Bedömning av publikationers tillförlitlighet

Vid val av publikationskanaler är en av de viktigaste faktorerna att bedöma kanalens tillförlitlighet. På denna sida hittar du information om kvalitetskriterier samt redskap för kvalitetsbedömning.

Till exempel följande redskap finns tillgängliga:

  • I Publikationsforum som stöder kvalitetsbedömningen av publiceringskanaler, och som drivs av Vetenskapliga samfundens delegation och vetenskapssamhället, kan du kontrollera nivåklassificeringen för vetenskapsområdets centrala publikationer.      Tjänsten har ett stort utbud av i synnerhet inhemska tidskrifter, bokserier, konferenser och bokförlag.
  • I databasen Directory of Open Access Journals hittar du referentgranskade, högkvalitativa öppna publiceringsplattformar. Databasen ger relativt omfattande information särskilt om högklassiga utländska öppna publikationer.
  • Databasen Cabells listar öppna tidskrifter som klassificerats som oseriösa, så kallade rovtidskrifter, och som därför inte rekommenderas som publiceringskanaler. Helsingfors universitet använder sig av Cabells' Predatory Reports, som består av en databas över rovtidskrifter. I sökresultaten ser du en lista över suspekta drag som gäller tidskriften (violations), och på basis av vilka tidskriften har lagts till i databasen.

Lägg också märke till de typiska dragen hos högklassiga öppna publikationer. Nedan listas både särdrag hos högklassiga publikationer och typiska egenskaper hos rovtidskrifter.

Behöver du hjälp med att bedöma tillförlitligheten?

Kontakta bibliotekets experter på öppen vetenskap: openaccess@helsinki.fi
  • Tidskriften är referentgranskad och finns i DOAJ.
  • Tidskriftens utgivare är medlem i OASPA (Open Access Scholarly Publishers Association).
  • Publikationen är minst på nivå 1 i Publikationsforumet. Observera dock att alla publikationer med klass 0 i Publikationsforumet inte är rovtidskrifter. Se också bruksanvisningarna för Publikationsforum.
  • Tidskriften är listad i metrik- och citeringsdatabaser såsom Web of Science och Scopus.
  • Tidskriftens uppgifter presenteras tydligt på dess webbplats (redaktion, utgivare, impaktfaktor, artikelavgifter). Observera dock att alla OA-tidskrifter inte tar ut några författaravgifter. 
  • Tidskriften har ett ISSN-nummer och den använder permanenta identifierare, såsom DOI-identifieraren, i sina publikationer.
  • Tidskriftens redaktion har medlemmar som är kända forskare inom området, och tidskriften har publicerat högklassiga artiklar av kända forskare.
  • Referentgranskningsprocessen är transparent, det vill säga dess principer har förklarats. Referentgranskningen tar vanligtvis minst en månad.
  • Tidskriften har publicerats regelbundet, och man har sett till att numren lagras långvarigt.
  • En hög standard för manuskript, du kan också kontrollera avslagsprocenten.
  • Högklassiga tidskrifter marknadsförs sällan aggressivt till exempel via e-post.
  • Tidskriften publicerar ogärna redan tidigare utgivna forskningsrapporter, med undantag av publikationer som populariserar vetenskap. 

En rovpublikation eller ett rovförlag är en open access-tidskrift eller dess utgivare som istället för att främja vetenskapen försöker göra pengar på öppen publicering. Rovtidskrifter tar ut en författaravgift, men tidskrifterna är inte professionellt redigerade vetenskapliga publikationer även om de försöker ge det intrycket. Det kan hända att en artikel överhuvudtaget inte publiceras. Det bedöms finnas mer än 15 000 rovtidskrifter.

Ibland kallas rovtidskrifter även "fåfänga publikationer" (vanity publications), eftersom en del forskare kan publicera sina artiklar i dem, även om de vet att tidskrifterna har en låg vetenskaplig nivå. I och med att referentgranskningen för tidskrifterna i fråga endast är en formalitet, är det lätt att publicera och snabbt utöka sin meritförteckning.

Under den senaste tiden har skillnaden mellan rovtidskrifter och seriösa men lågklassiga tidskrifter blivit allt mindre, vilket gör det allt svårare att identifiera rovtidskrifter.

