Varför ville ni studera i magisterprogrammet i nordiska språk och litteraturer?
Marie: För mig kändes det som ett naturligt val att fortsätta studera nordisk litteratur eftersom jag studerade samma ämne på kandidatnivå. Men trots det var det inte ett självklart val, utan jag valde det eftersom jag har trivts så otroligt bra med studierna. Nordisk litteratur intresserar mig väldigt mycket och Helsingfors universitet är det enda stället i Finland där man kan studera ämnet med den unika vinklingen på finlandssvensk litteratur.
Pauliina: Jag studerade engelska och svenska vid Helsingfors universitet för över 20 år sedan och har efter det varit i arbetslivet i många år. Förra året kände jag att jag behövde en paus från jobbet och jag återupptog därför mina studier. Jag började först studera finska som andra språk och blev sedan inspirerad att fortsätta med mina studier i svenska och nordiska språk.
För vem passar magisterprogrammet?
Marie: Om man är intresserad av att fördjupa sig i litteraturvetenskap eller språkvetenskap ur ett nordiskt perspektiv så är Helsingfors universitet stället man ska vara på. Man får vara en del av ett fint humanistiskt sammanhang och får en allmänbildande utbildning, eftersom litteratur och språk är en del av allt i vårt samhälle
Pauliina: Programmet passar också dem som vill bli lärare i modersmål eller svenska som andra språk, eller som vill ha en internationell karriär, för kunskaper i det svenska språket är användbara inom många branscher. Eftersom det finns ett stort utbud av kurser att välja mellan, så kan man skräddarsy sin utbildning efter sina intressen.
Kan ni ge exempel på vad kurserna handlar om och hur studierna ser ut i praktiken?
Marie: Kurserna i magisterprogrammet i nordisk litteratur är en naturlig fortsättning på kandidatkurserna inom ämnet. Magisterkurserna är mer teoretiska och man förväntas kunna ge en djupare, egen analys av de ämnen som behandlas.
Kurserna är uppbyggda så att man mellan föreläsningarna läser olika slags texter, som sedan diskuteras på föreläsningarna. I slutet av kursen ska man sedan allt som oftast skriva en längre essä som slutuppgift.
Just nu går jag en specialkurs om Henrik Ibsens samtidsdramer, där både kandidat- och magisterstudenter deltar och inlämningsuppgifterna för kursen är anpassade enligt det skede man är i sina studier. Jag tycker det är kul att få träffa och diskutera ämnet med studerande från olika årskurser, det ger kursen en trevlig dynamik.
Pauliina: På språksidan finns det ett väldigt brett utbud av kurser, allt från kurser i språkinlärning och grammatik till professionellt skrivande. Jag har till exempel nyligen gått en fördjupad kurs i språkvetenskapliga teorier och metoder.
Kurserna är uppbyggda på olika sätt och har olika slags uppgifter, till exempel så gjorde vi egna poddavsnitt på en kurs. Oftast ska vi ändå göra presentationer, hemtentor eller essäer.
Hur är det med magisteravhandlingen – vilket slags stöd erbjuds för att skriva den?
Pauliina: Jag har nyligen inlett arbetet med att skriva min avhandling. Det har varit givande att delta i magisterseminariet, eftersom det finns människor där som redan hunnit längre i sin skrivprocess och som därför kunnat dela med sig av sina erfarenheter. Vår professor är stöttande och finns tillgänglig för att ge handledning då man behöver det.
Marie: Även om jag inte har påbörjat skrivandet av min avhandling än, så har jag förstått att det är en stor fördel att vi är ett litet ämne med ganska få studerande. Det här innebär att alla känner varandra, och det är lätt att vara i kontakt med lärarna för att be om hjälp. Man får också mycket personlig handledning från dem under skrivprocessen.
Vad vill ni göra efter examen?
Marie: För tillfället jobbar jag vid sidan av studierna på det nordiska specialbiblioteket, som är en del av institutionen Nordisk kulturkontakt. Så biblioteksbranschen är något som intresserar mig, men också nordiskt samarbete i någon form. Det skulle även vara roligt att arbeta inom förlagsbranschen som redaktör, eftersom jag älskar att vrida och vända på texter.
Men programmet ger också andra arbetsmöjligheter, man kan till exempel arbeta inom översättning, kommunikation, forskning och skolvärlden.
Pauliina: Också den statliga förvaltningen och företagsvärlden behöver människor med en nordisk kulturell kompetens och goda språkkunskaper.
Själv har jag jobbat inom förlagsbranschen i över 20 år och jag trivs väldigt bra med det. Där arbetar jag med läromedel för vuxna, så mina studier i svenska och finska som andraspråk är nyttiga för mitt arbete. Men i framtiden är jag öppen för att också göra inhopp som lärare, det skulle ge mig nya perspektiv på mitt arbete.
Hur är det att studera i Helsingfors och vid Helsingfors universitet?
Marie: Helsingfors är en fantastisk stad med ett rikt kulturliv och ett väldigt aktivt studentliv. Det finns många föreningar och nationer som man kan engagera sig i och massvis med evenemang att delta i. Så det finns ett sammanhang för alla, bara man hittar det som intresserar en.
Pauliina: Den undervisande personalen vid vårt ämne är trevlig och tillmötesgående. De är öppna för all slags feedback, vilket skapar ett bra diskussionsklimat och gör att man känner sig hörd som studerande.
Vid universitetet finns också fina möjligheter att åka på utbyte och på det sättet bekanta sig med olika språk och kulturer, något jag varmt rekommenderar för alla.
Vad skulle du vilja säga till någon som överväger att studera inom området/programmet?
Pauliina: Var nyfiken och våga prova olika slags kurser! Genom att kombinera dina kurser i svenska med andra ämnen kan du hitta din egen nisch och just det du är intresserad av.
Jag rekommenderar också varmt att studera vid sidan av arbetet, det är en berikande upplevelse att kombinera arbetsliv med akademiska studier – jag har fått nya utmaningar och fått mer variation i min vardag.