När Helsingfors universitets lärare i språk på kurser där undervisningen börjar från grunderna samlades år 2017 för att fundera över vilket tema som skulle förena språk och föra språkstuderande till samma kurs, var ett av svaren nationalism.
För en del visade sig nationalismen som en betoning på språkets – och därmed dess talares – särdrag, antingen genom språkets forntid, svårighetsgrad eller originella uttryck. För en del visade sig nationalismen som en motivation att försvara de språkliga rättigheterna, för andra som en standardisering av språket och en marginalisering av språkformer som avviker från standarden.
Många tog också upp hur läroböcker som användes i undervisningen återspeglade stereotypa modeller av talarna av språket. Ofta producerades dessa läroböcker av just nationalstater för vilka marknadsföringen av ett nationellt eller officiellt språk var en del av att stärka den nationella identiteten och bedriva kulturpåverkan utanför landets gränser. Många lärare ägnade också uppmärksamhet åt hur nationalismen hade gjort enspråkighet till en standard i den språkliga verkligheten, trots att världen till största delen har varit och fortfarande är flerspråkig.
Från samarbetskurs till bokidé
Viljan att forska närmare i dessa teman samt riva och ifrågasätta nationalistiska uppfattningar om språk gav upphov till den valfria kursen Språk och nationalism (5 sp) i de gemensamma studierna vid kandidatprogrammet i språk.
På kursen knyts teoretisk kunskap om språk och nationalism till fallexempel på förhållandet mellan språk och nationalism runtom i världen. Kursen har alltid undervisats av flera lärare i samarbete, och denna struktur ledde till tanken att skriva en bok om temat. Kursformen resulterade på ett naturligt sätt i ett samlingsverk, bland vars författare finns många av kursens lärare.
Verket kan användas som kursbok för första gången under vårterminen 2026. Det här ändrar i sin tur kursens innehåll i och med att studenterna i boken kan läsa om teman som hittills behandlats på föreläsningar, och lärarna kan gå djupare in i sina fallexempel.
Finansiering möjliggjorde projektet
När planen att skriva en bok hade börjat ta form sökte vi finansiering ur Humanistiska fakultetens framtidsfond för nätverkande och för att ordna ett seminarium om temat. En liten nedskärning i undervisningen som ordnades med hjälp av Framtidsfondens finansiering var viktig för oss projektledare med tanke på den fortsatta utvecklingen.
Finansieringen gjorde det möjligt för oss att ta del av den vetenskapliga diskussionen om temat, skaffa forskningslitteratur, ansöka om tilläggsfinansiering för det egentliga bokprojektet, planera några forskarbesök och ordna ett seminarium om nationalism i språkutbildningen och språkpolitiken. Också Finska Orientsällskapet deltog i kostnaderna för seminariet. Föredragen belyste hur samhälleliga och politiska beslut och agendor påverkar språket, språkpolitiken och språkutbildningen. Sex av talarna vid seminariet deltog slutligen i att skriva den bok som togs fram under projektet.
För att skriva, redigera och producera själva boken ansökte och beviljades vi ett stipendium av Niilo Helanderin Säätiö.
Det ursprungliga skrivschemat trasslade till sig av coronapandemin, som ledde till förändringar i livssituationerna och därmed även i författarsammansättningen. Antalet författare ökade slutligen till tretton, och skrivarbetet, sökandet efter förläggare och manuskriptets redigeringsprocess tog längre tid i anspråk än väntat. Flexibilitet i användningen av stipendiet gjorde det möjligt att genomföra och slutföra projektet trots förändringarna.
Vår förläggare blev Finska litteratursällskapet (SKS), som gjorde en anonym referentgranskning i två steg, varefter vi slutligen fick ett positivt beslut av publiceringsutskottet. Efter det framskred produktionsprocessen sakkunnigt och snabbt, och i slutet av det femåriga projektet publicerades vår facklitterära bok Nationalismi ja kieli i serien Tietolipas (nr 289) i december 2024.
Samhälleliga beslut påverkar språkpolitiken
Vårt verk utmanar antagandet om enspråkiga stater och utvidgar diskussionen om språk och nationalism till språkområden utanför Europa. Författarna som är specialiserade på olika språkområden belyser hur starkt samhälleliga och politiska beslut och agendor har påverkat och påverkar språket, språkpolitiken och språkutbildningen.
Språket är inte ett fenomen som är avskilt från det övriga samhället och utvecklas enligt sina egna lagar som påminner om naturlagarna, utan språket har omarbetats och ändrats mycket aktivt. Boken uppmuntrar läsarna att reflektera över språkrelaterade fenomen och sina egna språkliga attityder – och samtidigt se över begrepp som till exempel "modersmål" och "nationalspråk" som styr diskussionerna om språkpolitik och språkfrågor.
Verket är en tankeställare för alla som är intresserade av förhållandet mellan språk och samhälle och kommer i fortsättningen att användas som kursbok på vår kurs, som gav upphov till hela projektet. Tack från redaktörerna till alla författare och aktiva studenter som genomfört kursen!