Vilka är dina forskningsämnen?
Fokus för min forskning är hur vi kan fatta bättre beslut om våra skogar. Skogarna ger oss naturliga råmaterial som används inom byggnadsbranschen och industrin, är till nytta för rekreation och kulturen och tjänar som livsmiljö för en uppsjö av olika arter. Förvaltningen av de många fördelarna kräver en klar uppfattning om vad olika beslutsfattare värderar, utvecklingen av alternativa strategier och en transparent utvärdering av hur skogar kan komma att utvecklas med tiden.
Finländska skogsägare beskriver ofta att de gör sina prioriteringar med flera mål i åtanke. Att balansera de olika målen kräver förståelse om skogarna som ekologiska system. Skogarnas utveckling formas genom förvaltningsåtgärder, naturliga störningar och den tillväxt som sker med tiden. Beslut som gäller skogsplanering är långsiktiga och måste fattas trots att det råder mycket osäkerhet. Även om skogar är förnybara, är avverkningsbeslut synnerligen bestående på kort sikt.
För att stödja ett bättre beslutsfattande utvecklar min forskning metoder som kombinerar skogsdata med simulering och optimering. De här metoderna är utformade för att vara till stöd i beslutsfattandet på olika nivåer, såsom hos enskilda skogsägare, vid skogsföretag och i politiska sammanhang.
Vad kommer din forskning att påverka, och hur?
Skogsplanering ger oss ett strukturerat sätt att jämföra olika prioriteter och deras utfall. Målet är att koppla ihop de beslut som fattas om en skog med prioriteterna hos den beslutsfattare som fattar beslutet.
Privata skogsägare är viktiga beslutsfattare i frågor som berör skogarna i Finland. De avgör vilka träd som avverkas och vilka som sparas, vilka arter som ges möjlighet till återväxt och hur vi hanterar naturliga störningar. Verktyg som stöder beslutsfattandet kan vara till hjälp för att identifiera ledningsstrategier som är i linje med skogsägarnas preferenser, oavsett om de hänför sig till ekonomisk avkastning, ekologiska värden och andra ekosystemtjänster. Det här möjliggör en öppnare utvärdering av alternativa ledningsalternativ och följderna av dem.
I ett större perspektiv kan skogsplanering användas för att utvärdera politiska åtgärder och ledningsstrategier. Avsikten med förändringar i skogslagstiftningen, skogscertifieringen och skogsbeskattningen samt utvecklingen av marknader för kol- och naturvärden är att påverka hur skogen används. Skogsplanering kan användas för att kvantifiera den potentiella effekten av eventuella politiska åtgärder och utgöra ett stöd vid utvärdering av både positiva och negativa konsekvenser.
Det övergripande målet med min forskning är att vara till stöd i beslut om skogarna, så att besluten är informerade, transparenta och i linje med skogsägarnas och samhällets behov.
Vad inspirerar dig särskilt mycket inom ditt område just nu?
En av de viktigaste utvecklingarna är den snabba ökningen i tillgängligheten av och resolutionen hos skogsdata. Framsteg inom skogsinventering, fjärranalyser och ekologisk modellering ger detaljerad information om skogstillgångar och deras dynamik. Det här skapar nya möjligheter att bättre återge ekologiska processer och olika ekosystemtjänster i planeringen.
Samtidigt ser vi en växande insikt om att skogsbruk måste gå bortom optimering med inriktning på ett enda mål. Skogarna ses alltmer som multifunktionella system, vilket kräver strategier som balanserar de ekonomiska, ekologiska och sociala målen. Det här betonar behovet av planering som uttryckligen beaktar kompromisser och stöder beslutsfattare när det gäller att navigera bland kompromisserna.
Det finns emellertid fortfarande en klyfta när det gäller att tolka tillgängliga data så att de kan utgöra ett praktiskt stöd i beslutsfattandet. Även om data och modeller har gjort snabba framsteg behöver vi verktyg som stöder beslutsfattandet och som är intuitiva, transparenta och i linje med de berörda parternas mål. Att stärka kopplingen mellan data, modeller och beslutsfattare är fortsättningsvis en viktig och inspirerande utmaning inom forskning i skogsplanering.