Vad forskar du i?
Jag studerar främst gendiversiteten, evolutionen och anpassningen hos träd. Gendiversiteten studerar vi både med hjälp av fenotypen, det vill säga mätbara egenskaper, och genom metoder på molekylär nivå. Vi använder oss mycket av DNA- och RNA-sekvensering för att mäta den genetiska diversiteten och genernas funktioner. För närvarande fokuserar forskningen på två arter: vårtbjörk och tall, men vi har också genomfört jämförande studier mellan flera europeiska skogsträdarter.
I grund och botten är jag intresserad av hur olika evolutionära krafter fungerar och påverkar träd, som är mycket långlivade och vanligtvis genetiskt väl anpassade till sin växtplats. Vilken roll spelar sporadiska mutationer, genflödet, slumpen och det naturliga urvalet i de variationer vi observerar just nu? Har evolutionen varit likartad hos björk och tall, som båda är boreala, utbredda och väl anpassade träd, men med väldigt olika stora genom? Hur syns anpassningen på gennivå? Var i arvsmassan finns de viktiga skillnaderna mellan sydliga och nordliga träd?
Jag är också intresserad av vilken roll de reglerande mekanismerna för genuttryck spelar i evolutionen. Barrträd är särskilt intressanta som forskningsobjekt för mig eftersom de har många biologiskt speciella egenskaper. De skiljer sig från de mycket undersökta gömfröiga modellarterna, särskilt i fråga om reproduktionsbiologin. Till exempel innehåller ett tallfrö flera olika fröembryon i början av sin utveckling, men endast ett av dem överlever till slut. Det är fascinerande att utreda vilken roll moderträdet eller konkurrensen mellan fröembryona spelar när det gäller urvalet av det vinnande fröembryot, eller om hela systemet bara är en evolutionär slump.
Vad kommer din forskning att påverka, och hur?
Min forskning hjälper förstå de faktorer som påverkar trädens anpassning. Vi kan till exempel förutsäga hur lång tid det kommer att ta för träd att anpassa sig till framtida förändringar i miljöförhållandena och vilka arter som sannolikt kommer att överleva dessa förändringar. Jag vill också tillämpa moderna metoder inom botanik och växtgenomik på mindre undersökta arter som barrträd, för att bredda vår förståelse om biodiversiteten och evolutionen.
Vårt arbete är också kopplat till arbetet med trädens genetiska resurser, som syftar till att bevara den genetiska diversiteten hos träd med hjälp av internationella nätverk. Vårt arbete bidrar till utvecklingen av jämförbara metoder för mätningen av genetisk variation, vilka också är viktiga för beslutsfattare.
Min forskning kan också tillämpas inom skogsträdsförädling. De genetiska verktyg som vi har utvecklat bidrar redan till att påvisa släktskap mellan träd som används inom förädling samt för att fastställa släktträd. Genom att kombinera genetiska metoder, fjärranalys, modellering och effektiv beräkning kan förädlingen av träd göras snabbare och finjusteras för olika behov, vare sig de är ekonomiska eller relaterade till exempelvis kolsänkor. De verktyg som vi har utvecklat för genetisk identifiering av tallar har till och med använts inom brottsutredning!
Vad inspirerar dig särskilt mycket inom ditt område just nu?
Just nu är jag väldigt intresserad av att kombinera genomiska metoder, maskininlärning och fjärranalysdata inom trädforskningen. Dessa tre områden har utvecklats mycket snabbt på senaste tid, och det finns en stor outnyttjad potential i att kombinera dem.
Förädlingen av skogsträd är av ekonomisk betydelse för Finland, men kan eventuellt också vara mycket viktig som en klimatåtgärd. Vi har enormt mycket kunskap och expertis, och den genetiska diversiteten i våra skogar är stor, vilket kan vara nyckeln till många av framtidens utmaningar. Jag skulle vilja se ännu mer nationellt och internationellt samarbete samt öppen delning av information och material inom skogsträdsförädling. Dessutom önskar jag att beslutsfattare och näringslivet ska värdesätta den genetiska diversiteten och dess potential i våra skogar. Den är en av våra nationalskatter!