioner för användning av verktygen, 5) en handbok i välbefinnandepedagogik som stöd för praktikanten och som verktyg för rapportering samt 6) verktyg för att utvärdera hur väl implementeringen av välbefinnandepedagogiken har lyckats. HyPeKits material för välbefinnandepedagogik tillhandahålls till lärarstudenter och handledande lärare via plattformen Howspace, som fungerar som en samarbetsplattform för att stödja socialt lärande och utveckling. Den multimodala interventionsmodellen omfattar mätningar i början och slutet av projektet och utnyttjar kvalitativa och kvantitativa forskningsinstrument som utvecklas under projektets gång.
HyPeKit-projektet främjar målen i visionen Lärarutbildning 2050, särskilt genom att läroplaner, innehåll och undervisningsmetoder inom lärarutbildningen också baseras på forskningsbaserad kunskap ur ett välfärdspedagogiskt perspektiv och att lärarstudenter lär sig metoder för ett forskande arbetssätt. Dessutom främjar HypeKit den breda och mångsidiga lärarkompetensen inom lärande och undervisning samt utvecklingen av professionellt aktörskap som betonas i visionen, med särskilt fokus på det reciprokala förhållandet mellan lärande och välbefinnande och beaktandet av detta vid utformningen av pedagogiska metoder och genomförandet av undervisningen. Verktygslådan som utvecklas inom projektet kan skalas upp för att i stor utsträckning utnyttjas inom den finska lärarutbildningen och lärarnas professionella lärande. HyPeKit-projektet producerar vetenskapliga artiklar och presentationer för finska lärare och lärarutbildare samt möjliggör ett mångsidigt forskningsmaterial för en doktorand.
Inom forskningsprojektet JOHTO+ utvecklar vi en forskningsbaserad modell för pedagogiskt ledarskap som främjar aktörskap inom yrkesutbildningen samt undersöker en utbildningsintervention i pedagogisk ledarskapskompetens som bygger på denna modell inom yrkespedagogisk lärarutbildning. Pedagogiskt ledarskap är ett relativt lite utforskat fenomen inom yrkesutbildningens kontext, både internationellt och i Finland. Det finns också ett behov av utbildning i pedagogisk ledarskapskompetens inom yrkesutbildning på andra stadiet och inom yrkespedagogisk lärarutbildning – utbildning som på ett helhetsmässigt sätt beaktar de särskilda kännetecknen för ledarskap inom yrkesutbildningen samt stärker undervisnings- och handledningspersonalens aktörskap.
Utvecklingen av modellen för pedagogiskt ledarskap som främjar aktörskap inom yrkesutbildningen baserar sig på tidigare forskning samt på en kartläggande enkät- och intervjustudie (hösten 2025). Modellen, tillsammans med tillhörande reflektionsfrågor, kommer att publiceras öppet och kan därmed användas vid läroanstalter som ett självutvärderingsverktyg för ledarskap. Utifrån den utvecklade modellen genomför vi i början av 2026 en studiehelhet inom yrkespedagogisk lärarutbildning vid två yrkeshögskolor med lärarutbildning (HAMK och Jamk). Studiehelhetens centrala teman är aktörskapsledarskap, pedagogiskt ledarskap, relationellt ledarskap samt självledarskap.
Sammantaget fördjupar JOHTO+‑projektet förståelsen för ledarskap inom yrkesutbildningen och skapar nya angreppssätt och praktiker för utveckling av pedagogisk ledarskapskompetens inom både yrkesutbildning och lärarutbildning. Projektets resultat bidrar således till genomförandet av visionen för lärarutbildningen, där betonas forskningsbaserad utveckling av ledarskapsutbildning och pedagogisk ledarskapskompetens som en central del av lärarens kompetens (Nationella forumet för lärarutbildning, 2025). Projektets resultat publiceras i internationella och nationella vetenskapliga och professionella publikationer.
Projektet genomförs av Hämeen ammattikorkeakoulu (huvudgenomförare; Katja Vähäsantanen, Heta Rintala och Kristiina Räihä), Jyväskylän ammattikorkeakoulu (Piia Kolho), Jyväskylä universitet (Elina Fonsén, Hanna‑Kaisa Pekkarinen och Ritva Ylitervo) samt Tammerfors universitet (Päivi Hökkä).
Projektets webbplats (på finska/engelska):
Universitetet i Jyväskylä är det första i Finland som från och med hösten 2026 inför en ansökningsväg för studenter med finska som andra språk till lärarutbildningarna för klasslärare och lärare inom småbarnspedagogik. Behörighetsvillkoren för lärare innehåller strikta krav på språkkunskaper, vilket innebär att utbildningsanordnaren har ett ansvar för att se till att alla lärare har förmågan att stödja studenterna i deras språkutveckling. Lärarutbildarna bör också lära sig att agera i flerspråkiga och mångkulturella interaktionssituationer samt att identifiera och bryta ned dolda diskriminerande praxis vid finska högskolor.
