I ett nötskal – universitetets 2019 i ljuset av publikationerna
Helsingfors universitets forskare och lärare publicerade 10 708 publikationer 2019. Av dessa var 7 852 referentgranskade vetenskapliga artiklar och böcker. Antalet publikationer som syftar till samhällspåverkan var 2 856.
Forskarna publicerar allt mer öppet
Open access-publiceringen har ökat kraftigt jämför med året innan. 57 procent, det vill säga 4 364 stycken, av de referentgranskade vetenskapliga artiklarna som publicerades i fjol är öppet tillgängliga. År 2018 var denna andel 46 procent och år 2017 36 procent. Övergången till öppen publicering har främjats av universitetets open access-projekt, till exempel Helsingfors universitets biblioteks projekt för ett servicecenter för öppen publicering som genomfördes 2017–2019.
"De öppna publikationerna rentav häpnadsväckande stor impakt"
Ledaren för metrikgruppen Eva Isaksson berättar att utvecklingen av de tillgängliga verktygen har gjort det möjligt att analysera data på nya sätt.
Referentdatabaserna innehåller i dag så omfattande och relativt tillförlitlig information om open access att vi kan analysera genomslaget av de HU:s publikationer som indexerats där med hjälp av dem.
Metrikgruppen analyserar för universitetets årsöversikt hur stor andel av publikationerna som finns indexerade i Web of Science (d.v.s. en hur stor andel av varje fakultets publikationer som finns i WoS) och CNCI (impakt i förhållande till det globala medeltalet).
I år gjorde man en separat jämförelse av open access-publikationernas genomslag och genomslaget för sådant material som finns bakom en betalvägg. Allt öppet referentgranskat material togs med i analysen. Eftersom det tar lång tid att få fram bibliometrisk information tog man med publikationer från perioden 2016–2019. Man lyfter ofta fram att öppna publikationer får mer citeringar. Analyserna överraskade ändå också gällande genomslag:
För hela universitetet, och de flesta fakulteterna, hade de öppna publikationerna rentav häpnadsväckande stor impakt jämfört med sådana som inte var öppet tillgängliga. På basis av detta är det ganska tydligt att även forskarna drar nytta av de citeringar öppen tillgång ger, berättar Eva Isaksson.
En betydande omvälvning på gång?
Nu, år 2020, lever vi i en exceptionell tid. Enligt Eva kan dagens undantagssituation visa sig vara startskottet för en betydande omvälvning inom publiceringskulturen.
Det är klart att undantagssituationen för med sig olika utmaningar för forskarna: Under undantagssituationen har betydelsen av open access ökat betydligt. Öppen publicering, öppna data och öppet forskningssamarbete är särskilt viktigt i situationer där forskarna har begränsad tillgång till laboratorier. Vetenskapen lever då idéer och forskningsresultat kan röra sig fritt.
Läs mer (på finska eller engelska): Avoin tiede koronan aikaan.
Helsingfors universitets bibliotek och dess Tuhat- och metrikgrupper producerade data och publikationsanalyser till översikten som redigerades av Forskningsadministrationsservicen.
Översättning: Regina Sandström