I Vik odlas mest gräs.
Gräs är en växtblandning som lever många år. Blandningen består vanligtvis av olika gräs, såsom ängssvingel och timotej. Ofta innehåller gräset också klöver.
Vanligtvis sås gräset under skyddssäd. Det betyder att gräsfröna sås på jordytan på våren, så fort som säden har såtts. Gräset börjar växa bland säden.
Säden växer snabbare än gräset. Säden förhindrar ogräs från att invadera åkern. Ogräs är överflödiga växter som inte har såtts eller planterats.
När säden tröskas, alltså samlas på hösten, blir gräset kvar i åkern och växer. Följande år klipps gräset, alltså man får en grässkörd. Under en sommar kan man få två eller tre grässkördar.
Gräset växer väl i fyra eller fem år. Sedan plöjs åkern, det vill säga marken bearbetas. Följande år odlar man säd eller rybs på åkern.
Gräset är kornas föda. När gräset slås, alltså klipps, får det först torka på åkern vanligtvis i en dag. Sedan samlas det och förs till en fodersilo, alltså en behållare för djurmat. Gräset kan också samlas i en bal, alltså ett runt och vitt plastpaket. Du har kanske sett balar på en åker.
Säd, rybs och bondbönor sås på våren, vanligtvis i början av maj.
Först harvar man vanligtvis. Vid harvningen bearbetas och utjämnas jorden för fröna. Ibland läggs fröna i jorden utan harvning. Det kallas direktsådd. Förr i tiden plöjdes åkrarna alltid på hösten, och varje vår var det harvning. Numera plöjer man inte alltid på hösten.
På hösten tröskas säden, rybsen och bondbönan, alltså de samlas med en skördetröska. Skörden torkas i en sädestork.
På den här gården blir största delen av säden foder för korna i Vik, men en del av säden säljs också.
Korn och havre säljs som mat för människor och djur. Rybsen går till ett oljepresseri. Där gör man matolja av rybsens växtolja. Kvar blir rybskaka som är ett viktigt proteinfoder för husdjur.