– Många har väntat på denna utbildning och de som blev antagna är glada och entusiastiska. De har fått en bra början, berättar Gunilla Holm som är svenskspråkig professor i pedagogik. Vi hade ett stort urval bland de sökande och vi fick bra studerande, fortsätter hon.
Utbildningen växer med 40 nya antagna per år och om fem år kommer det att vara 200 studerande vid utbildningen. Personalstyrkan vid den växande utbildningen utökas vartefter. Från och med årsskiftet har utbildningen fyra lektorer och hösten 2017 anställs fem lektorer och två professorer/biträdande professorer. Anställningarna är lediganslagna för tillfället.
Under sin första studiehöst har de nya klasslärarstuderandena haft gemensamma grundkurser med studerande i allmän och vuxenpedagogik samt en kurs tillsammans med studerande från utbildningar för ämneslärare och barnträdgårdslärare. Från och med hösten 2017 är alla grundkurser gemensamma.
– I skolor jobbar lärare ofta i multiprofessionella team tillsammans med skolkuratorer och studiehandledare. Nu får de erfarenhet av att jobba tillsammans med andra yrkesgrupper redan under studietiden, säger Holm.
Teori och praktik stöder varandra
Studerandena har också fått lära sig och därigenom förstå och uppskatta att undervisning och lärande baserar sig på forskning. Bland annat har de under en kurs skuggat en forskare och hens arbete.
– De har fått upp ögonen för vikten av forskning och insett att det är intressant, roligt och värdefullt, berättar Holm. Balansen mellan praktik och teori har varit bra.
Genom studiebesök och observationer i riktiga skolor har studerandena genast kommit in i skolans värld trots att de studerar vid ett universitet. I vår kommer de att ha sin första praktikperiod.
Den svenskspråkiga klasslärarutbildningens fokusområden är flerspråkighet, mångfald och social rättvisa i den svenska skolan i Finland. Fokusområdena har synats tydligt i studierna, bland annat har skolbesök gått till en flerspråkig skola. Under sin allra första kurs gjorde studerandena övningar där de upptäckte sina egna privilegier samtidigt som de fått inse att många grupper i samhället ständigt stöter på hinder, t.ex. på grund av någon form av funktionsnedsättning. Detta förbereder studerandena att se sociala orättvisor och förstå olika samhällsgrupper.
Förändringar inom de svenskspråkiga utbildningarna
I och med den utbildningsreform som träder i kraft vid Helsingfors universitet hösten 2017 kommer det att finnas ett pedagogie kandidat-program med nio inriktningar varar tre är svenskspråkiga. Dessa är klasslärare, barnträdgårdslärare samt allmän och vuxen pedagogik.
Antalet nybörjarplatser vid barnträdgårdslärarutbildningen kommer att öka i höst i och med att Åbo Akademi drar sig ur samarbetet med Helsingfors universitet. Diskussioner om antalet platser pågår vid Undervisnings- och kulturministeriet. I och med klasslärarutbildningen kommer också den tvåspråkiga ämneslärarutbildningen vid universitetet att bli allt starkare svenskspråkig då man har resurser att erbjuda de behörighetsgivande pedagogiska studierna på svenska.