Syftet med projekten är att främja och stötta modersmålsinriktad undervisning i svenska genom att forska i och sprida information om skolämnet samt stödja de lärare som undervisar i modersmålsinriktad svenska (mosve/äiru) genom nätverksfrämjande verksamheter och mindre läromaterialsproduktion.
Projekten Äiru 1.0 och Äiru 1.1 genomförs vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Svenska Nu-nätverket. Projektet Äiru 1.0 (09/2021-08/2023) och det uppföljande projektet Äiru 1.1 (09/2023-12/2024) finansieras av Svenska kulturfonden. För materialinsamlingen har projekten även fått finansiering av Svenska folkskolans vänner.
Det vetenskapliga syftet med projektet är att beskriva och analysera validitets- och likvärdighetsaspekter i studentproven i medellång svenska som andra inhemska språk under provomgångarna mellan hösten 2017 och våren 2021. och att därmed bidra till kunskapen om utvecklingen i svenska som andra språk. Genom studien identifieras provets styrkor och utmaningar i för hållande till grunderna för gymnasiets läroplan (Utbildningsstyrelsen 2015) och i och med detta utökas den forskningsbaserade kunskapen om hur tillförlitliga och rättvisa de olika uppgifterna är för olika grupper av examinander. Digisvenska är ett samarbetsprojekt mellan Pedagogiska fakulteten (Raili Hilden) och Humanistiska fakulteten (Therese Lindström-Tiedemann).
Projektet Varpunen för tidigareläggning av undervisning i främmande språk vars syfte var att utveckla språkundervisningen och lärarutbildningen var ett statligt spetsprojekt som finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet.
Projektet genomfördes 2018–2021 av Helsingfors universitets Pedagogiska fakultet tillsammans med Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster HY+. Projektets ledare var PeD Kaisa Hahl.
I projektet utvecklades pedagogiska modeller för tidig språkundervisning i samarbete med ämneslärarutbildningen, övningsskolorna, skolor och kommuner som erbjuder grundläggande utbildning samt andra projektintressenter. Syftet med projektet var att göra det möjligt för språklärare och lärarstuderande att skapa nya modeller för tidig språkundervisning på forskningsbaserade, studentcentrerade och samverkande sätt. I projektet ordnades två lärarfortbildningar för ämneslärare och klasslärare som fortbildades till tutorer för lokala lärare. Projektets mål var att öka användningen av nya forskningsresultat inom lärarutbildning och fortbildning och utnyttja bästa praxis och modeller på nationell och internationell nivå. Dessutom tog projektet fram regionala och nationella modeller för systematisk utveckling av språklärarnas och pedagogernas yrkeskunnande.
I forskningsprojektet DigiTala (2019–2023) utvecklas det ett digitalt verktyg som bygger på automatisk taligenkänning för bedömning av muntliga språkkunskaper i viktiga prov i Finland.
Målspråken är svenska och finska som andra inhemska språk. När verktyget har lärt sig en tillräckligt bra kvalitativ bedömningsmodell av människor, lämpar det sig för självständig övning för studerande med olika språkbakgrund oavsett tid och plats.
Forskningsprojektet finansieras av Finlands Akademi under 2019–2023. I projektteamen vid Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Jyväskylä universitet ingår experter på språkutbildning, tal- och språkbehandling samt fonetik. Projektets ledare är biträdande professor Raili Hilden.
Korrekt bedömning är en fråga om nationell likvärdighet och individuell rättvisa med tanke på att betyg används som grund för urval till nästa utbildningsnivå. Syftet med denna longitudinella studie av språklärarstudenter och nyexaminerade språklärare (SALLT) är därför att undersöka lärarnas summativa bedömningskompetens vid slutet av lärarutbildningen och vid slutet av det första året som yrkesverksamma lärare, samt faktorer som påverkar denna kompetens utifrån lärarnas kognition och språkbedömningsteorier som begreppsram. Studien fokuserar på språklärare i Sverige och Finland vid tre olika institutioner (Stockholms universitet, Helsingfors universitet och Göteborgs universitet, som också leder projektet).
Resultaten kommer förhoppningsvis att ge nya insikter i hur lärarstudenter och nyexaminerade lärare utvecklar sin bedömningskompetens och hjälpa till att ge rekommendationer som har direkt betydelse för planeringen av nya initiativ i fråga om bedömning inom lärarutbildningen och i skolor.