Socialarbetare utför krävande interaktionsarbete inom barnskyddet och familjesocialarbetet. Traditionellt har det funnits endast begränsat med forskningsbaserade verktyg för att utveckla professionella interaktionsfärdigheter. Projektet TAITAVA II fokuserar därför på att stärka interaktionsfärdigheter såväl i grundutbildningen som i fortbildningen.
Utgångspunkten för forskningsprojektet TAITAVA II (2025–2028) är resultaten från projektet ”Effektivitet inom barnskydd genom att stärka socialarbetares interaktionsförmåga (TAITAVA)” som genomfördes 2023–2024 samt de nya forskningsbehov som identifierades under projektets gång. Inom projektet utvecklades ett utbildningspaket som bygger på motiverande samtal och är skräddarsytt för krävande interaktionssituationer inom barn- och familjesocialarbete.
Målet med fortsättningsprojektet är att:
Projektet genomförs i samarbete med Tammerfors universitet och Kompetenscentret inom det sociala området i Södra Finland (Socca). Samarbetspartner i projektet är Självständighetsjubileets barnstiftelse (Itla). Forskningsprojektet har beviljats statlig forskningsfinansiering för socialt arbete (VTR) från social- och hälsovårdsministeriet.
Läs mer om resultaten från det första projektet här på finska:
Mer information:
Maija Jäppinen, biträdande professor, projektledare, Helsingfors universitet,
Forskningsprojektet fokuserar på att stärka den ekonomiska kompetensen hos barnfamiljer i en ekonomiskt utsatt situation. I studien effektiviseras det arbete som främjar ekonomisk kompetens inom socialtjänsten genom interventionen Starka ekonomiska färdigheter i barnfamiljer (VaRa). Forskningsprojektet genomförs under åren 2024–2026.
Det pågående projektet undersöker VaRa‑interventionens effektivitet. VaRa‑interventionen är en interventionsmodell som utvecklades våren 2022 inom projektet Taloussosiaalityö lapsiperheissä. Utvecklingen av interventionen har baserats på tidigare forskning och har dessutom genomförts i samarbete med sakkunniga inom området, socialarbetare och socialhandledare samt klienter inom socialt arbete. Interventionens huvudsakliga mål är att förbättra föräldrarnas ekonomiska kompetens och att minska eventuell ekonomisk stress och oro.
Forskningsprojektet genomförs vid Helsingfors universitet, Åbo universitet, INVEST Research Flagship Centre samt Östra Finlands universitet. Forskningsprojektet har beviljats statlig forskningsfinansiering för socialt arbete (VTR) från social- och hälsovårdsministeriet.
Mer information:
Katri Viitasalo, universitetsforskare, Åbo universitet & universitetslektor, Helsingfors universitet
Forskningsprojektets syfte är att skapa en fördjupad förståelse för relationen mellan artificiell intelligens (AI) och socialt arbete genom att undersöka hur AI formar det sociala arbetets praktik i Finland. Projektet genomförs under tidsperioden 2025–2027 som ett postdoktoralt forskningsprojekt.
Fokus ligger såväl på planering som faktisk användning men utöver detta undersöker projektet vilka förväntningar professionella inom socialvården ställer på AI i förhållande till sin professionsutövning. Följande övergripande frågeställningar besvaras:
Forskningsdata samlas in genom intervjuer med professionella och klienter inom socialvårdens praktik samt genom etnografisk metod. Datainsamlingen sker på socialvårdsenheter inom flera tvåspråkiga välfärdsområden i Finland.
Projektet genomförs med finansiering från Helsingfors stad samt Västra Nylands, Östra Nylands och Österbottens välfärdsområden inom ramen för ett samarbetsavtal med, Helsingfors universitet, Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC) och andra tvåspråkiga samhälleliga aktörer inom det sociala området.
Ytterligare information:
Marcus Weckström, PhD, forskardoktor,
Valter Sandell-Maury, PhD, forskardoktor,
Ytterligare information:
Eve Orhanli, PD, forskardoktor,
Forskningsprojektet granskar professionellt lyssnande som ett verktyg vid bedömning av servicebehov inom vuxensocialt arbete (2025–2028). Projektet är ett postdoktoralt forskningsprojekt där lyssnande betraktas som en metod som möjliggör professionell tolkning och utövning av handlingsutrymme.
Syftet med projektet är att analysera lyssnandets betydelse inom vuxensocialt arbete samt synliggöra det professionella lyssnandets roll i tolkningen av hjälpbehov.
Forskningsprojektet besvarar följande forskningsfrågor:
För studien samlas tematiska intervjudata in tillsammans med socialarbetare inom vuxensocialt arbete i Södra Finlands samarbetsområde (YTA), och en litteraturöversikt som kartlägger begreppet lyssnande tas fram.
Projektet genomförs i kontinuerligt samarbete med praktiken genom Soccas nätverk för vuxensocialt arbete. Nätverkets medlemmar deltar i planeringen av datainsamlingen, utvärderingen av preliminära forskningsresultat samt kommenteringen av de forskningsartiklar som produceras inom projektet.
