I Finland har 6-8% av befolkningen diabetes, de allra flesta av dem (90%) har vuxendiabetes eller typ 2 diabetes. Sjukdomen kan förorsaka svåra skador på blodkärl, ögon, njurar och nerver vilket märkbart kan påverka patienternas livskvalitet. För hälso- och sjukvården utgör den medicinska vården av diabetes en dyr angelägenhet, ca 10% av sjukvårdskostnader går åt till behandling av diabetes och kostnaderna för vården av en diabetespatient uppskattas till ca 4000 €/år.
Typ 2 diabetes är en typisk välfärdssjukdom som ökar i takt med att vi anammar en västerländsk livsstil med för lite motion och för mycket mat. Men alla som slarvar med mat och motion får inte diabetes, det krävs också ärftliga anlag. Typ 2 diabetes är uttalat ärftlig sjukdom: om en av föräldrarna har sjukdomen är barnets risk att någon gång under sin livstid insjukna i typ 2 diabetes ca 40%. Risken är ännu större om båda föräldrarna har sjukdomen och den förefaller också att vara större om mor än far har typ 2 diabetes. Många av de här anlagen var sannolikt nyttiga för våra förfäder. De hjälpte dem att utnyttja energin i kosten optimalt för att ha reserver för magra tider. Idag ser vi inga magra tider och anlagen är mer skadliga än nyttiga. Således kan man säga att typ 2 diabetes är resultatet av en kollision mellan ett genetiskt arv och en västerländsk miljö.
Botnia-projektet initierades år 1990 för att undersöka och förklara dessa samband vid tre hälsovårdscentraler i Österbotten, Närpes, Korsholm och Malax-Korsnäs. Senare utvidgades projektet att också omfatta Jakobstad och Vasa, samt andra områden i Finland och södra Sverige. I dag Botnia studien har tre centra i Finland (Helsinki, Vaasa och Pietarsaari) och en i Malmö, Sverige och ca 15.000 personer från 1500 familjer med diabetes har deltagit i studien.
Botnia-studien har fyra målsättningar: