Tillgångar och utgifter
Forskningen inom detta tema fokuserar på konsumtion som ett ekonomiskt och socialt fenomen: Vår synpunkt är att konsumtionen inte kan separeras från inkomster, tillgångar, skuldsättning och fördelningen av ekonomiska resurser, och därför måste dessa frågor diskuteras inom samma referensram.
När samhällen blir rikare förstärks rollen av tillgångar systematiskt. Detta är också kopplat till koncentrationen av tillgångar och de växande inkomstklyftorna, vilket ger upphov till många risker och negativa effekter för både konsumenterna och ekonomin som helhet. Dessa väsentliga frågor med anknytning till konsumenter och tillgångar har länge förbisetts i konsumentstudier, och det är vårt mål att åtgärda denna brist.
Vi ser på individuella konsumentval och konsumtionsmönster som en konsekvens av politisk-ekonomiska och historiska krafter och som sociala konstruktioner, samtidigt som vi intresserar oss för individuella konsumenters upplevelser av ekonomiska frågor. Vi använder oss av en mångvetenskaplig approach och både kvalitativa och kvantitativa metoder, och vi integrerar makro- och mikroperspektiv.
Aktuella forskningsämnen
Vi bedriver för tillfället forskning om följande ämnen:
- förståelse och reducering av konsumenternas skulder
- referensbudgetar och den sociala trygghetens tillräcklighet
- representationer i media av gäldenärer och fattiga konsumenter
- den växande betydelsen av tillgångar och dess inverkan på fördelningen och uppkomsten av inkomster och tillgångar
- frågor gällande mätningar av inkomst, konsumtion och tillgångar
- långvariga jämförande studier av moraliskt laddade fenomen inom konsumtion, t.ex. hasardspel och hur makt, sociala relationer och värdesystem gällande konsumtion förändras med tiden.
Uppdateringen av referensbudgetarna ingår i projektet Tackling Inequalities in a Time of Austerity (TITA consortium), som finansieras av Finlands Akademis råd för strategisk forskning (Beslut nr 293103). Uppdateringen av referensbudgetarna är en del av det arbete som utförs av expertgrupp III för grundtrygghetens utvärdering (2018–2019).
Samhällspåverkan
Forskningsresultaten har påverkat och fortsätter att påverka beslutsfattandet, i synnerhet genom arbetet med att fastställa rimliga minimum för konsumtionsnivå (referensbudgetar) och en rimlig skuldnivå för hushållen. I Finland har referensbudgetarna använts för att utvärdera om den sociala tryggheten är tillräcklig, utveckla ett alternativt sätt att mäta fattigdom och utvärdera lämpliga konsumtionsnivåer i olika kontexter (forskning, myndigheter). Satelliträkenskap har använts för att följa hur aktiviteter överförs från konsumenter till andra sektorer och vice versa. OECD:s och UNECE:s gemensamma arbetsgrupp för bedömning av obetalt hushållsarbete använder en metod som har utvecklats av våra forskare för att ta fram internationella riktlinjer för hur man sammanställer hushållsproduktionen. Forskning om skuldsättning har fokuserat på hur unga sköter sin ekonomi och sina skulder, och har strävat efter att utveckla ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning i Finland.
Forskare
Publikationer (på engelska eller på finska)
- Aalto, Kristiina (2017). Kotitaloustuotannon laskelmat täydentävät kuvaa kotitalouksien hyvinvoinnista. Tieto & Trendit – Talous- ja hyvinvointikatsaus 4/2017, 22-25.
- Aalto, Kristiina (2015). The Finnish tax reduction for domestic costs: consumption patterns. In: The political economy of household services in Europe. Eds. N. Morel & C. Carbonnier. pp. 242–261. Palgrave Macmillan.
- Chakraborty, Robin; Ilja Kristian Kavonius; Sébestien Pérez-Duerte & Philip Vermeulen (forthcoming 2018). Is the Top Tail of the Wealth Distribution the Missing Link between the Household Finance and Consumption Survey and National Accounts? Journal of Official Statistics, 4/34. [accepted, not yet published.]
- Kavonius, Ilja Kristian & Juha Honkkila (2016). Deriving Household Indebtedness Indicators by Linking Micro and Macro Balance Sheet Data. Statistical Journal of the IAOS (International Association for Official Statistics), 32, 693-708.
- Lehtinen, Anna-Riitta (2017). Nuorten asuntolainojen takaisinmaksu ja talousosaaminen. In: Nuoret ja velka -akatemiahankkeen tutkimuskoosteita. Ed. Niemi, Marja-Leena. pp. 55-69.
- Lehtinen, Anna-Riitta (as member of the group): KELA 2015. Adequacy of basic social security in Finland 2011–2015. The second expert group for evaluation of the adequacy of basic social security. Working papers 80.
- Lillqvist, Ella; Ilja Kristian Kavonius & Mika Pantzar (2020). “Velkakello tikittää”: julkisyhteisöjen velka suomalaisessa mielikuvastossa ja tilastoissa 2000–2020. Kansantaloudellinen aikakauskirja, 4/2020, 581-607.
- Lillqvist, Ella (2019). Korpusavusteinen diskurssianalyysi kuluttajatutkimuksen menetelmänä: Pikavippikeskustelun synty, nousu ja arkipäiväistyminen Suomi24-keskustelufoorumilla. Kulutustutkimus.Nyt, 13, 5–30. https://journal.fi/kulutustutkimus/article/view/84608
- Matilainen, Riitta (2017). Production and consumption of recreational gambling in twentieth-century Finland. PhD for economic and social history. Department of Political and Economic Studies, Faculty of Social Sciences, University of Helsinki.
- Peura-Kapanen, Liisa; Kristiina Aalto; Anna-Riitta Lehtinen & Raija Järvinen. (2016). Ylivelkaantumisen ehkäisyn ja hoidon tehostaminen. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 26/2016.
- Repo, Petteri & Päivi Timonen (2017). Regime Market Performance Analysis: Informing European Consumer Policy. Journal of Consumer Policy, 40, 125-143.
- Trentmann, Frank (2016). Buy Now, Pay Later. In: Frank Trentmann, Empire of Things: How We Became a World of Consumers, Fifteenth Century to the Twenty-First. London: Allen Lane/Penguin; New York: HarperCollins.
- Trentmann, Frank (2014). Past and Present: Historical Perspectives on Inequality and Collective Provision in Modern Consumption. In: Dale Southerton and Alistair Ulph (eds.), Sustainable Consumption. Oxford: Oxford University Press, pp. 243-76.