Den som utför universitetets undervisnings- och forskningstjänst är skyldig att behärska det språk på vilket han eller hon måste undervisa.
Vid universitet där en examen kan avn bli avskriven på både finska och svenska krävs också att den som utför undervisnings- och forskningstjänst har minst tillfredsställande muntliga och skriftliga färdigheter på finska och svenska. Universitetet kan bevilja undantag från dessa språkkunskapskrav i enlighet med uppförandekoden.
Policyn om kravet på språkkunskaper gäller alla svenskspråkiga uppgifter.
När anställningens undervisningsspråk är svenska motsvaras de rekommenderade kunskaperna i svenska av nivå C2 enligt den europeiska referensramen. Nivå C1 kan enligt fakultetens övervägande godkännas som lägsta godtagbara färdighetsnivå i svenska.
Språkkunskaperna visas under ansökningsprocessen genom dokument, intervju och undervisningsprov och vid behov kan sökande ombes lämna in en kompletterande utredning.
För att visa kunskaper i svenska kan man stöda sig på ett intyg över språkexamen för statsförvaltningen, allmän språkexamen eller kunskaper i svenska som visats i samband med studier, enligt följande:
Kunskaperna i svenska kan i stället för eller utöver med betyg också visas på annat sätt. När de sökande bedöms beaktas språkkunskaperna både när man bedömer de sökandes förutsättningar att bli valda och när de sökande rangordnas.
I praktiken kräver undervisnings- och forskningsuppgifter goda kunskaper i engelska.
Meritförteckning, eller ett cv (curriculum vitæ), är ett sammandrag av en persons studie- och arbetskarriär, samt akademiska meriter och meriter av annat slag. Meritförteckningsmodellen för forskare är avsedd att instruera den som upprättar en meritförteckning, så att meriterna i möjligaste mån visas på ett uttömmande och sanningsenligt sätt som möjliggör jämförelser mellan olika sökande. Vi ber er följa Forskningsetiska delegationens (TENK) modell till meritförteckning för forskare.
Publicerade publikationer och publikationer som godkänts för publicering uppräknade enligt Undervisnings- och kulturministeriets klassificering (som standard på finska; du kan ändra språket i det övre högra hörnet av webbplatsen).
Uppge fullständiga litteraturhänvisningar av vilka framgår författarna samt artikelns eller publikationens namn och utgivare. Numrera publikationsförteckningen och markera tydligt de fem viktigaste publikationerna med tanke på positionen/forskningsplanen.
Vid Helsingfors universitet bedöms undervisningsförmågan när undervisnings- och forskningsbefattningar tillsätts och docenturer ansöks om. Undervisningsförmågan bedöms som en helhet, vars delområden består av
Bedömningen gäller de undervisningsmeriter som uppgetts i den elektroniska blanketten och ett offentligt undervisningsprov. I bedömningen används skalan 1–5 där medelnivån är god (examens- och rättssäkerhetsinstruktionen, 37 §). Bedömningen av undervisningsförmågan baserar sig på Helsingfors universitets instruktion och rektors beslut (HY/8046/00.00.06.00/2022) om bedömning av undervisningsförmågan vid Helsingfors universitet.
I enlighet med Helsingfors universitets instruktion och rektors beslut varierar minimikraven för undervisningsförmågan i fråga om olika anställningar. Detta beaktas vid bedömningen av undervisningsförmågan och huruvida den räcker till för den befattning som ska tillsättas.
Sökanden ombes under ansökningsprocessen att fylla i en elektronisk blankett där undervisningsmeriterna ska beskrivas för olika delområden. Undervisningsmeriterna bedöms utifrån svaren på respektive i punkt i blanketten. Därför är det viktigt att du har svarat noggrant på alla frågor. Vänligen bekanta dig med matris för bedömning av undervisningsförmågan innan du fyller i e-blanketten.
Bedömningen av helheten av undervisningsmeriter baserar sig på följande delområden:
I kriterierna för bedömning av undervisningsförmågan beskrivs kraven för respektive delområde. För varje delområde ges ett betyg enligt matrisen. Helhetsbetyget för undervisningsförmågan blir inte nödvändigtvis ett matematiskt medelvärde av de delområden som utvärderas, utan olika delområden kan kompensera varandra eller ges olika tyngd till exempel i förhållande till den befattning som ska tillsättas och de krav som ställs på just den.
Ett undervisningsprov är ett offentligt undervisningstillfälle. Det faktiska undervisningsprovet räcker 20 minuter. Före undervisningsprovet inleds, ska sökanden kort (max. 5 minuter) berätta om undervisningsprovets målgrupp, kunskapsmål och kontext. Efter undervisningsprovet ges pedagogiska nämnden och åhörarna möjlighet att ställa frågor under maximalt 10 minuters tid. Vid undervisningsprovet deltar pedagogiska nämnden, medlemmar i beredningsgruppen och eventuella andra åhörare.
Under provtillfället undervisar sökanden som om det vore faktisk undervisning. Provet kan också inkludera metafunderingar om hur sökanden skulle utföra någon viss del i en faktisk undervisningssituation. Sökanden antas aktivera publiken som om de vore studenter ur målgruppen.
När befattningen ska tillsättas meddelas sökanden på förhand om ämnet för undervisningsprovet samt dess målgrupp och språk. De som ansöker om docentur får själva välja ämne. Sökanden ska lämna in en kort läroplan (max. 2 sidor) till personalspecialisten.
Vi följer principerna för likabehandling och icke-diskriminering samt för inkludering. Inkludering innebär att alla som en självklarhet tas med i gemenskapen och verksamheten, så att alla likvärdigt kan delta. Tillgänglighet är ett av kraven för jämlikt deltagande. En tillgänglig miljö gör inte skillnad på människor utgående från deras rörelse- och funktionsförmåga. När miljön är tillgänglig har alla lika möjligheter att medverka oberoende av syn, hörsel, rörelseförmåga, ålder, eller andra faktorer som har med personliga egenskaper att göra.
Mer information om tillgängligheten i våra byggnader finns i Helsingfors stads servicekarta:
Du kan fråga mer om tillgängligheten vid Helsingfors universitet genom att kontakta tillgänglighetsansvarig: tila@helsinki.fi