Följande drag är typiska för rovtidskrifter:

  • Referentgranskningen är en nominell, ofta mycket snabb process. Således kan artiklarnas innehåll vara felaktigt eller vilseledande.
  • Publiceringstjänsterna marknadsförs aggressivt till exempel via e-post, även utanför forskarens främsta forskningsområde.
  • Tidskrifternas namn liknar kända publikationers namn.
  • Uppgifterna på webbplatsen är otydliga, särskilt i fråga om artikelavgifter.
  • Behandlingsprocessen för manuskriptförslag har inte beskrivits.
  • Redaktionerna har få eller inga kända forskare inom området. Det kan också hända att en känd forskare har angetts som medlem av redaktionen utan sitt samtycke.
  • Inget medlemskap i organisationer för öppen publicering eller tidskriftsregister (DOAJ, OASPA).
  • Det finns ingen information om ägaren till upphovsrätten, inga permanenta identifierare eller CC-licenser. Observera att detta ibland även gäller andra än rovpublikationer.
  • Klassificerats i klass 0 i Publikationsforumet. Observera att alla publikationer med klass 0 i Publikationsforumet inte är rovpublikationer. 

Andra skadliga fenomen som gäller publicering

  • Kapade publikationer. Kriminella aktörer kan lögnaktigt utge sig för att vara kända tidskrifter genom att kopiera deras namn, utseende och metadata. Avsikten är att samla in publiceringsavgifter från forskare som tror att de publicerar i den ursprungliga tidskriften.
  • Artikelfabriker (Paper mill) är företag som på ett fabriksaktigt sätt producerar artiklar som är av låg kvalitet eller helt ogrundade och som säljs till villiga parter för publicering eller skickas in till vetenskapliga tidskrifter.
  • Vetenskapliga artiklar som skrivits med hjälp av artificiell intelligens. Kravet på publiceringsaktivitet kan leda till att forskare använder sig av artificiell intelligens när de skriver artiklar, utan att de separat anger det. Sådana artiklar kan dock ofta identifieras utifrån vissa kriterier.
  • Mer information hittar du till exempel på webbplatsen The Retraction Watch. 

Behöver du hjälp?

Du kan alltid kontakta bibliotekets experter på öppen vetenskap via serviceadressen:openaccess@helsinki.fi

Frontiers är en schweizisk utgivare av öppna tidskrifter. Bolaget har ett stort antal tidskrifter av varierande nivå – en del är mycket högklassiga, men största delen är ”endast” godtagbara vetenskapliga publikationskanaler. En del av publikationerna är av lägre klass, vilket bland annat reflekteras i deras klassificering i Publikationsforumet.

Frontiers har en hel del publikationsverksamhet och är populär bland forskare tack vare sin effektivitet. Helsingfors universitet har ett FinElib-konsortieavtal om öppen publicering med Frontiers, men APC-stödet gäller endast de Frontier-tidskrifter vars klassificering i publikationsforumet är 1–3.  

Schweiziska MDPI är en av de största utgivarna av öppna tidskrifter, men dess verksamhet delar åsikter. Bolaget har en hel del tidskrifter av varierande nivå – en del är mycket högklassiga, medan en del är rentav lågklassiga, vilket bland annat reflekteras i deras klassificering i publikationsforumet. Många MDPI- och Frontiers-tidskrifter finns i klass noll. 

Typiskt för bolagets verksamhet är utgivningen av specialtemanummer. Den snabba utgivningsprocessen har lett till att även tvivelaktiga artiklar har godkänts. Av denna anledning betraktar många MDPI som ett rovförlag. MDPI finns dock inte i databasen Cabells som listar rovtidskrifter. I Publikationsforumet har MDPI klass 0 som förlag.  

Det lönar sig att vara uppmärksam på nivån på MDPI:s enskilda tidskrifter, eftersom nivån varierar. Publikationsforumets klassificeringar är till nytta. Helsingfors universitet har ett gällande avtal om öppen publicering med MDPI. Observera dock att en tidskrift ska ha klass 1–3 i Publikationsforumet för att det ska vara möjligt att få bibliotekets stöd för publiceringsavgiften. 

Tjänster som populariserar vetenskap återpublicerar referentgranskade vetenskapliga artiklar och böcker mot avgift. Artiklarna skrivs om i lättbegriplig form, bryts om med bilder och publiceras på anslående nätplattformar eller tidskrifter. Via tjänsten får forskaren en lättbegriplig version av sin artikel som är lätt att distribuera. Bland tjänsteleverantörerna finns både seriösa företag, såsom Research Outreach och Scientia Global, och rovförlag. Det är skäl att vara försiktig i fråga om tjänsterna Innovation News Network, Intech Open och Open Access Government. 

Forskare får också begäranden som grundar sig på de möjligheter som CC-licensen medför. Om en vetenskaplig artikel eller bok har publicerats med den öppna licensen CC BY som tillåter kommersiellt nyttjande, kan forskaren få frågan om hen vill återpublicera artikeln mot en avgift. Tjänsten Researchpod, som omarbetar artiklar till korta manuskript och podcaster, kan jämföras med ovannämnda publiceringstjänster. 

Helsingfors universitet ger inget finansiellt stöd för publicering i de ovannämnda tjänsterna som strävar efter att popularisera vetenskap, men en forskare kan själv överväga om en sådan tjänst kan vara till nytta.