Studieinriktningar

Magisterprogrammet i nordiska språk och litteraturer har två studieinriktningar: nordiska språk och nordisk litteratur. Du måste ha läst grund- och ämnesstudierna (minst 60 studiepoäng) i den inriktning du nu vill fördjupa dig i.
Nordiska språk

Om du väljer studieinriktningen nordiska språk utbildar du dig till expert i svenska med goda kunskaper i de övriga nordiska språken. Du lär dig om språket som medel för att övertyga, får verktyg för att analysera samtal och texter, samt sätter dig in i språkets betydelse för människan och samhället.

Du fördjupar dina kunskaper om:

  • svenskans ställning i Finland och i världen
  • språkideologi och språket i samhället
  • språklig variation
  • språkriktighet och retorik
  • språkinlärning
  • social interaktion i samtal
  • språket i sociala medier
  • språkkontakt och flerspråkighet
  • samtal och interaktion
  • svenska språkets historia
  • våra ortnamn och personnamn

Dessutom erbjuds varje år fördjupade kurser i de nordiska grannspråken under ledning av modersmålstalande nordiska lektorer.

Nordisk litteratur

Nordisk litteratur är en studieinriktning där du studerar litteratur skriven på nordiska språk (svenska, norska, danska, isländska och färöiska) ur litteraturvetenskapliga och litteraturhistoriska perspektiv. Ett speciellt fokusområde är den svenska litteraturen i Finland samt dess samhälleliga villkor, uppgifter och betydelse vid olika tidpunkter.

I nordisk litteratur bedrivs mångsidig litteraturvetenskaplig forskning och undervisning i allt från klassiska nordiska verk till ’Nordic Noir’. Ett analytiskt och kritiskt perspektiv på litteraturens särskilda egenskaper och förändring över tid ökar också förståelsen för nordisk kultur, nordiska samhällsformer och (de nordiska ländernas gemensamma) historia.

Nordisk litteraturs fokusområden är

  • stilar och strömningar inom prosa, lyrik och drama, speciellt modernism och postmodernism
  • nordisk litteratur från vikingatid till nutid
  • litteratur som överskrider språkliga, rumsliga, tidsliga och media specifika gränser
  • förhållandet mellan litteratur och samhälle
  • teoretiska perspektiv såsom ekokritik, postkolonial forskning och queerforskning, kvalitativ och kvantitativ litteraturforskning, litteratur och digitalisering, filologi och översättningsforskning.