Den entusiastiska läraren Kimmo Vehkalahti betonar den praktiska sidan i stället för modeller

Kimmo Vehkalahti undervisar i statistik med hjälp av uppgifter som anknyter till aktuella nyheter. Tack vare de praktiska övningarna blir studenterna intresserade av ämnet, som ofta anses vara utmanande.

På kursens första föreläsning kallsvettas studenterna. I studenternas tankar spökar en obligatorisk kurs i statistik som de har genomfört för länge sedan så till den milda grad, att den kurs som de nu har framför sig orsakar till och med rädsla. Men i slutet av kursen har situationen vänt och studenterna ger exceptionellt positiv respons.

– När det gäller undervisning njuter jag av när studenter blir intresserade av ett ämne som de först inte trodde att de skulle klara av, säger den prisbelönta universitetslektorn Kimmo Vehkalahti.

Vehkalahti är en av de grundande medlemmarna av Lärarakademin som är ett nätverk för framstående lärare. Hans tid vid Helsingfors universitet började för trettio år sedan som student i statistik. Nästan lika länge har han som lärare jobbat med att förändra studenternas uppfattningar om statistik.

Vehkalahti är docent i tillämpad statistik, datavetare och ledare för magisterprogrammet Contemporary Societies (COS). På hans kurser betonas grundläggande metoder inom öppen datavetenskap och samhällsstatisk samt analys av verkliga data.

Det är åtminstone delvis Vehkalahtis förtjänst att det här vetenskapsområdet, som ofta upplevs som utmanande, har blivit alltmer populärt. På kurserna lär man sig bland annat modellering, programmering och kodning samt praxis inom öppen vetenskap och data.

– Jag uppdaterar innehållet på mina kurser med aktuella ämnen som nyheter. Senast lade jag ut en förhandsuppgift om en webbsida om presidentvalet i USA där man på egen hand kunde bekanta sig med begreppet signifikans. Kurserna tar sin slutliga form på basis av studenternas frågor, säger Vehkalahti.

Det lönar sig att tänka på algoritmer i alla branscher

Vehkalahti anser att statistiskt tänkande och statistisk läskunnighet är allmännyttiga färdigheter som är värda att tillämpa inte bara på olika vetenskapsområden utan också i ett bredare perspektiv i arbetslivet och i vardagen.

– På mina kurser får studenterna många grundläggande färdigheter i samhällsdatavetenskap som har oändligt många tillämpningsmöjligheter. Just nu forskar jag till exempel om spelberoende hos italienare samt universitetsstuderandes välbefinnande.

Vehkalahti efterlyser öppenhet inom vetenskap och data. Programspråket R som är fritt tillgängligt under öppen källkodslicens passar utmärkt för detta ändamål. Under de senaste åren har programmet som redan länge har använts inom naturvetenskaper också börjat användas inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

– Det viktigaste är ett algoritmiskt och databaserat tankesätt som för med sig nya möjligheter. Till exempel sociala medier kan ge oräkneliga utgångspunkter för forskning.

En inspirerande lärare interagerar också på nätet

Vehkalahti är en erfaren föreläsare som årligen har hållit en av universitetets stora mooc-kurser, dvs. masskurser på nätet. Kursen 'Introduktion till socialstatistik' är öppen för alla och samlar flera hundra deltagare.

 – Till följd av coronapandemin har jag använt mig av videokommunikationstjänsten Zoom på mina kurser. Den har fört med sig nya möjligheter att vara närvarande och interagera. De virtuella rummen för smågrupper och det att både lärare och studenter kan dela sin skärm ger en utmärkt möjlighet att lösa tekniska utmaningar som alltid uppstår på metodologiska kurser.

Vehkalahti förutspår att det digitala språng som coronasituationen har gett upphov till har kommit för att stanna. Även i fortsättningen kan en stor del av kurserna ordnas mestadels på nätet.

– På Zoom är det lätt att spela in delar av en föreläsning med tanke på framtida användning. Dessutom kan man med hjälp av olika funktioner skapa en känsla av gemenskap även på stora nätkurser.

Vehkalahti ser numeriska och verbala data överallt, till exempel på deltagarlistor för sina kurser. Mer än 15 000 studenter har gått kursen Introduktion till socialstatistik, och det vanligaste förnamnet är Laura.

– Jag studerar ofta studenternas förnamn. De mest typiska är namn på fem bokstäver utan å, ä eller ö, som Laura och Antti. Att initialerna till namnen omfattar alla finska bokstäver berättar om en bred fördelning.

 Vehkalahtis entusiasm smittar av sig till åhörarna.

– Jag får mycket respons på min entusiasm från studenterna. Jag har en stor passion för statistik, och jag lär mig också hela tiden själv. I början kan stämningen på kursen vara spänd, men sedan blir den inspirerande och till och med rolig!

Bekanta dig med utbildningsprogrammen:

Ett urval av öppna nätkurser vid Helsingfors universitet finns på webbsidan Kontinuerligt lärande.
Tre frågor till Kimmo Vehkalahti

Datavetaren, ledaren för magisterprogrammet Contemporary Societies (COS) och den prisbelönta universitetslektorn Kimmo Vehkalahti har arbetat vid Helsingfors universitet i nästan 30 år. År 2013 valdes Vehkalahti till Lärarakademin som en av dess 30 grundande medlemmar.

Som en del av sitt arbete inom undervisning och forskning har Vehkalahti bland annat skrivit läroboken Kyselytutkimuksen mittarit ja menetelmät som handlar om enkäter samt tillsammans med Brian S. Everitt verket Multivariate Analysis for the Behavioral Sciences.

Vehkalahti har hållit många olika kurser. Han har utvecklat Finlands första kurs i statistik som är öppen för alla och numera håller han en annan öppen nätkurs som huvudsakligen är avsedd för doktorander (Introduction to Open Data Science).

Vad är det bästa med Helsingfors universitet?

Gemenskapen, dvs. fina studenter och trevliga kolleger.

Och hur är Helsingfors som studieort?

Helsingfors är en trivsam, naturnära, liten storstad.

Vart skulle du gå med din utländska vän som är på besök i Helsingfors?

Vi skulle promenera på strandklipporna i Nybondas eller paddla i Nordsjö.