Programmet är uppbyggt kring sex underteman:
1. Öppna lärlandskap
2. Ett samverkande och kreativt lärklimat
3. Vad är aktuellt inom mitt område när det gäller pedagogik?
4. Dialogen mellan vetenskaperna
5. Högskoleutbildningens ställning och plats i samhället
6. Hur kan man göra utbildningen mer öppen och tillgänglig?
Öppna lärlandskap
Vilket slags lärlandskap skapar vi inom oss och utåt? Hur uppstår det slags flow, den sinnesstämning som öppnar för samverkan och gemensam utveckling? Vilka slags kreativa lärmiljöer bygger vi i oss själva och för oss själva? Hur stöder högskolornas fysiska och digitala miljöer glädje, gemenskap, kontinuerligt lärande och undervisning?
Ett samverkande och kreativt lärklimat
Hur stimuleras ett kreativt flyt i lärandet hos studenterna? Vilka slags kollektiva lösningar främjar lärandet? Hur stimulerar du dig själv som lärare? Hur ska studenterna inspireras i sitt lärande? Hur hitta en gemensam melodi? Hur stöder du förmågan till kritiskt tänkande? På vilket sätt kan disharmoni leda till nya insikter?
Vad är aktuellt inom mitt område när det gäller pedagogik - forskning och praktiska experiment
Vad kännetecknar undervisningen och lärandet inom ditt vetenskapsområde? Hur utvecklas fackexpertisen hos dina studenter? Hur utvecklar du din fackexpertis som lärare? Vilken slags universitetspedagogik gör det möjligt för dig att fundera över vetenskapsspecifika frågor? Hurkan du analysera egna praktiska experiment med utgångspunkt i universitetspedagogik?
Dialogen mellan vetenskaperna
Vad kan en dialog inom och mellan vetenskaperna tillföra lärandet och undervisningen? Vad och hur kan vi lära oss av andra vetenskapsområdens pedagogiska praxis? Med vilka medel inför vi nya perspektiv och ny kunskap från andra discipliner för att berika vår egen undervisning och studenternas kompetensutveckling?
Högskoleutbildningens ställning och plats i samhället
Hur förenas bildning och effektivitet i ett konkurrenskraftigt samhälle? Vilken slags högskoleutbildning är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samtidigt som den ger färdigheter och kompetens för framtidens samhällsmedborgare? Vilken betydelse får högskoleutbildningen när yrken försvinner och den artificiella intelligensen hotar ersätta det mänskliga tänkandet? Kommer det i framtiden att finnas utrymme att utvecklas i en trygg och inspirerande högskolemiljö där det finns tid för att tänka efter? Hur för högskoleutbildningen och arbetslivet en dialog om framtidens kompetensbehov, samhället och det goda livet? Vilken roll och betydelse har högskoleutbildningen i en ”postfaktisk” tid?
Hur kan man göra utbildningen mer öppen och tillgänglig?
Hur möjliggör vi kontinuerligt lärande i en digital värld som inte är bunden av tid och rum? Hur utvecklar vi digitala lärmiljöer? Hur säkrar vi kvaliteten på utbildningen? Hur lockar vi de bästa studenterna till våra högskolor när en hel värld av kunskap är öppen för dem?