Bedömning av undervisningsförmågan

Veterinärmedicinska fakultetens pedagogiska nämnd bedömer utifrån beredningsgruppernas beslut undervisningsförmågan hos sökande till en ledig anställning och sökande till en docentur.

Bedömningen grundar sig på .

Helhetsbedömningen av undervisningsförmågan baserar sig på följande delområden:

1. Erfarenhet av undervisning och bedömning samt utveckling av den egna undervisningen
2. Pedagogisk utbildning och pedagogiskt tänkande
3. Förmåga att använda och producera undervisningsmaterial
4. Andra pedagogiska meriter
5. Undervisningsprov

Punkterna 1-4 bedöms utifrån den sökandes universitetsportfölj /universitetsforskarens cv (och eventuella bilagor). Detta ska beaktas redan när dokumenten för ansökan förbereds.

Den sökande ska ange sina pedagogiska meriter i sin universitetsportfölj / universitetsforskaren ska ange sina pedagogiska meriter i sitt cv så att det utifrån dem är möjligt att göra den bedömning som avses i punkterna 1–4 i matrisen. Rekommendationen är att universitetsportföljen ska vara högst 7 sidor lång, vilket innebär att uppgifterna presenteras i sammandrag i portföljen och vid behov mer detaljerat i bilagorna. I fråga om utbildning och undervisning ska datum, omfattning (helst i studiepoäng) och utbildningsanordnare anges. Uppgifterna om handledda examensarbeten, deltagande i handledning av forskarstuderande och producerat undervisningsmaterial ska specificeras. I fråga om insamlad respons och hur den utnyttjats ska den sökande presentera konkreta exempel. I fråga om publicerat undervisningsmaterial ska målgruppen anges.

För undervisningsprovet i punkt 5 väljs ämnet för provet inte av den sökande själv utan av den så kallade beredningsgruppen för tillsättningen av anställningen. En sökande till en docentur kan själv välja sitt ämne, men ämnet ska anknyta till området för den docentur som söks. Föreläsningen ska inte huvudsakligen bestå av en presentation av den sökandes egen forskning och dess resultat. Ämnet ska meddelas till pedagogiska nämndens sekreterare cirka två veckor före undervisningsprovet.

Undervisningsprovets längd är 30 minuter och av det ska 10 minuter reserveras för publikens frågor och diskussion.  Målgruppen ska specificeras i början av undervisningsprovet (t.ex. grundexamensstuderande på en viss årskurs). Undervisningsprovet är ett undervisningstillfälle, inte en vetenskaplig monolog.

Undervisningsprov är offentliga. De som sökt samma anställning får ändå inte närvara vid varandras undervisningsprov. Undervisningsproven ordnas i samband med pedagogiska nämndens möten.

I enlighet med Helsingfors universitets instruktion varierar minimikraven för undervisningsförmågan i fråga om olika anställningar enligt följande:

  • Professorer (full professor): undervisningsförmågan som helhet minst god 
  • Biträdande professorer, andra arbetsperioden (associate professor): undervisningsförmågan som helhet minst nöjaktig
  • Biträdande professorer, första arbetsperioden (assistant professor): undervisningsförmågan som helhet minst nöjaktig
  • Äldre universitetslektor och äldre klinisk lärare: undervisningsförmågan som helhet minst god
  • Universitetslektor: undervisningsförmågan som helhet minst god
  • Klinisk lärare: undervisningsförmågan som helhet minst nöjaktig
  • Universitetslärare: undervisningsförmågan som helhet minst god
  • Titeln docent: undervisningsförmågan som helhet minst god (universitetslagen, 89 §).
     

Om undervisningen äventyras och det gäller ett kortvarigt vikariat går det att avvika från ovan nämnda minimikrav i anställningarna universitetslektor och universitetslärare. I fråga om korta vikariat kan bedömningen av undervisningsförmågan vid behov genomföras av beredningsgruppen eller motsvarande.

Mer information: Sekreteraren för pedagogiska nämnden, HR-specialist Heidi M. Kauppinen, heidi.m.kauppinen(at)helsinki.fi