Sydndebele är ett av de språk som talas i förortsområdena, och talarna av språket strävar efter att utveckla sitt språk. Trots att sydndebele är ett av Sydafrikas officiella språk, har det inte riktats just något lingvistiskt intresse mot det. Ändå måste tolkar i rättssalar, på sjukhus och i parlamentet kunna utföra sitt arbete. Lärarna i skolorna måste utbilda en ny sydafrikansk generation som kan föra en kamp mot de djupt sittande socioekonomiska fördomarna som de har fått i arv från apartheidsystemet. De vet alla att Sydafrika behöver sådant kunnande som inte kan uppnås förrän människor får undervisning på sitt eget modersmål.
Våra kollegor i Afrika arbetar hårt för att främja sina språk och för att skaffa resurser för detta. De arbetar även för att väcka sydafrikanerna till insikt om att användningen av dessa språk döljer en potential som kan vara av stor hjälp då de bygger en gemensam framtid. Vi stöder den här processen både genom att analysera sydndebele och genom att forska i dess sociolingvistiska dynamik.
Att införa det akademiska i samhället
Akademisk framgång mäts främst i hur mycket forskning som görs. Därtill har internationell synlighet blivit allt viktigare. Trots detta har i synnerhet vi humanister förpliktelser också på nationell nivå. Vi ska införa det akademiska som en del av samhället och samtidigt trygga och stärka vårt egna och unika finländska kulturarv. Det är inte alltid lätt att förena dessa två krav, men jag strävar efter att göra det på följande vis:
Forsking i Afrikas kulturer och språk är en förhållandevis liten vetenskapsgren i Finland. Därför är det viktigt att upprätthålla mycket täta kontakter med kollegor utomlands. Detta innebär ett nära samarbete som omfattar även annat än internationell spridning av forskningsresultat. Vårt internationella samarbete med University of South Africa och enheten Centre for African Language Diversity (CALDi) vid University of Cape Town omfattar alla former av akademisk verksamhet, bland annat gemensamma forskningsprojekt.
Å andra sidan måste internationellt samarbete vara tydligt förankrat i en finländsk kontext, så att det kan berika det akademiska livet vid Helsingfors universitet. Därför deltar jag i forskargemenskapen Helsinki Area & Language Studies (HALS). Gemenskapen HALS strävar efter att på alla nivåer främja språkforskning som sammanhänger med kultur och historia. Vi ordnar bland annat seminarier som är ledda av utländska forskare, eftersom vi vill kunna föra vidare den teoretiska utvecklingen inom områdena för språkteknologi, etnolingvistik och språkkontakter. Vi ordnar även fältexkursioner till Asien, Afrika och Europa. Dessutom utvecklar vi strategier för att finansiera dylik verksamhet även i framtiden, så att vi ska kunna delta i att upprätthålla den språkliga och kulturella mångfalden.
År 2013 fattades det vid Helsingfors universitet ett beslut om att dela in doktorsutbildningen i doktorandprogram. Jag är med i styrelsen för doktorandprogrammet för språkforskning. Även här är mitt syfte att främja högklassig forskning, som doktoranderna till stora delar ansvarar för.
Strävan efter en internationell synlighet och dimension kompletteras av publikationen The Nordic Journal of African Studies (NJAS). Denna ger vi ut i samarbete med nätverket Nordic Africa, som koordineras av Uppsala universitet.