I en nyligen publicerad undersökning bekräftar fågelskådarnas observationer att de 26 vanligaste fågelarterna i Finland har börjat häckningen tidigare under de senaste femtio åren.
När fåglarna inleder sin häckning beror på när det finns så god tillgång på näring som möjligt för de nykläckta ungarna. Arter som är beroende av tillgången på insekter väljer häckningstid enligt mängden insekter. Förhållandena före häckningen ger fåglarna en vink om vad som kan väntas.
I undersökningen jämförde man äggläggningstidens början med temperaturen och regnmängden under våren. Materialet bestod av närmare 130 000 häckningsuppgifter som frivilliga fågelskådare har samlat in under perioden 1961–2012.
När vårens medeltemperatur steg började också alla 26 fågelarter häckningen tidigare.
– Häckningen började tidigare oberoende av om det var en flyttfågel eller en övervintrande art, berättar forskaren Edward Kluen från Naturhistoriska centralmuseet Luomus som är en fristående enhet vid Helsingfors universitet.
Övervintrande arter som talgoxe och trädkrypare, tidigarelägger sin häckning mest, arter som övervintrar i närområden, t.ex. björktrast och stare, litet mindre, och långdistansflyttare som svartvit flugsnappare och fisktärna tidigarelägger häckningen minst.
– Det är naturligtvis enklast att följa med våren på plats och ändra sitt beteende efter det, säger Kluen om orsaken till skillnaderna.
För att klara klimatförändringen måste också flyttfåglarna förändra sitt beteende. Den färska undersökningen visar att de lokala fåglarna och fåglar som övervintrar i närområdena redan har förändrat sitt beteende i betydande grad.
– Däremot kan man vara orolig för långdistansflyttarna. De har visserligen lyckats tidigarelägga sin häckning något, men att förutspå hur våren utvecklas i Finland när man befinner sig i mellersta Afrika kan vara svårt, konstaterar Kluen.
Häckningskort som material
Omfattande nationella material om fåglarnas häckning gör det möjligt att i stor skala undersöka förändringar i fåglarnas häckningsbeteende som orsakas av klimatförändringen. Material som sträcker sig långt bakåt i tiden gör det möjligt att göra jämförelser.
Det finländska häckningskortsystemet är en av världens äldsta fortfarande pågående uppföljningar av fåglarnas häckning, Samma uppgifter har antecknats redan i 75 år och sammanlagt gäller uppgifterna över 220 000 häckningar. Man talar fortfarande om häckningskort trots att största delen av materialet numera finns i elektroniskt format.
Kluen ser undersökningen som ett exempel på medborgarvetenskapens betydelse.
– Jag uppmuntrar alla att delta. Vi behöver nya frivilliga fågelskådare. I många uppföljningar kan man delta också med ganska små förhandskunskaper. Talgoxar och flugsnappare som häckar i fågelholkar på gården är exempel på fåglar som är enkla och intressanta att följa. Att tillsammans göra något för vetenskapen och skyddet av fåglarna och också nå resultat är givande.
Delta häckningskort forskning: (anvisning bara på finska): Pesäkorttitutkimuksen ohjeet
Ytterligare information:
Edward Kluen, Naturhistoriska centralmuseet Luomus
edward.kluen@gmail.com
p. 0440 804 906 (på engelska)