Humanistiska fakulteten leds av en meriterad kvartett

Johanna Viimaranta, dekan

Dekan leder fakultetens strategi och resultat.

– Före uppdraget som dekan var jag under en fyraårsperiod prefekt för Humanistiska fakultetens avdelning för språk, och där lärde jag mig mycket om hur universitetet fungerar. Jag gav också akt på vilka faktorer som påverkar universitetsmedlemmarnas vardag, arbetshälsa och produktivitet samt relationerna mellan människor. Människor är mycket intressantare än jag tidigare i min undervisnings- och forskningskarriär hade kunnat föreställa mig! 

Erfarenheten sporrade Viimaranta att söka uppdraget som dekan.

– Som dekan kan jag påverka de här frågorna och själv lära mig mycket nytt, både om universitetets verksamhet och om humaniora. Jag upphör inte att imponeras av bredden och relevansen hos den humanistiska forskningen vid Helsingfors universitet. 

Johanna Viimaranta är professor i ryska. Hennes intresseområden är ryska språkets strukturer, ryska språkets användning och ställning i Finland och andra länder, jämförelser av slaviska språk och språkets relation till tänkandet. Hon har undervisat på kurser om forskning i ryska språket och tidigare också undervisat i praktisk språkkunskap. 

Tiina Airaksinen, prodekan för undervisningen

Till prodekanen för undervisning arbetsfält hör i synnerhet den pedagogiska och strategiska utvecklingen av Humanistiska fakultetens undervisning och handledning.  

– Jag sökte uppdraget eftersom jag är intresserad av att utveckla undervisningen. I mitt arbete strävar jag efter att skapa en aktiv och framåtblickande diskussions- och verksamhetskultur kring undervisningen och handledningen vid fakulteten. Jag uppmuntrar lärarna till pedagogiska studier, för de stöder lärarens expertis, identitet och välbefinnande.

Tiina Airaksinen kom till Helsingfors universitet 2003 efter att ha doktorerat vid School of Oriental and African Studies i London. Hon är medlem av Lärarakademin och har lärarbehörighet.

I sitt arbete som äldre universitetslektor i Asienstudier forskar Airaksinen i bredare teman såsom identitet, imperialism, nationalism, migration och kvinnors aktörskap. 

– För närvarande undersöker jag asiatiska migranter, särskilt kvinnor i Finland, och jag granskar också kinesisk nationalism. Tillsammans med yrkeshögskolan Haaga-Helia driver vi ett forskningsprojekt om pedagogisk ledning vid högskolor. Därutöver är jag intresserad av flerformsundervisning och digital pedagogik, och jag undersöker hur teknik och ledningspraxis kan förbättra lärandet vid universitetet.

Krister Lindén, prodekan för forskning

är prodekan med ansvar för forskning. I sitt uppdrag som prodekan ansvarar han för forskningsfrågor, doktorsutbildning, innovation, företagssamarbete och företagspartnerskap samt tvåspråkighetsfrågor. Därutöver sköter han internationella ärenden och är medlem av Forskarkollegiums ledningsgrupp.

Lindén betonar att fakultetens finansieringsstruktur uppmuntrar till mångsidig framgång: Drygt hälften av basfinansieringens prestationsbaserade budgetandel bestäms i universitetets interna resursutdelning utifrån forskningens nyckeltal.

– Vid vår fakultet finns det många sätt för ämnena att nå framgång. Bland de viktigaste är högklassig forskning, aktiv publikationsverksamhet och doktorsutbildning. Detta ger i synnerhet de mindre ämnena möjlighet att bygga upp sina styrkor.

Till sin egentliga befattning är Lindén forskningsdirektör inom området språkteknologi, och han har en examen i datavetenskap. 

Lindén har omfattande erfarenhet av att utveckla humanistisk forskningsinfrastruktur. Sedan början av 2026 är han medlem i Finlands Akademis råd för forskningsinfrastruktur. Dessförinnan var han ledare för FIN-CLARIAH i Finland. Lindén är ordförande för CLARIN ERICs nationella koordinatorers forum och ordförande för Sveriges humanistiska forskningsinfrastruktur SWE-CLARIN. 

Före sin akademiska karriär arbetade Lindén som verkställande direktör och teknologidirektör i nästan nio år.

– Vid Humanistiska fakulteten vill jag främja samarbetet med företag och tredje sektorn samt öka medvetenheten om den humanistiska forskningens betydelse.

Mirkka Lappalainen, prodekan för samhällssamverkan

ansvarar för samverkan med samhället och kommunikation, alumnrelationer, medelsanskaffning, forskningsinfrastrukturer, hållbarhet och ansvar samt jämlikhet och inkludering.

– Jag sökte uppdraget som prodekan mitt under föregående förvaltningsperiod, så jag har skött uppdraget redan ett tag. Uppdraget som prodekan ger en god insyn i de processer som pågår vid universitetet och fakulteten, och ger också möjlighet att påverka dem. Universitetet är en enorm och intressant organisation där det hela tiden händer något.

Lappalainen vill stärka vetenskapens, kunskapens och universitetsundervisningens ställning i samhället och humanvetenskapernas ställning vid universitetet. 

– Jag vill också stärka processerna för ledning och ledarskapskommunikation och förutsättningarna att bedriva forskning.

Mirkka Lappalainen är äldre universitetslektor i historia med Sveriges och Finlands tidigmoderna historia som specialitet. 

– Jag är intresserad av statens och maktutövningens historia, brotts- och rättshistoria och till exempel sjukdomars och sjukdomsbehandlingars historia. Jag har undervisat och handlett vid universitetet länge, och tidigare var jag ledare för kandidatprogrammet i historia.