Mika Koskenoja, som undervisar i matematik vid Helsingfors universitet, vill rasera det här traditionella tankemönstret.
– Matematikstudierna vid Helsingfors universitet startar från grunderna. Man måste dock ha lite mera baskunskaper än divisionsräkning då man börjar – och de flesta har läst lång matematik i gymnasiet – men genom att arbeta hårt kan vem som helst klara de här studierna”, säger Koskenoja.
Studierna börjar med en introduktionskurs i universitetsmatematik. Under det första året bekantar de studerande sig med bland annat matrisberäkning, gränsvärden, derivering, integrering och probabilitetskalkylering.
– Det är ren matematik. Under det andra året dyker vi ner i vektoranalys och då kommer också logikkurserna in i bilden. Också här börjar vi från grunderna, så man kan nog lära sig allting.”
Enligt Koskenoja är fördelen med studierna att matematik också passar introverta personligheter – människor som gillar att arbeta och fundera självständigt.
”Vi satsar på att jobba tillsammans och samarbete mellan studerandena på kurserna, men matematik är intressant på det viset att man också kan klara det bra självständigt. Matematik är ganska långt en funderande, analytisk sysselsättning”, beskriver Koskenoja.
Matematik anses också vara en högt värderad studiehelhet, där man klarar sig bra även om man inte har så goda språkkunskaper.
”Matte är långt lika i alla universitet, så man kan bra klara sig på utbyte utan perfekta språkkunskaper”, säger Koskenoja.
Många lockas till matematikstudier främst av framgång i tidigare matematiska uppgifter och problem. En viktig lockande faktor enligt Koskenoja
är att det fortfarande finns många olösta mysterier inom matematiken.
”Det finns alltid något nytt att studera, räkna ut och lära ut inom matematiken. Ett exempel jag vill lyfta fram är mysteriet med primtal, det vill säga är de oändligt många eller ej? Det är inte alls inom alla studieinriktningar som man får arbeta med okända mysterier som typ Sherlock”, summerar Koskenoja.