Vår strävan att förstå
Arto Mustajoki anser att de humanistiska vetenskapernas uppgift är att hjälpa oss att leva ett bättre liv. Den humanistiska forskningen och utbildningen har ett stort uppdrag.

Humanistiska fakultetens dekanus Arto Mustajoki (@ArtoMustajoki) har skrivit mycket om universitetets genomslagskraft i samhället som är ett av hans favoritämnen.

Inom vetenskapen finns det en stor mängd forskningsämnen och det finns också många som kan använda och behöver kunskaperna. Vilken är i sista hand forskningens relevans?

− Det viktigaste är att naturen, samhället och mänskan ska må bra och att man fattar bättre beslut, svarar Mustajoki.

Universitetens främsta uppgift är enligt Mustajoki att fostra kommande generationer. Det som de unga behöver för att vara verksamma i samhället måste de få genom undervisning som baserar sig på forskning.

− Om den medicinska vetenskapens mål i princip är att hjälpa oss att leva friska längre, är den humanistiska forskningens mål att hjälpa oss att leva bättre så att jorden blir än bättre plats att leva på.

”Vi måste producera och sprida kunskap som den enskilda mänskan kan utnyttja för att bättre förstå sig själv, sin omgivning, samhället och världen.”
 

Hur påverkar vetenskapen och forskningen vår värld?

Mustajoki berömmer humanistforskarna för att vara skickliga popularisatorer.

− Ännu mera skäl finns det att påverka beslutsfattarna. Vi skulle ha mycket att ge när det gäller beslutsfattande som grundar sig på forskning, men dialogen fungerar inte tillräckligt bra för närvarande.

Det finns flera orsaker. Det borde finnas mera kontakt mellan forskare och politiker, det största problemet är bristen på samförstånd.

− Inom politiken och vetenskapsvärlden talas olika språk och man tar sig an frågorna på olika sätt. Medierna och beslutsfattarna behöver information genast oberoende av hur grundligt en fråga har hunnit utredas, förklarar Mustajoki.

Av forskarna förutsätts att de snabbt kan ge en helhetsbild av vetenskapssamhällets samlade kunskaper i en viss fråga. Det är en helt annan roll än när forskaren skriver om sina observationer och fynd i en vetenskaplig artikel.

− Det är bra att det har utvecklats forum för kontakterna, t.ex. forskarnas och riksdagsledamöternas diskussionsforum Tutkas. Men det tar tid att få till stånd en fruktbar dialog.

Human factor avgör

Mustajoki påminner om att humanistisk forskning också har mycket som är ”säljbart” i företagsvärlden.

− Det är först på senare tid som man har vaknat och insett att det behövs mer än teknologi för att rädda världen. Mänskan och mänskans beteende och värden är bakgrunden till allt.  

”När tron på tekniken prövas ropar man på humanisterna.”
 

Ett exempel är skyddet av Östersjön där 90 % av forskningsfinansieringen fortfarande går till undersökningen av vattnet. Men problemet är inte vattnet, utan mänskan.

− Vi humanister borde se tydligare vad vi har att ge och tillämpa våra kunskaper på teman som är betydelsefulla för samhället, påpekar Mustajoki.

Problematiken med att förstå

Mustajoki som är känd som Rysslandsforskare och språkvetare har den senaste tiden fördjupat sig i problematiken kring att förstå. Han har samlat ett konsortium av forskare från olika områden som reflekterar över orsak och verkan när det gäller att förstå och inte förstå.

”Världens största problem är att vi inte förstår varandra.”

Förutsättningen för en fruktbar dialog är att det finns en vilja att förstå varandra. Detta gäller också debatten mellan olika vetenskapsområden.

− Problemet är våra fragmentariska och fackindelade kunskaper. Det är inte lätt att skapa sig en helhetsbild, och det betyder att kunskaperna inte kumuleras, konstaterar Mustajoki.

Fart från Stora hjulet

De humanistiska vetenskapernas och forskningens betydelse i samhället är ett faktum, men deras värde syns inte alltid i vetenskapspolitiken och fördelningen av finansiering. Detsamma gäller också utbildningen i området.

− Jag är säker på att vår kompetens kommer att behövas allt mer i framtiden. Maskiner och digitalisering kan ersätta mänskor, men djupgående förståelse, kulturkännedom och kunskaper i historia och förmåga att uttrycka sig i skrift är kompetens som är svår att ersätta. Vi måste bara kunna visa att vi behövs i samhället, säger Mustajoki.

En stor innehållsmässig fråga i det här sammanhanget är den aktuella utbildningsreformen Stora hjulet vid Helsingfors universitet. I och med utbildningsreformen kommer all examensutbildning vid universitetet att organiseras i utbildningsprogram.

− Även om reformen betyder massor av arbete och stress, ser jag den som en stor möjlighet. Humanistiska fakulteten har haft många små ämnen, men i fortsättningen består studierna av studiehelheter som ingår i sex kandidatprogram, berättar Mustajoki.

”Det är bra att examina ses över ur studenternas synvinkel. Det viktigaste är vilka förutsättningar studierna ger studenterna, så att de klarar sig i samhället och att deras kompetens värdesätts.”

Studenterna har ställts i centrum i hela universitetets strategi; Mustajoki tycker det är bra.

− Det är djärvt att lyfta fram undervisning och utbildning och ge dem samma synlighet som forskningen, det hjälper oss vid universitetet att tänka om.