Om projektet

Nordiska skolan i politiska diskurser, pedagogiska planer och familjernas skolval (2025-2027)

Tvåspråkiga pedagogiska lösningar har diskuterats aktivt i samband med de finländska nationalspråken i mer än tio år. Det första politiska initiativet till en tvåspråkig skola presenterades i 2014 och under de tio åren har olika modeller och lösningar diskuterats i medier och i stadens beslutsfattande organ. Hösten 2024 blev en vattendelare då Nordiska skolan i Helsingfors inledde sin verksamhet. Till slut blev Nordiska skolan ingen ny skola utan den finskspråkiga Yhtenäiskoulu i Kottby bytte sitt namn till Nordiska skolan (Pohjoismainen yhtenäiskoulu) och upptog en profil som betonar språk och nordiskt samarbete. I sina tvåspråkiga klasser erbjuder Nordiska skolan undervisning på finska och svenska för barn från båda språkgrupperna och, till skillnad från den mesta språkbadsundervisningen hittills, även till barn med övriga förstaspråk. Intresset för skolans tvåspråkiga linje var stort och ungefär hälften av alla ansökande inte fick plats i den första tvåspråkiga undervisningsgruppen som grundades.

Nordiska skolans tioåriga historia från ett politiskt initiativ till utbildningsverksamhet har både avspeglat och omformat det diskursiva och materiella landskap där allmän opinion och politiska beslut om tvåspråkiga utbildningslösningar skapas. Att förstå detta landskap och olika aktörers intressen och roller i dess skapande är viktigt för att kunna fatta hållbara framtida beslut om svenskans ställning i Finlands utbildningssystem. För att analysera Nordiska skolans politiska planer, pedagogiska diskurser och familjernas skolval tillämpar projektet en förståelse av språk- och utbildningspolicy som processer som verkar över olika rumsliga dimensioner, dvs. genom officiella diskurser och policyuttalanden, men också gemensamma ideologier och vardagliga språkpraktiker. Projektet undersöker de språkpolitiska och språkideologiska utgångspunkter och ramvillkor som har gjort det möjligt att etablera Nordiska skolan. Förutom ur ett språkpolicyperspektiv ska Nordiska skolan analyseras som en utbildningssociologisk fråga eftersom den kan förväntas bidra till hur familjerna med sina olika språkliga och sociala bakgrunder positioneras på den lokala skolmarknaden.

Projektet genomförs i samarbete med personal, elever och föräldrar vid