Professorerna uppmuntrar forskare att söka finansiering hos Business Finland.
Lätt språk inom företagskommunikation
Projektet Selkokielen hyödyntäminen yrityksissä (Easy Language for accessible workplace communication, ung. lätt språk inom kommunikation i företag) som leds av Tiina Onikki-Rantajääskö, professor i finska språket, strävar efter lätt språk i företagens kommunikationsprocesser.
– Det finns ett strukturellt behov av att rekrytera arbetstagare från andra delar av världen eller andra personer som endast har nybörjarkunskaper i finska och som har svårigheter att förstå texter som är skrivna på standardspråk, säger Onikki-Rantajääskö.
– Det gäller bland annat rekryterings- och introduktionsprocesser, avtal, säkerhets- och arbetsanvisningar, men också kundgränssnitt. Internationell affärsverksamhet är en avgörande faktor för Business Finland-projekten. Därför ska modellen utvecklas också för den internationella marknaden och vara språkoberoende.
Det halvt år långa projektet (Co-Creation) riktar in sig på nästa ansökningsskede (Co-Innovation) och har beviljats finansiering på ca 60 000 euro. Utöver Onikki-Rantajääskö leds projektet av Roman Yangarber. I projektet medverkar också Ulla Vanhatalo, doktorand och samordnande universitetsforskare, docent i allmän språkvetenskap. Barona fungerar som projektets företagspartner.
Verktyg för att förebygga konflikter
Projektet Pulp or Conflict som leds av Jussi Pakkasvirta, professor i region- och kulturstudier, bedriver mångvetenskaplig region- och kulturforskning. Syftet är att undersöka de sätt som olika aktörer har använt för att både kritisera och försvara massaindustrin.
– Den finländska skogsindustrins investeringar har ökat i Latinamerika. Samtidigt har nya eukalyptusodlingar för massaproduktionens behov orsakat nya miljömässiga och samhälleliga effekter. Diskussionerna om bland annat utarmad jordmån, vattenbrist, belastade vattendrag och företagsbeskattning har blivit fler, säger Pakkasvirta.
Massaproduktionen i Latinamerika och i det globala syd överlag har främst kritiserats av miljöorganisationer. Enligt Pakkasvirta kallas sådan kritik ofta "extraktivism". Kritiken grundar sig på forskning och känslor, men också delvis på åsikter. Massaindustrins representanter har svarat på kritiken genom att i lika hög grad hänvisa till vetenskaplig forskning.
– Projektet skapar konkreta verktyg för hur företag proaktivt och på basis av bästa mångvetenskapliga forskning kan hantera de ofta kostsamma konfliktsituationer som följer på globala investeringar.
Projektet pågår i sex månader. Business Finlands och den övriga externa finansieringens andel är 64 000 euro. Förutom Pakkasvirta arbetar Emilio Del Pupo, doktorand i latinamerikanska studier, och Andrés Rivarola, professor vid Stockholms universitet med projektet. Även medieföretaget BoostHelsinki medverkar. Projektets företagspartner är UPM under det första skedet. Medborgarorganisationer bjuds också in och intervjuas både i Finland och Uruguay.
Utbildningsmaterial för beslutsfattare inom innovationspolitiken
Veli-Pekka Tynkkynen, professor i Rysslands miljöpolitik, deltar i projektet Challenge-led Innovation Policy, Geopolitical Uncertainty and Security (CIPGeS), som kombinerar geopolitiska och säkerhetsrelaterade analyser med utveckling av innovations- och tillväxtpolitik. Syftet är att stödja innovations- och tillväxtförmågan hos finländska beslutsfattare, företag och regioner, med utgångspunkt i tidigare forskning om transformativ politik.
– Det hela bottnar i de geopolitiska förändringar som Rysslands anfallskrig har medfört. Projektet syftar bland annat till att analysera hur den förändrade geopolitiska kontexten påverkar Finlands innovationsmiljö och framväxten av en ny utmaningsdriven innovationspolitik.
Forskningsgruppen förenar expertis inom hållbarhetsomställning, innovationspolitik, geopolitik och säkerhetsforskning: som samarbetspartner fungerar Finlands miljöcentral SYKE och Universitetet i Utrecht. Projektet leds av Paula Kivimaa vid SYKE.
Projektet ska erbjuda policyvägledning och utbildningsmaterial för innovationspolitiska beslutsfattare och näringslivsaktörer inom ett område som förändras snabbt.
– Vi kommer till exempel att ta fram en guide för geopolitisk och säkerhetsmässig bedömning inom framtida innovations- och industripolitik.
Finansieringen av det två år långa projektet är 500 000 euro, varav HU:s andel av delprojektet är en femtedel.
Värt att fördomsfritt söka finansiering för humanistisk forskning
Pakkasvirta anser att sätten att ansöka om forskningsfinansiering inom humaniora och samhällsvetenskaper är rätt så – och ibland rentav alltför – inarbetade.
– Oftast söker man finansiering hos Finlands Akademi, EU och stiftelser. Ändå gör många forskningsidéer det möjligt att fördomsfritt vara öppen för olika alternativ. Business Finlands ansökningsprocesser är också tydliga och den sökande kan till exempel be finansiären om respons redan innan ansökan lämnas in.
Onikki-Rantajääskö påminner om att även universitetets forskningsfinansieringsservice erbjuder stöd när man söker finansiering.
Tynkkynen säger att Business Finlands finansiering har praktiska mål, som att skapa nya innovationer, stärka konkurrenskraften hos företag och stödja regional utveckling.
– Etoset inom tillämpad forskning kan kännas främmande för forskare som fokuserar på grundforskning. Det är ändå så att Business Finland-projekten grundar sig på gedigen kompetens inom grundforskning. Policyinriktad forskning är förvisso en viktig del av universitetens tredje uppdrag, det vill säga att stärka genomslagskraften för samhällssamverkan och forskning.
– För många forskare innebär affärsförhandlingar om forsknings- och utvecklingsverksamhet att man måste ta sig över bekvämlighetströskeln, säger Onikki-Rantajääskö.
– I det nuvarande ekonomiska läget är det inte nödvändigtvis så lätt att uppnå ett slutresultat som alla är tillfreds med. De humanistiska ämnena har ändå mycket att ge åt samhället. Utmaningen handlar om att hitta metoder som kan användas i praktiken.