Lätt språk en nyckel till tillgänglig och effektiv kommunikation
Tiina Onikki-Rantajääskö, professor i finska språket, leder projektet Selkokielen hyödyntäminen yrityksissä (ung. utnyttjande av lätt språk i företag), som sätter fokus på lätt språk i kommunikationsprocesserna vid företag.
– I och med att de språkliga, kulturella och utbildningsmässiga bakgrunderna blir alltmer mångskiftande bidrar lätt språk på ett centralt sätt till ömsesidig förståelse. Och förståelse är naturligtvis en förutsättning för all annan verksamhet, både i företagen och samhället överlag, säger Onikki-Rantajääskö.
Lätt språk behövs bland annat i rekryterings- och introduktionsprocesser, avtal, säkerhets- och arbetsanvisningar, men också i kundgränssnitt.
– Det finns ett strukturellt behov av att rekrytera arbetstagare från andra delar av världen eller andra som endast har nybörjarkunskaper i finska och som har svårigheter att förstå texter som är skrivna på standardspråk, säger Onikki-Rantajääskö.
Den modell som tas fram under projektet fungerar också på den internationella marknaden och oberoende av språk. Dessutom lämpar sig projektets insamlade material för inlärning av AI.
AI-assisterat lätt språk för företagskommunikation
Roman Yangarber, andra ledande professor för projektet, utvecklar automatisk förenkling av texter genom att lära upp språkmodeller som grundar sig på generativ AI. Även Ulla Vanhatalo, universitetsforskare, docent i allmän språkvetenskap, deltar i projektet.
Barona och dess språkutbildningsföretag Arffman har fungerat som företagspartner under projektets första fas.
– Med Arffman hittade vi lätt en gemensam melodi. De har en tydlig vision om hur vårt samarbete kan vara till nytta mer allmänt inom koncernen, säger Onikki-Rantajääskö.
Den förberedande fasen för projektet avslutades under våren och härnäst är avsikten att lämna in en ansökan till Business Finland för ett flerårigt utvecklingsprojekt i samarbete med ett bredare företagskonsortium.
– Vi har redan en mångsidig och entusiastisk grupp av företag för nästa fas av projektet. Vi letar ännu efter några företag till som vill testa modellerna för lätt språk i sin verksamhet.
Verktyg och rekommendationer för att förebygga konflikter
Projektet Pulp or Conflict leds av Jussi Pakkasvirta, professor i region- och kulturstudier, och har till syfte att undersöka de metoder som olika aktörer har använt när de har kritiserat eller försvarat massaindustrin.
– Den finländska skogsindustrins investeringar har ökat i Latinamerika. Samtidigt har de nya eukalyptusodlingarna för massaproduktionens behov gett upphov till nya miljömässiga och samhälleliga påföljder. Diskussionerna om bland annat utarmad jordmån, vattenbrist och beskattningen av företag har ökat, säger Pakkasvirta.
Massaproduktionen i Latinamerika och i det globala syd överlag har främst kritiserats av miljöorganisationer. Kritiken har grundat sig på forskningsbaserad kunskap och delvis också på åsikter. Massaindustrins representanter har svarat på kritiken genom att hänvisa till vetenskaplig forskning och till att projekten är lagenliga och övervakas.
De konflikter och farhågor som identifierats under projektet rör främst miljöaspekter, transparens och sysselsättande effekter. Projektet lägger fram åtgärder för att förebygga konflikter och öka samhällets förtroende.
– Mekanismerna för offentlig rapportering bör förbättras, särskilt när det gäller vattenkonsumtion och miljötillsyn. Upprättandet av miljöansvarsprogram i samarbete med lokala aktörer och medborgarorganisationer bör främjas. Det är också viktigt att öka företagens ansvar genom lagstadgade hållbarhetsåtaganden, säger Pakkasvirta.
Internationellt samarbete och dialog i centrum av projektet
Förutom Pakkasvirta har Emilio Del Pupo, doktorand i latinamerikanska studier, och Andres Rivarola, professor vid Stockholms universitet, arbetat med projektet.
Projektets företagspartner är UPM under det första skedet. Även medborgarorganisationer bjöds in och intervjuades både i Finland och Uruguay.
– UPM strävar efter att trygga ett gott samarbete, en regelbunden dialog och genuin samverkan med våra intressenter i alla länder där vi är verksamma, och i Uruguay har vi gjort detta under många år med gott resultat. Vi är intresserade av att vidareutveckla det här arbetet och professor Jussi Pakkasvirtas studie har gett oss fler goda synpunkter och verktyg, säger Kati Kaskeala, direktör för global marknadsföring, hållbarhet och kommunikation vid UPM Fibre.
Humanistisk forskning viktig också i ekonomiskt hänseende
– Att förstå mänskligt beteende och ha kunskap om olika kulturer kan till exempel bidra till bättre dialog och hjälpa till att förebygga konflikter som grundar sig på onödiga fördomar. Lärdomarna och erfarenheterna från projektet kan också tillämpas av andra finländska företag som genomför storskaliga projekt utomlands, säger Pakkasvirta.
– Det avgörande när produkter och tjänster utvecklas är ofta hur de kan göra livet lättare och bättre för användarna. Det handlar om interaktion och mer allmänt om sådana kulturella frågor där de humanistiska områdena har mycket att ge, säger Onikki-Rantajääskö.
Ett samarbete med experter inom humaniora kan hjälpa företag att navigera i en komplex och ständigt föränderlig affärsmiljö – till exempel kan de fördjupa kunskapen om sina målgrupper, förbättra kommunikationen och främja kreativt tänkande.