–Matematiken har lärt mig tänka logiskt och exakt. Den kunskapen är verkligen viktig för en programmerare säger Marcus Leivo som arbetar vid Optenni Oy som mjukvarudesigner.
Leivo tog sin magisterexamen från Helsingfors universitet år 2020 med huvudämnet matematik.
– I tiden ansökte jag till matematikprogrammet eftersom jag gillar exaktheten och logiken. I matematik är ett påstående antingen sant eller icke sant, inget där emellan. Jag påverkades säkert också av mina goda matematiklärare i gymnasiet. Andan var alltid bra under deras lektioner, minns Leivo.
Universitetets portar öppnades direkt för Leivo utan inträdesprov, på basen av hans laudatur i lång matematik.
Det var trevligt att räkna i gymnasiet, men det var först vid universitetet som matematikens värld öppnade sig för Leivo i hela dess omfång. Studierna i matematik består av logik och bevisande. Han blev snart bekant med både topologi och abstrakt algebra.
–I praktiken gick dagarna i Gumtäkt på föreläsningar, på lunch med kompisarna, och sen igen på föreläsningar. Till slut gick vi upp på tredje våningen till avdelningen för matematik för att göra räkneövningar tillsammans. Där fanns alltid kunniga handledare på plats och bord som man kunde skissa lösningarna på med tusch.
Leivo berömmer friheten med universitetsstudier. I stället för att sitta på föreläsningar kunde han stanna hemma ibland och studera för sig själv.
För Leivo innebar studiestarten också att han bytte hemstad. Flyttlasset gick från Vasa till Helsingfors.
–Helsingfors är en utmärkt studiestad. Till en början var det en liten chock med en så stor stad, men man blir fort van. Jag blev särskilt imponerad av den väl fungerande kollektivtrafiken och av alla olika aktiviteter som finns till buds.
Han tycker att Helsingfors universitet för sin del har ett stort universitets fördelar. På en stor högskola har man råd att välja vad man specialiserar sig på. Små universitet har mindre urval av specialiseringsalternativ.
Som biämne valde Leivo datavetenskap. Han var intresserad av datorer redan på lågstadiet, och i gymnasiet bekantade han sig med programmering.
– Jag skrev min pro gradu om ett ämne som ligger i gränssnittet mellan matematik och datavetenskap. Avhandlingen var en del av ett forskningsprojekt där jag arbetade som avlönad forskningsassistent, säger Leivo.
Enligt honom lönar det sig att skaffa arbetserfarenhet inom sitt eget fält redan under studietiden, om det bara är möjligt. Efter att man tagit sin examen är det lättare att söka jobb om man har belägg från arbetslivet.
Leivo arbetade själv under studietiden på ett privat företag, som forskningsassistent samt som kursassistent med att handleda yngre studerande.
Studietiden innebar inte endast knegande för Leivo. Han talar varmt för tillställningarna under gulnäbbsåret och ämnesföreningens evenemang, brädspelskvällar och luncher med studiekompisarna.
– Livet är trevligare om man gör annat också än hamrar ut studiepoäng. Under studieåren fick jag många goda kompisar. Jag har verkligt goda minnen från de åren.
Kontakten med kompisarna finns kvar också efter studietiden.
– Man har glädje av en vid vänkrets också när man söker jobb. Man kan fråga kompisarna om de vet om någon plats man kan ansöka till. Via bekanta kan man t.o.m. få en arbetssintervju, förklarar Leivo.
Arbetsplatsen säkerställdes före utexamineringen
Leivo hade bäddat för sin egen arbetsplats i god tid innan han tog sin examen.
– I februari 2020, då jag bara hade börjat med min pro gradu, såg jag en intressant arbetsplatsannons på en e-postlista. Jag hade inte tänkt söka anställning då ännu, men jag beslöt mig för att nappa på Optennis annons. Det tog, säger Leivo.
Leivo fick sin magisterexamen i juni och undertecknade arbetskontraktet i augusti. Arbetet började i september.
– På den vägen är jag fortfarande. Jag gillar verkligen jobbet. Jag uppehåller mjukvaran Optenni Lab, som man använder för att planera anpassningsnät för antenner. Jag skriver kod för nya egenskaper i mjukvaran och fixar buggar. Det är belönande att se hur någon egenskap som jag har byggt fungerar precis rätt.
Många av Leivos gamla studiekompisar har som han fått jobb inom mjukvarubranschen. Många har också fått anställning inom finans- och försäkringsbranschen. Det är också vanligt med karriärer som lärare eller forskare. Matematiskt kunnande behövs också inom den offentliga sektorn i ämbetsverk och ministerier, samt inom många olika industrier.
– Matematik behövs också för överraskande arbetsuppgifter. Karriärmöjligheterna är mycket omfattande. Man kan bredda sina möjligheter ännu mera genom sina biämnesval, anser Leivo.
Själv vill han utveckla sig och bli ännu bättre på sitt eget jobb.
– För mig är det viktigare att få göra ett arbete som jag gillar än att skaffa status, säger han.