Första världskriget och inbördeskriget orsakade matbrist i Finland. Maten blev dyrare, vilket påverkade kosten särskilt bland mindre bemedlade. För att förbättra situationen grundade staten en kommitté för hushållning (Valtion kotitaloustoimikunta 1917–1921) som hade till syfte att informera befolkningen och lindra matbristen. Tigerstedt utsågs till kommitténs näringsfysiolog.
Kommittén publicerade artiklar om matpriser, nödbröd och näringsvärdet i surrogatmat. Kommittén undersökte vilka livsmedel som innehåller mest energi i förhållande till sitt pris. De billigaste livsmedlen var rågmjöl, rågbröd och potatis. Baljväxter rekommenderades i stället för kött. Grönsaker och frukt skulle köpas under skördetid och sedan konserveras.
Tigerstedt publicerade böcker som riktade sig till hushållen, till exempel om kosthållning under dyra tider och om billig mat (Kalliin ajan ruokatalousohjeita, Halpahintainen ruoka, 1923). Han skrev den första finska läroboken i näringslära 1927 och studerade måltiderna vid olika institutioner. Carl Tigerstedt dog i en seglingsolycka vid endast 48 års ålder.