Det nya projektet fäster vikt vid frågor kring språklig tillgänglighet i digitala tjänster. Dessa frågor berör i stor utsträckning det finländska samhället som i flera jämförelser under 2020-talet har konstaterats vara ett av de mest digitaliserade samhällena i världen.
Många användargrupper för lätt språk
Enligt den senaste behovsbedömningen av lätt språk behövs språket av 11–14 procent av befolkningen, det vill säga av över 800 000 personer. Till dem hör till exempel ovana läsare, personer som håller på att lära sig språket, minnessjuka, afatiker och personer med funktionsnedsättning.
– Lätt språk behövs i sådana digitala tjänster som är avsedda för en bred kundkrets, alltså i princip för vem som helst, säger
– När någon använder digitala tjänster är hen ofta ensam, och då kan personen inte kontrollera med en kundrådgivare att hen uppfattat rätt. Därför betonas frågor kring begriplighet och tillgänglighet. Vid brådska eller när det handlar om svåra eller främmande saker kan lätt språk vara till hjälp för vem som helst.
Gemensamt mål: ett digitalt inkluderande Finland
Till projektets företagspartner valdes mobiloperatören DNA. DNA:s kundkrets omfattar ett mycket brett spektrum av finländarna, och DNA betonar sin strategiska strävan efter tillgänglighet, med ett digitalt inkluderande Finland som mål.
– DNA:s enhet med ansvar för kundkommunikation och tjänstedesign har också varit mycket öppen för samarbete med universitetet. De har redan haft klara synpunkter på betydelsen av språkliga frågor i kommunikationen. På det har det varit lätt att bygga upp en gemensam förståelse av hur ett projekt om lätt språk kan vara till nytta för ett företag, säger Onikki-Rantajääskö.
Texter som ska anpassas till lätt språk väljs ut under projektet.
– Vi på DNA vill erbjuda alla våra kunder den bästa kundupplevelsen. Vi arbetar hela tiden för att våra tjänster ska vara tillgängliga. På så sätt kan vi allt bättre beakta våra olika kundgrupper. Det är nödvändigt att samarbeta med aktörer som är experter på lätt språk, eftersom vi inom mobiloperatörbranschen lätt använder till exempel ett för tekniskt eller i övrigt svårbegripligt språk. Därför är det fantastiskt att inom detta projekt få möjligheten att göra våra tjänster mer tillgängliga även språkligt sett. Samarbetet med universitetet har fått en fin början i form av planering och förberedelser av projektet, säger Markus Nurminen, DNA:s huvudkontaktperson i projektet.
Fördelarna med språklig tillgänglighet lyfts fram
Enligt Onikki-Rantajääskö är syftet med projektet att ta fram kunskap och erfarenheter som kan tillämpas även på annan företagskommunikation.
– Så vitt vi vet är det fråga om det första projektet där lätt språk används inom företagssektorn. I offentliga tjänster har ju lätt språk haft en växande betydelse redan längre. Vi hoppas att projektet ska öka medvetenheten om betydelsen och nyttan av språklig tillgänglighet, särskilt inom digitala tjänster.
Onikki-Rantajääskö önskar att projektet kan bidra till att visa de möjligheter som humanistisk forskning ger inom forsknings- och utvecklingsverksamheten och företagssamarbetet.
– Jag vill tacka kontaktcheferna Anna-Leena Mitro och Heidi Lindholm, experter inom kommunikation, samhällsrelationer och företagssamarbete vid universitetet, för stödet, och för samarbetet även det bredare forskarteam vars långsiktiga arbete resulterade i den beviljade finansieringen – och naturligtvis DNA:s representanter, också för tålamodet.