Den ökande språkliga och kulturella mångfalden bland studenterna kräver alltså förnyelse av lärarutbildningen. Vårt mål är att skapa en forskningsbas för kompetensutveckling bland lärarutbildare. Under läsåret 2025–2026 genomför vi ett pilotprojekt för personalutbildning vid Jyväskylä universitet riktat till lärarutbildare för klasslärare och för lärare inom småbarnspedagogik. Vi undersöker utbildningens effektivitet med ett interventionsinriktat tillvägagångssätt. Vår forskningsfråga är: Hur bedömer lärarutbildarna att deras språk- och kulturmedvetna undervisnings- och handledningskompetens stärks genom utbildningen? Forskningen redovisas hösten 2026 och resultaten implementeras kontinuerligt redan under pilotprojektet för att stödja utvecklingen av personalutbildningarna.
Den ansvariga ledaren för projektet är Sanna Mustonen, fil.dr., dosent (JY), och övriga medlemmar i forskargruppen är Eija Aalto, fil.dr. (JY), Eila Burns, fil.dr. (Jamk), Sanna Ryökkynen, fil.dr., och Päivi Pynnönen, fil.mag. (Hamk).
Projektet anknyter till de utmaningar och möjligheter inom det finska utbildningssystemet som identifierats i visionen Lärarutbildning 2050, särskilt samhällets mångfald, befolkningsutveckling och polarisering samt de samhällsutmaningar som identifierats i utvecklingsprogrammet för lärarutbildning (2022–2026): att stärka delaktighet och aktivt medborgarskap, förändrade kompetensbehov, effekterna av migrationen samt jämlikhet och jämställdhet (tillgänglighet).
Projektledare: Mirja Tarnanen (Jyväskylän yliopisto) och Mervi Kaukko (Tampereen yliopisto)
I SILTA-projektet utvecklas och undersöks det pedagogiska samarbetet och samundervisning mellan ämneslärare i högstadiet och lärare i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen i situationer där nyanlända elever övergår från den förberedande undervisningen till grundskoleundervisning. Projektets mål är att forskningsbaserat modellera de faktorer som främjar elevernas flytande övergång och deras engagemang i undervisningen. Projektet syftar också till att stärka en sådan verksamhetskultur i skolan där lärare lär av varandra och delar med sig av sin kompetens.
Forskningen genomförs vid samarbetsskolan i två utvecklingsfaser, varav den första under hösten 2025 syftar till att gemensamt utveckla en verksamhetskultur som stöder mångfald, och den andra under våren 2026 fokuserar mer systematiskt på att utveckla språkmedvetna ämnespedagogiska metoder och att stödja elevernas engagemang. Dessutom deltar lärarna i båda utvecklingsfaserna i workshops som stöder deras professionella utveckling. Utvecklingens effektivitet och påverkan utvärderas med kvalitativa (intervjuer, observationer) och kvantitativa (InSitu-enkät översatt till elevernas språk) metoder. Intervjuer och observationer ger information om utvecklingen av lärarnas kompetens och skolans verksamhetskultur. Det kvantitativa materialet möjliggör en detaljerad granskning av elevernas engagemang i lektionerna.
Projektets mål överensstämmer med Lärarutbildningsforumets vision, enligt vilken lärarna ska utveckla ett starkt professionellt aktörskap och expertis. I enlighet med visionen strävar SILTA också efter att främja inkluderande pedagogik, kollektivt lärande och lärarnas kontinuerliga lärande. I SILTA-projektet lär sig lärarna både individuellt och tillsammans – genom forskning, pedagogisk utveckling och interaktion i arbetsgemenskapen. Läraryrket är ett krävande akademiskt, praktiskt och etiskt expertarbete. SILTA stärker lärarnas förmåga att agera i flerspråkiga, föränderliga och komplexa inlärningssituationer.
SILTA betonar att stödet till elevernas förmågor inte begränsas till ett enda läsår: den förberedande undervisningen lägger grunden för skolgången, men det är hela skolgemenskapen som bygger vidare på den. SILTA-projektet genomförs i samarbete mellan universiteten i Tammerfors och Jyväskylä. Material som bygger på projektets resultat kommer att publiceras i slutet av 2026 och lärdomarna från dem kommer att spridas inom lärarnas fortbildning och grundutbildning. Referentgranskade vetenskapliga publikationer på finska och engelska förväntas under 2027.
Projektet AI‑agenter i lärarutbildningen utvecklar och undersöker hur generativ artificiell intelligens, och i synnerhet AI‑agenter, kan utnyttjas på ett pedagogiskt meningsfullt och tryggt sätt inom lärarutbildningen. Med AI‑agenter avses anpassningsbara AI‑chatbotar som lärare kan utforma i enlighet med sina egna pedagogiska mål. Projektets syfte är att skapa en förståelse för nuläget när det gäller integreringen av artificiell intelligens samt att stärka lärarutbildares och blivande lärares beredskap att verka i AI‑åldern. Helheten stöder forskningsbaserad utveckling och stärkandet av den digitala kompetensen.
Projektet genomförs i samarbete med forskare vid lärarutbildningsenheterna vid universiteten i Östra Finland, Uleåborg och Jyväskylä. Därtill deltar Helsingfors universitet i projektets forskningssamarbete. Projekthelheten består av tre sammanlänkade delar: (1) en kartläggning av lärarutbildares nuvarande AI‑beredskaper, (2) en gemensam utbildningshelhet om pedagogisk användning av AI‑agenter samt (3) praktiska kursinterventioner där skräddarsydda AI‑agenter utvecklas och pilottestas inom kurser i olika ämnesområden.
Dessa tre delområden bildar en helhet som ger en bred bild av möjligheterna och utmaningarna med AI‑teknologi inom lärarutbildningen. Som resultat av projektet produceras forskningsbaserad kunskap om integreringen av artificiell intelligens, om pedagogiska användningssätt för AI‑agenter samt om lärarstuderandes erfarenheter.
I projektet utvecklas och undersöks en AI-baserad sensor för känslomässig kommunikation för lärarutbildningens behov, särskilt för handledning av lärarpraktik i matematik i lågstadiet. Målet är att stärka lärarstudenternas pedagogiska och kommunikativa färdigheter samt främja en positiv inställning till matematik genom att använda videoanalys och systematisk reflektion över känslomässig kommunikation. Projektet stöder LUMA(TE)-strategin och Visionen för lärarutbildningen genom att utveckla forskningsbaserade, skalbara lösningar för pedagogisk användning av artificiell intelligens.
I konsortiet ingår biträdande professor (andra skedet) Anu Laine (PI), universitetslektor Eeva Haataja, professor Minna Huotilainen, forskningschef Mari Tervaniemi och doktorand, klasslärare Karoliina Salonen från Helsingfors universitet samt akademiprofessor Guoying Zhao och docent Sari Harmoinen från Uleåborgs universitet. Projektet genomförs under åren 2025–2026 och omfattar en pilotfas under hösten 2025 samt den egentliga datainsamlingen under 2026.
Materialet samlas in genom att videofilma lärarstudenternas matematiklektioner och de efterföljande reflektionssamtalen samt genom att analysera den känslomässiga kommunikationen utifrån ansiktsuttryck, kroppsspråk och röstens akustiska egenskaper. Dessutom samlas in enkätdata från studenterna om känslomässiga upplevelser relaterade till matematik och lärarpraktiken.
Syftet med projektet är att skapa en forskningsbaserad förståelse för hur en AI-baserad sensor för känslomässig kommunikation påverkar lärarstudenters inställning till matematik och deras själveffektivitet under lärarpraktiken. Dessutom utvecklas i projektet en pedagogisk modell som beskriver hur en sensor för känslokommunikation och videoanalys kan utnyttjas i handledningen för att stödja lärarstudenternas reflektion, kommunikationsförmåga och läraridentitet. Målet är också att ta fram tydliga och skalbara rekommendationer för universitet samt att definiera de tekniska förutsättningar som krävs för att metoden ska kunna införas smidigt och i stor skala. Sammantaget stärker projektet kvaliteten på lärarutbildningen och tar fram nya, forskningsbaserade AI-lösningar för att stödja en jämställd och högkvalitativ matematikundervisning.
Projektet syftar till att stärka lärarstuderandes kompetens och självtillit inom småbarnspedagogik i undervisningen av tidiga matematiska och motoriska färdigheter, identifiering av inlärningssvårigheter samt genomförande av pedagogiska interventioner. Projektet främjar integreringen av evidensbaserade metoder i lärarutbildningen och förbättrar blivande lärares förmåga att stödja barns grundläggande matematiska och motoriska färdigheter.
Under projektets gång genomförs flera lärarutbildningsinterventioner vid tre universitet, både på finska och svenska. Interventionerna består av föreläsningar och praktisk träning. Föreläsningarna behandlar teorin om utvecklingen av barns tidiga matematiska och motoriska färdigheter samt övningssprogrammet Movement with Early Numeracy (MovEN; på svenska: Rörelse och tidig matematik), som är ett forskningsbaserat verktyg för att stödja dessa färdigheter. Lärarstuderande planerar och genomför delar av MovEN-övningsprogrammet i en småbarnspedagogisk verksamhet. Lärarstuderandes förmåga att genomföra MovEN-övningsprogrammets övningstillfällen bedöms med hjälp av ett särskilt utarbetat bedömningsformulär. Interventionernas inverkan på lärarstuderandes kompetens och självtillit mäts genom för- och efterenkäter.
Projektet främjar Lärarutbildningsforumets Vision för lärarutbildningen 2050, Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen 2022–2026 samt LUMA(TE)-strategin genom att förankra evidensbaserade metoder i lärarutbildningen och stärka blivande lärares förmåga att stödja barns grundläggande matematiska och motoriska färdigheter.
Projektet koordineras av Helsingfors universitet och konsortiet leds av professor Pirjo Aunio. Lektor Kati Sormunen och forskardoktor Anssi Vanhala ansvarar för delprojektet vid Helsingfors universitet. Forskardoktor Donna Niemistö (Jyväskylä universitet) och universitetslektor Heidi Hellstrand (Åbo Akademi, Vasa), tillsammans med sina respektive forskningsassistenter, ansvarar för det regionala genomförandet.