Hildas spindlar

En sällsynt konsthistorisk skatt har dykt upp ur Naturhistoriska centralmuseets gömmor – en samling av konstnären Hilda Olsons (1832–1916) akvareller med spindelmotiv. Mer än 160 år efter att de färdigställdes fick dessa unika illustrationer äntligen en framträdande plats i utställningen Hildas spindlar (Hildan hämähäkit). Utställningen visades 15.4–17.8.2025 på Naturhistoriska museets Popup-balkong.
Kombination av vetenskap och konst

Konstnären Hilda Olson (1832–1915) var så vitt vi vet den första finländska kvinnan som arbetade som naturvetenskaplig illustratör. Hilda Olson var mästerligt skicklig på att illustrera små detaljer och kunde återge olika kännetecken mycket exakt. Spindelakvarellerna som hon målade 1859–1862 är en unik samling i finländska förhållanden både till antalet verk och till deras karaktär. Samlingen av spindelakvareller innehåller sammanlagt 313 ark med 454 illustrationer av spindlar. 

Bilderna var ett beställningsarbete som utfördes under handledning av professorn i zoologi Alexander von Nordmann. Okonventionellt för tiden valde von Nordmann en kvinna som sin vetenskapliga illustratör och uppskattade Hilda Olsons arbete högt – han namngav till och med en spindelart efter konstnären: Olsonia pilifera Nordmann.

Bilder berikade av konst 

I vetenskaplig illustration kombineras vetenskap och konst på ett sätt som fördjupar förståelsen av naturens mångfald. Innan fotograferingen utvecklades var handmålade artillustrationer ovärderliga redskap för forskarna, bland annat för att dokumentera information.  

Naturvetenskaplig illustration kräver att konstnären kan göra ytterst detaljerade observationer av exemplaret som ska avbildas och dess anatomi och färger, samt återge vad hen ser.

Professor von Nordmann var intresserad av spindlar i området kring Krim och planerade att publicera en bok om ämnet. Han tog med sig Hilda på en forskningsresa till nuvarande Ukraina, södra Ryssland och Krim, där hennes uppgift var att föreviga spindlarna. Den största delen av Hildas verk är också målade utgående från material som samlades in under expeditionen 1860–1861. Det planerade bokprojektet blev på hälft och akvarellerna låg i årtionden begravda i arkiven. Först 2012 skrev Naturhistoriska centralmuseets museimästare Ritva Talman en om Olson och organiserade och arkiverade spindlarna på nytt.

Olsons målningar är förstoringar av spindlarna. På arken finns ofta också bilder av spindelns ögon eller parningsorgan, vilka är viktiga för artbestämningen.