Litteratursamhället – alla aktörer som på ett eller annat sätt bidrar till produktionen och konsumtionen av litteratur – söker ständigt sina konturer. Det formas av yttre och inre villkor och har alltid varit statt i förändring. I flera historiska skeenden har samhälleliga processer och accelererande teknisk utveckling inneburit radikalt förändrade villkor, utmaningar och möjligheter för det litterära fältet; i dag är den digitala ljudboksboomen ett av flera exempel på en sådan utveckling.
Historiskt sett har förändringar av litteratur och samhälle varit ett populärt ämne inom litteratursociologisk forskning. Det finns otaliga undersökningar i vilka man studerat vad förändring av de yttre och inre villkoren betyder för produktion, distribution och konsumtion av litteratur. Många teorier som används i forskningen studerar uttryckligen förändring (till exempel Hartmut Rosa) eller utgår från förändring när de definierar sina centrala begrepp (till exempel Bruno Latours aktör-nätverk). Kanske är det just förändring som är den gemensamma nämnaren för den litteratursociologiska forskningens många inriktningar?
Den pågående, omfattande förändringen av såväl litteratur som samhälle ger det litteratursociologiska perspektivet med dess betoning av litteraturens yttre villkor en särskild relevans och aktualitet, menar Johan Svedjedal. Litteratursociologins styrka ligger i dess tvärvetenskapliga bredd, vida perspektiv och dynamiska samspel mellan olika discipliner. Dessutom förändras och förvandlas också litteratursociologin när den utmanas och befruktas av nya format, samhällstendenser, perspektiv och teorier. Vidare är litteratursociologiska perspektiv fruktbara i undersökningar av hur själva litteraturen skildrar och gestaltar samhälleliga förvandlingar och förändrade villkor.
Ambitionen med detta symposium är att belysa olika slag av förändringar och förvandlingar av litteraturens inre och yttre villkor – historiskt och i dag. Även metaperspektiv är välkomna: Hur har man studerat förändring inom litteratursociologin? Vilka teorier och metoder har man använt?
NOLS har som mål att vara ett återkommande evenemang och en samlande arena för den nordiska litteratursociologin. NOLS 2025 i Helsingfors är en fortsättning på två tidigare tillställningar. I juni 2022 ordnades ett symposium om litteratursociologi i Skandinavien vid Aarhus universitet och året därpå organiserades NOLS 2023 i Uppsala.
Vi välkomnar bidrag som på ett eller annat sätt belyser litteratursamhällets förändringar/förvandlingar och därmed bidrar till den litteratursociologiska forskningen. Bidragen kan vara såväl empiriskt inriktade som av teoretisk och metodologisk karaktär, och även mera tentativa uppslag i uppstartsfasen välkomnas. Vi är öppna även för andra litteratursociologiska perspektiv. Exempel på ämnen och områden är:
Presentationsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Presentationerna ska vara maximalt 20 minuter långa. Vi välkomnar också förslag på paneler.
Abstrakt om max 300 ord + kort bio (max 150 ord) på svenska, norska, danska eller engelska skickas till: nols2025@helsinki.fi
Deadline för abstrakt: 15 januari 2025.
Deltagaravgift meddelas senare.
Besked om antagna presentationer meddelas senast under mars månad 2025.
Symposiet arrangeras inom ramarna för forskningsprojektet "Osynliga aktörer, obekanta nätverk. Litteratursociologiska studier av den svenska litteraturen i Finland 1830–2023" (finansierat av Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, 2024–2026)