Hjärnforskaren Minna Huotilainen är professor i pedagogik vid Helsingfors universitet. I sitt arbete strävar hon efter att göra neurovetenskapens nyaste rön tillgängliga för användning inom undervisning, fostran och utbildning. Hon har mottagit J. V. Snellman-priset för sina insatser för att popularisera vetenskap.
Vad kan hjärnforskningen ge pedagogiken?
Hjärnforskningens metoder har blivit vardagligare och forskningsområdet tar ständigt fram nya, intressanta rön om lärandet. Vad kan denna kunskap användas till inom pedagogiken? Hur kan den tillämpas i den praktiska undervisnings- och utbildningsplaneringen? I anförandet presenteras exempel på användningen av musik som undervisningsmetod och motionens inverkan på lärandet. Vidare presenteras en framtidsvision där hjärnforskningen i ännu högre grad än nu gagnar utbildning och undervisning.
Akseli Huhtanen (PM) arbetar med frågor som gäller livslångt lärande. Han har en bakgrund som filosofilärare och har specialiserat sig på pedagogisk filosofi och forskning kring pedagogiska mål. Huhtanen var med om att skapa det internationella evenemanget Dare to Learn och har arbetat som evenemangets programchef och verkställande direktör. Hans arbete fokuserade i synnerhet på lärdesign och lärandets psykologi. För närvarande har Huhtanen en rådgivande roll vid Dare to Learn och arbetar för olika uppdragsgivare med uppgifter som kräver expertis i lärande. Vid sidan av sitt arbete har Huhtanen utvecklat metoder att vägleda barn i filosofi (Filo ry), och erfarenhetsbaserade metoder för filosofiundervisning (kursen Metsän filosofia).
Att designa för lärande – medveten design främjar holistisk lärupplevelse
Ett designorienterat perspektiv på lärandet flyttar fokus från läraren och undervisningsämnet till eleven och hens upplevelser. Det möjliggör också utveckling av miljöfaktorerna vid sidan av undervisningen, till förmån för en holistisk lärupplevelse.
De grundläggande elementen i en medveten design av lärprocessen är
En fungerande design är baserad på forskningskunskap. Designen ska ha som mål att möjliggöra de centrala psykologiska processer som krävs för lärandet: motivation, uppmärksamhet, minne och känsla.
Presentationen är en översikt av vilka verktyg som står till buds i arbetet med att designa en effektiv lärupplevelse. Den centrala frågan är: hur designa lärandet utgående från vad forskningen visar oss om lärandets psykologiska grundvalar?
Samuli Siltanen (TkD) är sedan 2009 professor i industrimatematik vid Helsingfors universitet. År 2018 mottog han Snellman-priset för popularisering av vetenskap med anledning av sina videor på YouTube-kanalen Samun tiedekanava. I sin undervisning lyfter Samuli fram länkar mellan matematiken, det dagliga livet och praktiska tillämpningar som till exempel fotografering. Grupparbeten, egna mätningar och kodning är centrala element i hans undervisning.
Länken mellan matematik och vardag
Matematik kan vara teoretiskt och abstrakt, och alla är inte motiverade att jobba hårt för att lära sig matematik. Men det finns områden i vårt dagliga liv där matematiken förekommer i en naturlig form. Digitala fotografier t.ex. består av siffror. När man korrigerar färgerna i en bild är det i själva verket siffror som korrigeras. Och siffror korrigeras naturligtvis med hjälp av matematik! Instagramfilter, Photoshop och andra bildbehandlingsverktyg använder sig av matematik. Användarna ser vanligtvis inte matematiken bakom verktygen, men den kan läras ut i klassrummet. Ett annat exempel är medicinsk avbildning, där läkaren kan se patientens inre organ med hjälp av röntgenavbildning och matematiska beräkningsmetoder. Studenterna kan mäta sina egna data och i grupp skriva koden till programvaran som bearbetar dessa data. Efter att ha sett i praktiken hur matematiken är närvarande i det dagliga livet är studenterna mycket mer motiverade att lära sig den teoretiska grunden.