Studenterna från Helsingfors universitet fick redan i början av studierna bekanta sig med forskningsmetoder och universitetets strategiska forskningsområden. Kursen var gemensam för Helsingfors universitet, Tokyos universitet och ungerska Eötvös Loránd-universitetet. Studenterna indelades i små grupper som forskade i bland annat användningen av skoluniform på fritiden, slang i högskolestuderandenas språkbruk på webben, mobilt och ansikte mot ansikte, erfarenheter av och vanor kring biobesök samt de lokala studenternas dagsrytm och aktiviteter.
Internationellt samarbete
Som värdar för kursen Tokyo Field Research stod Center for International Exchange vid Tokyos universitet och projektlektor Yusuke Sakurai som disputerat vid Helsingfors universitet. En av lärarna var Riikka Länsisalmi från Helsingfors universitet. Undervisningsassistent på kursen var Hirokazu Hatta, student vid Tokyos universitet. Han kommer att tillbringa läsåret som utbytesstudent i Helsingfors och kommer också att vara kursassistent på kurser i japanska vid Språkcentrum eller kandidat- och magisterprogrammet i språk.
För att undvika en hög tröskel för deltagande erbjöd Tokyos universitet kursen så förmånligt som möjligt. Det totala priset, 190 euro, inkluderade bland annat måltider och logi i den olympiska byn från 1964.
Planerna på förmånlig logi för en relativt stor grupp visade sig utmanande på grund av den korta japanska semesterperiod som infaller i augusti med sina helger. Deltagarna fick dela och byta rum, vilket tillsammans med de japanska badrummen med kar krävde tålamod och flexibilitet.
Forskning med proffsigt grepp
Kursen ordnades i form av en workshop och föregicks av självständig planering av grupparbeten. I början av kursen fick studenterna tillsammans med flera lärare bekanta sig med olika insamlings- och analysmetoder, grupparbete och etiska frågor kring fältarbete. Mest tid lade studenterna ner på sitt eget grupparbete, dvs. att fila på projektplanerna, prova på fältarbete, analysera insamlat material och att skapa och presentera postrar.
Det reserverades rikligt med tid för att analysera och teoretiskt begrunda det material som samlades in i Tokyo och via webben, och det intensiva grupparbete som siktade på posterpresentationerna gav upphov till livliga diskussioner. Grupperna arbetade huvudsakligen på engelska, men kursen inkluderade också några språklektioner i japanska, där de europeiska studenterna fick fila på sina språkkunskaper i grupper med olika nivå. Från Helsingfors deltog fyra studenter i japanska språket, Asienstudier och antropologi.
Riikka Länsisalmi framhäver betydelsen av kunskaper om Japan och det japanska språket på arbetsmarknaden:
– I Japan har man svaga kunskaper i engelska. Därför är arbetslivsrelevanta kunskaper i japanska tillsammans med genuin erfarenhet av landet en tilläggsmerit på arbetsmarknaden. På den här kursen fick studenterna också arbeta intensivt i en internationell grupp och testa fältstudiemetoder i praktiken. Dagarna var långa och intensiva, men studenterna var flitiga och anpassade sig bra till det utmanande schemat. Jag tror att de vänskapsförhållanden som uppstod kommer att vara långlivade. De blir ofta ett salt på dessa kurser.
Brådska och nya kontakter
Trots att kursdeltagarna fick stå ut med små motgångar i fråga om logi och kursens schema, vill antropologistudent Julia Veromaa rekommendera kursen för andra intresserade. Enligt Veromaa fick studenterna gott om information före kursen, och den som modigt talade japanska på språklektionerna kunde bli säkrare i sina dialoger, trots att kursen var rätt kort. En annan av deltagarna, Patricia Rautio, studerar inom studieinriktningen för japanska vid kandidatprogrammet i språk. Också hon lyckades utveckla sina japanskakunskaper och kunskaper om fältarbete.
Den intensiva kursen innehöll mycket stoff, vilket fick lite motstridigt mottagande hos Riku Tsokkinen, nyligen utexaminerad från Asienstudier:
– Den korta kursen innehöll rätt mycket material, vilket var både bra och dåligt. Det var fint att vi redan under kursen fick tillämpa de metoder vi lärde oss. Men det dåliga var att vi hela tiden var under tidspress, eftersom kursen var så kort.
Enligt studenterna var det bästa med kursen de vänskapsrelationer som uppstod mellan kurskamraterna tack vare den intensiva samvaron. Före kursen såg Patricia Rautio framemot att utveckla sina språkkunskaper och kunskaper om fältarbete, men kursen gav henne annat också:
– Jag hade aldrig trott att jag skulle bli bekant med så många studenter bosatta runtom i världen. Alla var vi olika, studerade olika ämnen och kom från olika bakgrunder, men trots det var vi i två veckors tid en enda stor familj. Mina nya vänner motiverar mig att studera vidare, lita på mig själv och prova på olika saker i livet. Kursen utmanande mitt sätt att se på världen.
De internationella sommarkurserna vidareutvecklas
Innehållet, betoningarna, tidsanvändningen och förverkligandet på kursen i Tokyo vidareutvecklas utgående från studentrespons. En ny kurs planeras för sommaren 2019, och antagligen börjar anmälningstiden i mars–april.
För de studenter som har kunskaper i japanska och engelska och som skriver sin pro gradu-avhandling om ett ämne som tangerar Japan, finns i sin tur studentseminariet Tandem Learning Language Project (TLLP). Seminariet är ett samarbete mellan programmet Media, Communication and Tourism Studies vid universitetet i Hokkkaido, East Asian Studies-programmen vid University of Sheffield samt Riikka Länsisalmi (japanska språket och Japanstudier). Det årliga seminariet ordnas turvis i Sheffield, Sapporo och Helsingfors. De europeiska studenterna föreläser om sitt forskningsämne på japanska och studenterna från Hokkaido på engelska. Dessutom föregås seminarierna av pararbete online. Ytterligare information om de båda sommarkurserna ges av Riikka Länsisalmi under vårterminen.