Under våren 2020 var det många som med spänning följde med scenarierna från Institutet för hälsa och välfärd (THL) om hur snabbt coronasmittorna skulle öka bland finländarna. Modellerarna vid THL beräknade många olika alternativ för utvecklingen. Hur många skulle insjukna utan restriktioner? Hur skulle smittspridningen förändras om restriktioner infördes?
Scenarierna inverkade å sin sida på hurdana coronarestriktioner Finlands regering införde.
Forskaren och matematikern Anna Suomenrinne-Nordvik, 30, var en av fem modellerare som beräknade scenarierna.
– Visst var det lite nervöst, då man visste att våra beräkningar kan ha mycket vitt gående följder. Det fick mig att fundera och skärpa mig för att försäkra mig om att jag kunde stå bakom min analys. Man kände verkligen sitt ansvar under arbetet, minns Suomenrinne-Nordvik.
Hon vill påpeka att modellerna inte var exakta prediktioner för vad som skulle hända, utan modeller av möjliga utvecklingsprocesser. Beräkningarna måste göras i en situation där vi endast hade lite information om viruset och mycket osäkerhet – experternas upplysta gissningar.
Ibland grämde sig forskaren då medierna skrev om de osäkra scenarierna som om de var prognoser som bergsäkert skulle förverkligas just så. Modellerarna kritiserades i den offentliga diskussionen om scenarierna inte blev sanna till slut.
Vid tiden för coronamodelleringarna samarbetade Suomenrinne-Nordvik nära med både sina kolleger och med de anställda vid statistikavdelningen och andra sakkunniga.
Scenarierna baserade sig på differentialberäkning samt numeriska och statistiska metoder.
– Men modellering består inte endast av beräkning. En stor del av arbetsdagen gick åt till att fundera på vilka matematiska metoder som var bäst lämpade för materialet. Vi funderade också på datamaterialet: vad vet vi egentligen och vad vet vi inte. Hurdana frågor kan det bristfälliga materialet ge svar på? säger Suomenrinne-Nordvik.
Matematik kan förklara världen
Före sin forskarkarriär vid THL studerade Suomenrinne-Nordvik matematik som huvudämne vid Helsingfors universitet.
– I gymnasiet var jag intresserad av det mesta. Till slut var matematik ändå det enda ämnet som intresserade mig så mycket att jag ville studera det, minns hon.
Jag kom in på universitetet utan inträdesprov på basen av min eximia i matematik år 2011.
Under studietiden blev Suomenrinne-Nordvik inspirerad av analys och särskilt av dynamiska system. Båda metoderna används mycket inom biomatematik, vilket var magisterprogrammet hon sökte sig till.
Som biämnen studerade hon statistik och datavetenskap.
– Inom biomatematik använder vi matematiska modeller för att förklara biologiska fenomen. Biomatematik består av olika ekologiska modeller och modeller för smittosamma sjukdomar, förklarar Suomenrinne-Nordvik.
Och det är just det, att förklara världen med hjälp av matematik, som fortfarande fascinerar Suomenrinne-Nordvik. Många tycker att matematik, som också kan kännas abstrakt, är ett utmärkt verktyg för att förstå fenomen i verklighetens värld.
I slutstadiet av sina studier började Suomenrinne-Nordvik fundera på en passande praktikplats. THL, som undersöker vaccinationer och vaccinerinsprogram var en utmärks plats för en biomatematiker.
Nu är den värsta fasen av coronapandemin över och Suomenrinne-Nordvik koncentrerar sig nu i stället på HPV-vaccineringar och hur screeningen av livmoderhalscancer och dess förstadier borde utföras.
– Nu erbjuds HPV-vaccinet åt alla på 5:e–6:e klassen i Finland. De övriga europeiska länderna har också börjat erbjuda HPV-vaccinet, förutom åt flickor, även åt pojkar. Tack vare vaccineringsprogrammet kommer vi att ha mycket mindre fall av cancer i livmoderhalsen och dess förstadier i framtiden. För tillfället har vi omfattande screeningprogram för dem. Hurdana screeningprogram som vore vettiga i framtiden utreds nu inom ett EU-projekt.
Medan det var av stor betydelse att hela tiden göra omfattande samarbete i arbetet med coronamodelleringarna, är det enligt forskaren ett mera ensamt knegande att göra HPV-modelleringar.
Förutom sina övriga uppgifter arbetar Suomenrinne-Nordvik på en doktorsavhandling om modeller över smittsamma sjukdomar och deras tillämpningar. Ett av exemplen är just HPV, ett annat är corona.
Enligt forskaren är det bästa med hennes arbete att hon varje dag får fundera på intressanta och viktiga teman ur olika synvinklar, tillsammans med entusiastiska kollegor. Hon kan också använda mycket varierande matematiska modeller på ett kreativt sätt.
– Jag upplever att jag har lyckats med mina modeller om det känns som om jag har fått ut det mesta möjliga ur materialet och de data vi har, medan jag samtidigt tagit i beaktande alla osäkra faktorer. Då har vi tillsammans kunnat göra en heltäckande analys av situationen.
Sedan får vi se tiden an, om vi modellerat rätt.
Suomenrinne-Nordvik berättar att hon också får självbekräftelse av att hennes arbete har betydelse.
– Visst är det motiverande då man får använda sitt kunnande för en så viktig sak som människors hälsa och säkerhet. Mitt arbete främjar att så vettiga och goda beslut som möjligt görs inom folkhälsovården.
I framtiden vill Suomenrinne-Nordvik fortsätta med arbetet inom det finska vaccineringsprogrammet. Programmet behöver anpassas till varje sjukdomssituation och befolkningsstrukturen. Vissa sjukdomar försvinner och andra kommer i stället. Å andra sidan påverkar befolkningsstrukturen vem som behöver vaccineras och mot vilken sjukdom.
– Och de intressanta tekniska problemen kommer inte att ta slut i den här branschen. Numeriska och statistiska metoder kan alltid utvecklas till det bättre, påpekar Suomenrinne-Nordvik.