Christina Hedman holds a position as full Professor in Swedish as a second language at the Department of Teaching and Learning, Stockholm University, Sweden. Her research focuses on the importance of language education policy, language ideology and language didactics for multilingual students speaking minority languages, their language development and learning in Swedish schools. Based on a linguistic ethnographic approach, and in collaboration with affected teachers, she has done fieldwork in various projects and educational settings, e.g., the school subject Swedish as a second language and the mother tongue subject (regarding minority languages), as well as in various introductory classes for newly arrived students. In her later research projects, Hedman has studied the Swedish public library's policy of multilingualism and how visual resources can be used in Swedish language teaching for immigrants, signs for immigrants and special education for adults.
Keynote lecture (held in Swedish):
I föredraget adresseras dagsaktuella frågor om minoritetsspråkstalande elevers möjligheter till flerspråkig utveckling i en skolmiljö präglad av ett majoritetsspråk. Fokus är på hur språkliga undervisningserbjudanden i skolan är avhängiga den lokala språkekologin, -ideologin och utbildningspolicyn. En vägledande fråga är vilket handlingsutrymme lärare ges och tar i den lokala praktiken i förhållande till rådande styrdokument. Här tar jag inspiration från Angela Creese och Adrian Blackledge (2019, s. 812) som menar att vi behöver “in depth sociolinguistic and ethnographic case-study descriptions” av flerspråkig användning, även i undervisning. Utifrån fältarbete i olika undervisningssammanhang i Sverige belyser jag betydelsen av samarbete mellan olika (språk)lärare för att främja elevers flerspråkiga utveckling. Jag visar exempel på hur lärare tillsammans kringgår begränsningar i rådande policy och utmanar en stelbent förståelse av elevers språkanvändning. Jag diskuterar vidare behovet av att undersöka andra kontexter än traditionella utbildningsinstitutioner, då dessa andra kontexter kan bidra med värdefulla ’scenarier av möjligheter’ (scenarios of possibility, Heath 2000) av betydelse för skola och utbildning. Här exemplifierar jag med etnografisk forskning från ett folkbibliotek i en språkligt heterogen förortsmiljö där vi har studerat hur flerspråkighetspolicyn i bibliotekslagen tar sig uttryck in situ. Resultaten visar hur föräldrar med migrationsbakgrund aktivt, medvetet och systematiskt arbetar för barnens flerspråkiga språk- och litteracitetsutveckling med bibliotekets hjälp.
Litteratur
Dr. Satu Grünthal, title of docent, is currently working as an associate professor of Finnish literature in Vilnius University, Lithuania. In addition to Finnish literary history and poetry, her fields of research and interest include literature pedagogy and literacy as well in first language education as in multilingual and multicultural contexts. In recent years, she has been active e.g. in a broad research project that focused on pedagogical reading circles in Finnish elementary and secondary schools, and in her current position she aims at developing literature pedagogy in foreign language education.
Keynote lecture (held in Swedish):
I min presentation diskuterar jag varför och hur litteratur kan användas i större utsträckning och mer mångsidigt i förstaspråksundervisningen än nu. Litteraturen erbjuder en outtömlig och ständigt uppdaterad textbank, som kan användas för att illustrera, fördjupa sig i och diskutera fenomen relaterade till språkets struktur och grammatik, ordförråd, användning och olika register. Litteraturen bjuder också på goda möjligheter till muntlig interaktion. Under de senaste åren har flera modeller för gemensam läsning utvecklats, och studier visar att läsecirklar och litteraturdiskussioner kan motivera även de ovilliga eleverna att läsa. Under gemensam läsning kan elevers litterära och språkliga kunskaper utvecklas sida vid sida: när litteraturens medel och innehåll diskuteras i läsecirklar kan språkbruk och förståelse av språklig interaktion förbättras, liksom förmågan att tala om språkliga fenomen. En mera integrerad och holistisk syn på förstaspråksundervisningen, och en modell som pedagogiskt kombinerar språk och litteratur, gynnar också flerspråkiga och mångkulturella skolkontexter.