Humanistiska fakultetens pris för samhällssamverkan 2024 tilldelades Camilla Lindholm och Johanna Isosävi

Humanistiska fakulteten har inrättat ett årligt pris för pris för samhällssamverkan (YVV). Syftet med detta pris är att lyfta fram vikten av universitetets och dess forskares aktiva roll i samhället samt att uppmuntra till mångsidig och aktiv samhällelig interaktion, påverkan och publicering.

Priset delas ut av dekanen på förslag av prodekanus för samhällssamverkan och YVV-kommittén. Prissumman är 1000 euro och ska användas till kostnader för samhällssamverkan eller undervisning och forskning relaterad till denna.

Fakultetens första pris för samhällssamverkan tilldelades professor Camilla Lindholm (Nordiska språk, särskilt svenska språket) och biträdande professor Johanna Isosävi (franska språket och kulturen) för deras framstående och mångsidiga samhälleliga interaktion, påverkan och publicering.

Camilla Lindholm och Johanna Isosävi har bedrivit påverkan både tillsammans och var för sig. De är framstående tillämpare av forskning och främjare av spridning av forskningsinformation. År 2021 publicerade Lindholm och Isosävi verket Väitöksen jälkeen (“Efter disputationen”), som inkluderade en podcast med samma namn. Förra året utkom de med en guide för gemensamt skrivande (Yhteisöllisen kirjoittamisen opas).

har forskat i interaktion och specialiserat sig på språkliga frågor som anknyter till sårbara grupper. Hon har förmedlat språkvetenskaplig kunskap till multiprofessionella sammanhang och olika publiker. Lindholm har undersökt kommunikation som involverar personer med demens, och hennes bok om ämnet har använts som undervisningsmaterial både i Finland och i Sverige. Lindholm har också studerat lätt språk och språklig anpassning i samband med det starkt hotade finlandssvenska teckenspråket.

Camilla Lindholm var en av redaktörerna för den första finskspråkiga antologin (Kieli, hyvinvointi ja haavoittuvuus – kohti kielellistä osallisutta, “Språk, välbefinnande och sårbarhet - mot språklig delaktighet) som handlar om interaktion och språkliga behov hos sårbara grupper. Boken svarar på ett omfattande behov av kunskap som överskrider gränserna mellan vetenskapsgrenar – precis som många av hennes andra publikationer, som omfattar både vetenskaplig publikationsverksamhet, professionella publikationer och populär vetenskap.

forskning om skillnader och likheter mellan fransk och finsk artighet intresserar även en bredare allmänhet, och hon har varit en efterfrågad föreläsare inom ämnet. Hon har också publicerat flera populärvetenskapliga artiklar och blivit intervjuad i flera medier. Hennes bok på finska, Miten tutkia kohteliaisuutta? Käsityksiä suomalaisesta ja ranskalaisesta kohteliaisuudesta ("Hur studerar man artighet? Uppfattningar om finsk och fransk artighet"), är ett exempel på hur en forskningspublikation samtidigt kan vara intressant för en bredare läsekrets. Isosävi producerar också podcastserien Ranskaa raakana (“Rå franska”), som erbjuder en informativ täckning av det franska språket och kulturen för en finsk publik.

Camilla Lindholm och Johanna Isosävi är exempel på hur mångsidig akademisk expertis kan vara. Båda har ett utmärkt sätt att göra sitt ämnesområde intressant för nya sökande och unga forskare.