Med sikte på en inkluderande skola utan rasism

Den 28-29 september 2020 ordnades de Finlandssvenska Integrationsdagarna av Folktinget. En av programpunkterna var en paneldebatt med mål att diskutera hur den finlandssvenska skolan kan bli mer inkluderande. Deltagare i debatten var studenterna Ahmad Shah Ahmadi, Clémence Habiyakare, Carlene Mutiganda, samt Sara Razai som är lärare i svenska som andraspråk I Helsingfors och jag, Ida Hummelstedt, doktorand i pedagogik. Debatten leddes av journalist Annvi Gardberg, som även producerat Spotlight avsnittet om rasism i den finlandssvenska skolan våren 2020.

Studenterna berättade om sina erfarenheter av att gå i finlandssvensk skola och ha utländsk bakgrund, och Sara Razai och jag gav våra kommentarer ur lärar- och forskarsynvinkel. Tre centrala teman alla tre talade om var språkstöd, förväntningar på skolframgång och fördomar och rasism. De lyfte alla upp att de inte fått sådant stöd i skolspråket svenska som de skulle behövt och önskat, i vissa fall även då de själva frågat efter det. Ahmad hade också i början av sin skoltid i Finland blivit satt i en smågrupp med elever med olika inlärningssvårigheter, trots att han uttryckligen behövde stöd i svenska, vilket är ett exempel på när stödbehov tolkas fel på grund av att skolspråket är ett andraspråk för eleven. Att Ahmad fick börja i svensk skola hängde också på den enskilda rektorns positiva inställning.

Låga förväntningar, fördomar och rasism

Både Ahmad och Clémence hade blivit rekommenderade yrkesskola av sina studiehandledare, trots att båda siktade på gymnasium och vidare högskolestudier som de själva också sedan gått inför. Lägre förväntningar och rekommendationer till yrkesutbildning är ett exempel på strukturell rasism som många elever med invandrarbakgrund upplever även om de vuxit upp i Finland. Ahmad lyfter fram utanförskap, fördomar och prat bakom ryggen, som han upplevt då han börjat i finlandssvensk skola som flykting, och som ingen riktigt tog i. Carlene berättar om hur klasskamraterna använt N-ordet varje vecka och inte förstått problemet då hon påpekat det. Även efter att det kommit fram för lärarna har ingen gjort några åtgärder för att förändra diskussionklimatet som skadar rasifierade elever. I studenternas berättelser framträder bristande kunskap hos lärarna om hur de kan stöda skolspråket, och om rasism och hur de aktivt kan motarbeta den. Studenterna berättar också om gånger då lärare önskat hjälpa men inte vetat hur de kunde göra det.

Åtgärder för en inkluderande skola

Jag ombads fundera på tre åtgärder för att skapa en mer inkluderande finlandssvensk skola, och i  ljuset av både deltagarnas upplevelser och aktuell forskning föreslår jag att vi som lärare, lärarutbildare och lärarstudenter tänker på följande:

  1. Erkänn rasistiska strukturer och min/vår delaktighet i dem
  2. Hur ser jag/vi på eleverna?
  3. Hur ingriper jag/vi aktivt mot rasism?

Det första steget handlar om att sätta sig in i hur de rasistiska strukturerna ser ut i skola och samhälle, samt att erkänna att jag är en del av att upprätthålla dem oberoende om jag som person ser mig som öppen och ”tolerant”. Utan detta steg kan ingen förändring ske, men med hjälp av det blir arbetet mot rasism och för inkludering inte en fråga om individuell godhet, utan om att tillsammans aktivt bryta strukturerna. Det andra steget handlar om att granska egna förväntningar och fördomar mot olika elever, och sedan aktivt förändra dem och göra annorlunda, att se potentialen hos eleverna samt behov bakom språkkunskaper. Det tredje steget handlar om att motarbeta vit tystnad och skörhet (se Robin Di Angelo) och aktivt ingripa vid rasistiska uttryck i alla situationer, men också om att använda sina privilegier konstruktivt och ge plats åt de som inte får den lika lätt. Det handlar också om att våga tala om orättvisor och rasism med elever och studenter och inte gömma sig bakom påstådd färgblindhet och ideal om jämlikhet, och att ge tolkningsföreträde åt de som upplevt diskriminering. Genom bättre förståelse kan vi se vardagsrasism och strukturell rasism tydligare och välja att medvetet arbeta emot den. Detta är ett tema som kontinuerligt behöver tas upp både inom lärarutbildning och lärarfortbildning.

Debatten finns tillgänglig på YouTube.

Mer information om temat rasism i skolan:

Alemanji, A. A. (Ed.). (2018). Antiracism in and out of schools. Palgrave Macmillan.

Kurki, Tuuli. (2019). Immigrant-ness as (mis)fortune?: Immigrantisation through integration policies and practices in education. PhD. University of Helsinki.

Non-Discrimination Ombudsman. (2020). Report on the discrimination experienced by people of African descent.

YLE mars 2020 Spotlight om rasism

YLE (5.7.2020) ”En olisi odottanut tätä sinulta”, sanoi opettaja invandrarelever inte förväntas och uppmuntras klara sig i skola och studier)

Poddar: Kaikkien koulu av Ruskeat Tytöt Media, Vidga normen, Kan vi prata om vithet, Raserietpodden, Teaching while white