1) Finns det skillnader i domar mellan grannländerna Sverige och Finland samt Åland trots att
språket är detsamma? Finns det skillnader som kan förklaras med kulturella skillnader eller
språkligaskillnader? Skiljer sig finlandssvenska i detta sammanhang från svenskan i Sverige? Vad
är situationen på Åland; liknar språket i domar språkbruket i Finland eller Sverige?
2) Till vilka mottagare skriver man och på vilket sätt används språket för att nå mottagare?
3) Till sist diskuteras dessa resultat utifrån ett juridiskt och rättsfilosofiskt perspektiv genom att
fråga till vem domstolen borde skriva när mottagarna består av olika grupper med olika
kompetenser och behov? Vem och vad är viktigast samt hur genomförs allt detta i ett tvåspråkigt
land, Finland, där språket, i detta fall svenska, talas av en minoritet?
Rätten att använda och få tillgång till domar och andra handlingar på sitt eget språk, finska eller svenska, garanteras i den finska lagstiftningen. Eftersom den svenskspråkiga befolkningen i Finland befinner sig i en minoritetsposition även i domstolar, förverkligas denna rätt dock inte alltid i praktiken. Att man tillhör en språklig minoritet kan sålunda ha en inverkan på hur individens rätt till en rättvis rättegång förverkligas. Eftersom domar utgör skriftliga representationer av rättegångar är det ytterst relevant att undersöka domar på svenska i Finland i jämförelse med domar i Sverige.
Juridiskt språk har utvecklats under de senaste decennierna i Norden: det är inte nödvändigtvis längre fråga om oerhört långa meningar, utan målet är att skriva logiskt, konsekvent, tydligt, kort och koncist samt på så sätt att adressaten förstår. Här finns dock ett dilemma, eftersom domstolen har många mottagare; de aktörer som ingår i rättegången speciellt parterna, samhället i stort (den stora allmänheten och massmedia) och juristkollegorna inte minst högre instanser, parternas biträden, åklagaren i brottmål och så vidare.
Hur kan allt detta tacklas på ett rimligt sätt? Utmaningen kan diskuteras inte bara språkligt, utan också utifrån rättvisans, moralens och demokratins perspektiv. Därtill är frågan pragmatisk. I detta projekt utreds hur svenskan används i domar och domskäl i Finland, på Åland och i Sverige. Till vilka adressater skriver man och på vilket sätt används språket för att nå adressaterna? Finns det skillnader som kan förklaras med kulturella eller språkliga skillnader?
Vi kommer att analysera domar från finska, svenska samt den åländska tingsrätten och jämföra den använda svenskan dem emellan. Hypotesen är att språket i domar i Sverige är enklare och därför lättare att förstå än språket i domar på svenska i Finland. Stilen att skriva domar med domskäl varierar då eftersom den kulturella och samhälleliga kontexten påverkar sättet att kommunicera. Hypotesen är också att språket i domar på Åland kulturellt och språkligt ligger mellan svenskan i Sverige och finlandssvenska.
Forskningens inverkan inom forskarvärlden kommer att bli mångsidig och omfattande eftersom projektet är mångvetenskaplig forskning inom rättsvetenskapen. Forskningsresultat kommer att används vidare inte bara inom rättsvetenskapen inklusive rättsretorik utan även inom språkvetenskapen. Projektet har en hög nyhetsvärde eftersom olika klarspråksprojekt inom domstolsspråket har varit viktiga både i Sverige och Finland sedan 1990-talet.
Svenska myndigheter har sedan 2009 lagkrav på sig att skriva på ett vårdat, enkelt och begripligt språk, det vill säga på klarspråk (Klarspråk i domar 2020 av Britt Björneke, Fredrik Bohlin, Marie Hagsgård och Maria Sundin). I Finland arbetar Språkinstitutet främst med att främja klarspråk på statliga myndigheter, kommuner och centrala samhällsnyttiga organisationer. Därtill har man inom rättsvetenskapen under de senaste decennierna flitigt diskuterat deltaganderättigheter, upplevd rättvisa och bemötande vid domstolar i båda länderna, dvs. Finland och Sverige. Mervärdet för vetenskapen kommer därför att bli framför allt hur den demokratiska rättigheten att delta och förstå sitt mål vid domstolen uppfylls Sverige, Finland samt på Åland på svenska språket.
Projektet kommer att bidra till förståelsen av språkbruket i domar både i Finland och Sverige och även förståelsen av bruket av de jämlika varieterna av ett pluricentriskt språk. Eftersom projektet är tvärvetenskapligt kommer forskarnas olika synsätt att bidra till en omfattande bild av språkbruket i domarna både i Finland och Sverige. Resultaten kommer i fortsättningen att implementeras i både juristutbildning och fortbildningen av rättskipningspersonalen. Därmed ökar projektet på lång sikt olika adressaternas (t.ex. parter, domare, allmänheten) möjligheter att ta del av innehållet i domarna på ett mera tillgängligt och begripligt sätt.
Projektet vid Åbo Akademi genomförs i nära samarbete med flera universitet samt tingsrätter. Forskarna som deltar är verksamma vid Åbo Akademi, Åbo universitet, Helsingfors universitet och Örebro universitet.
Materialet som analyseras i projektet erhålls från både finska och svenska tingsrätter.