Undantagsarrangemang för skolgång och studier i Finland steg i kraft 18.3.2020. I praktiken gick de finska grundskolorna över till distansundervisning med några dagars varsel. Enligt förstaresultat från studien var vårens undantagsförhållanden utmanande på många olika sätt för såväl elever som vårdnadshavare och skolans personal.
Rapporten som nu publiceras om undervisningen som ordnades under undantagstiden presenterar förstaresultat från materialet och täcker bara en del av forskningshelheten. Publicerandet av förstaresultaten i ett tidigt skede är viktigt, då all information om vårens undervisningsarrangemang som finns till hands är nödvändig i förberedelse för undantagsförhållandenas möjliga fortsättning på höstterminen 2020.
Studiens material insamlades under maj-juni från rektorer, lärare, elevvårdsgruppers medlemmar och andra som arbetar med elever, samt elever i klasserna 4–10 och från 1–10 klassisternas vårdnadshavare i alla Finlands grundskolor.
Eleverna upplevde distansundervisningen på olika sätt
Studiens förstaresultat visar att distansundervisningen delade åsikter bland elever: en del av eleverna tyckte att distansundervisning passar dem väl och upplevde att de lärde sig mer effektivt hemma än i skolan. Ändå bedömde nästan hälften av högstadieeleverna och en tredjedel av lågstadieeleverna att de lärde sig färre än vanligt under distansundervisningen.
-Trots den korta övergångsperioden fungerade distansundervisningen tekniskt förvånansvärt väl enligt eleverna. Ifall den förverkligas åter, borde man i fortsättningen koncentrera sig på studiernas innehåll och på att stöda eleverna individuellt, säger doktorand Sanna Oinas och professor Risto Hotulainen från Helsingfors Universitet.
Vakandet vid internet väckte uppmärksamhet i skolelevernas vardagsfunktionalitet. Till och med var fjärde högstadieelev och var tionde lågstadieelev sade sig ha vakat för sent vid internet varje dag eller nästan varje dag. En stor del av de som studerade hemifrån hade ätit en varm måltid dagligen, men av högstadieeleverna hade bara tre fjärdedelar varit dagligen eller nästan dagligen utomhus och två tredjedelar rört på sig minst en halvtimme.
Skillnaderna i praxis var stora mellan skolorna
Studiens förstaresultat förstärkte preliminärt forskarnas misstankar om att undervisningens jämlikhet inte förverkligades under undantagstiden lika bra som under normalförhållanden.
-Cirka en fjärdedel av lärarna och rektorerna berättade att man i skolorna tillsammans hade kommit överens om slappare utvärderingspraxis eller om att elevernas vitsord inte fick sjunka, medan man i över hälften av skolorna inte hade sådana riktlinjer i bruk. I en av fem skolor bestämde man inte alls tillsammans om utvärderingspraxis, berättar Tammerfors Universitets biträdande professor Mari-Pauliina Vainikainen.
I största delen av skolorna strävade man efter att ordna undervisningen ens delvis enligt läsordningen så att läraren var regelbundet anträffbar för eleverna. Men t.o.m. en femtedel av högstadieeleverna berättar att videoförmedlad undervisning inte ordnades i modersmålet, matematik och A1-språket alls. Mellan skolorna fanns också stora skillnader i hur de lyckades erbjuda sina elever den nödvändiga digitala apparaturen som studierna krävde och en tredjedel av föräldrarna säger familjemedlemmarna turats om i användningen av apparater.
-För undervisningens jämlika förverkligande är det oroväckande att stödet för inlärning och skolgång enligt rektorerna, lärarna och föräldrarna förverkligades sämre än i normala omständigheter, konstaterar Meri Lintuvuori och Ninja Hienonen som är forskare vid både Tammerfors och Helsingfors Universitet. Det fanns stor variation speciellt i föräldrarnas svar om undantagsförhållandena, fastän föräldrarna i normalsituation svarade sig vara måttligt nöjda med stödet deras barn fick.
Corona-vårens undantagsförhållanden utmanade skolor och lärare på många sätt
-En stor del av lärarna upplevde undantagsförhållandenas arbetsmängder större än i normalsituation, säger Helsingfors Universitets forskardoktor Raisa Ahtiainen och doktorand Lauri Heikonen.
Lärarna ansåg sitt digitala kunnande utvecklats under undantagsförhållandena. Svaren visade att utmaningarna gällande den digitala infrastrukturen oftare gällde elevernas apparater och nätuppkopplingar än lärarnas. Nästan två av tre rektorer uppskattade att minst hälften av skolornas lärare hade berättat om pedagogiska utmaningar i förverkligandet av distansundervisningen.
Nästan alla rektorer rapporterade att skolorna ordnat möjligheter för lärarna att under undantagstiden delge sina erfarenheter om undervisningsarrangemangen. En tredjedel av lärarna rapporterade också att de ökat på samarbetet med andra lärare.
Skolgången under undantagsförhållandena belastade vårdnadshavare
-Under corona-våren har vårdnadshavare tvingats bära större ansvar än vanligt för sina barns skolgång. Undantagsförhållandenas effekter på vårdnadshavarnas verksamhet har ändå diskuterats bara lite hittills, konstaterar Tammerfors Universitets professor i folkhälsovetenskap Arja Rimpelä och universitetslektor Pirjo Lindfors.
Enligt studiens förstaresultat upplevde ca hälften av vårdnadshavarna att barnets skolgång under undantagstiden och de relaterade undantagsförhållandena ökat deras stress. Koordineringen av vårdnadshavarens plikter och skolgången upplevdes utmanande. Speciellt lågstadieelevernas vårdnadshavare kände sig belastade av att sköta sina barns skolgång. Nästan fyra av fem av vårdnadshavarna för lågstadieelever och ca hälften av vårdnadshavarna för högstadieeleverna hade använt dagligen mer tid till att stöda barnets skolgång än i normala förhållanden.
Studien förverkligas i samarbete med Centret för utbildningsevaluering (HEA) vid Helsingfors Universitet, Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL) samt Forskningsgruppen för främjande av barn och ungas hälsa (NEDIS) vid Tammerfors Universitet. Forskningsstudien finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.
Studien fortsätter ännu under läsåret 2020‒2021.
Kontaktpersoner
Professor Risto Hotulainen, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet HEA, risto.hotulainen@helsinki.fi, +35850 520 1664
Forskardoktor Raisa Ahtiainen, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet HEA, raisa.ahtiainen@helsinki.fi, +358 50 3182 186
Biträdande professor Mari-Pauliina Vainikainen, Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL), mari-pauliina.vainikainen@tuni.fi, +358 50 4377 303
Professor Arja Rimpelä, Forskningsgruppen för främjande för barn och ungas hälsa (NEDIS), arja.rimpela@tuni.fi, +358 50 5698 285