Forskningsprojektet finansieras av Helsingfors stad och välfärdsområdena i Södra Finland, baserat på ett samarbetsavtal mellan Helsingfors universitet, HUS-sammanslutningen, Helsingfors stad och välfärdsområdena i Södra Finland.
Ytterligare information:
Eve Orhanli, PD, forskardoktor,
I forskningsprojektet LURA granskar man hur förtroende uppbyggs för socialt arbete inom barnskyddet.
I forskningsprojektet LURA granskar man hur förtroende uppbyggs för socialt arbete inom barnskyddet. Målet är att:
1. Såväl teoretisk som praktiskt granska hur förtroende skapas
2. Producera forskningsbaserad kunskap om processen kring hur förtroende byggs upp och om de faktorer som påverkar detta
3. utveckla praxis och metoder som stöder skapande av förtroende inom kontexten av socialt arbete inom barnskyddet
Tilläggsinformation:
Eveliina Heino, VTT, universitetslektor inom socialt arbete, docent, projektledare, Helsingfors Universitet,
Anne-Mari Jaakola, YTT, specialforskare inom socialt arbete, projektets andra ansvariga ledare Turun yliopisto,
Forskningsprojektets syfte är att kartlägga socialarbetares växelverkanförmåga inom socialt arbete med barn och familjer. På basis av forskningsresultaten utvecklar det mångprofessionella forskningsteamet en evidensbaserad tilläggsutbildning och ett mentorpaket riktat till barn- och familjearbete, men också bredare inom socialt arbete och undervisningen.
Tilläggsinformation:
Maija Jäppinen, biträdande professor, projektledare, Helsingfors Universitet,
Syftet med forskningsprojektet är att ta fram information om dokumentation inom tjänster avsedda för barn. Forskningsprojektet fokuserar särskilt på kundernas deltagande i dokumentation, förverkligandet av kunders juridiska rättigheter och konsekvenserna av dokumentation. Målet är att skapa evidensbaserade dokumentationsmodeller som tar hänsyn till kundmedverkan och kundsäkerhet, samt rättsskydd för professionella.
Tilläggsinformation:
Aino Kääriäinen, äldre universitetslektor, docent, projektledare, Helsingfors Universitet,
Forskningsprojektet strävar att få kunskap om vardagseffekter i en systemisk kontext i socialt arbete inom flerspråkiga kommuner och välfärdsområden.
Inom fokus i forskningen står hur professionella skapar kunskap om och med familjerna och vilken betydelse flerspråkighet har. Klientens delaktighet står också i fokus samt hur barnperspektivet dokumenteras bland professionella. Betydelsen av styrande dokument granskas också. Målgruppen för studien är barnskydd, barn- och familjearbete samt eftervård. I forskningen ingår granskning och uppföljning av evalueringsverktyg FIT-mätare, analys av klientdokumentering samt intervjuer och enkäter med professionella och ledare inom välfärdsområden.
Forskningsprojektet bygger på jämförande studier i tre områden. Det är sällan som forskning i socialt arbete bygger på jämförande fallstudier. Projektet förväntas resultera i ny kunskap den systemiska praktiken och dess vardagseffekter och om förutsättningar för att kunna skapa kunskapsbaserade strukturer i socialt arbete. Studien ger även kunskap om flerspråkighet inom socialvården inom tre olika välfärdsområden.
Forskningen tar avstamp i ett långvarigt samarbete mellan universitet och högskolor, kompetenscenter, kommuner och välfärdsområden omkring det systemiska barnskyddet och den systemiska verksamhetsmodellen som THL har varit med och utvecklat i Finland sedan 2017. Den bygger på två utvecklingsprojekt inom de av Social- och hälsovårdsministeriet finansierade nationella barnskyddsprojekten (2021-2022) Framtidens barnskydd och Stöd från rätt plats (TOP). Projektet genomförs i tre tvåspråkiga välfärdsområden 2022-2024:
Västra Nylands välfärdsområde, Egentliga Finlands välfärdsområde och Österbottens välfärdsområde. Forskningsprojektets frågeställningar är:
Projektet genomförs i tre steg:
(1) kartläggande analys av välfärdsstrategier och styrande dokument samt intervjustudier med nyckelpersoner inom välfärdsområden
(2) uppföljande forskning (systematisk och regelbunden dokumentation, observation, enkäter, intervjuer och mätningar i systemisk praxis i tre områden
(3) jämförelser mellan vardagseffekterna inom de undersökta områdena och utvecklande av en regional kunskapsskapande modell.
Projektet utförs inom ramen för Helsinki Practice Research Centre och forskningskonsortiet består av: Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Yrkeshögskolan Novia samt FSKC (Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området).
Forskningsprojektet har fått statlig finansiering för forskning inom socialt arbete (VTR) från social- och hälsovårdsministeriet.
Tilläggsinformation:
Ilse Julkunen, professor, projektledare, Helsingfors Universitet,