Forskning

Fokusområden i forskningen inom veterinärmedicinsk biovetenskap är utvecklingen av nötkreaturs immunsystem, hjärnans och nervsystemets utvecklingsfysiologi, organismens reaktioner och växelverkan mellan värdorganismen och mikrober, G-proteinförmedlad cellsignalering, ärftliga sjukdomar hos hundar, zoonotiska infektionssjukdomar samt djurpatologi och parasitologi. Forskningen vid avdelningen är multidisciplinär och tvärvetenskaplig.

Forskarna vid avdelningen har tillgång till följande apparatur: Sorterande flödescytometer BD FACSAria och Apparat för laserassisterad mikrodissektion Zeiss PALM MicroBeam.

Veterinärmedicinsk patologi och parasitologi tillhandahåller också diagnostiska tjänster.

Vi forskar om regleringen av tredimensionella anatomiska strukturers utveckling, utvecklingen av nötkreaturs immunsystem och interaktion med tarmens tidiga mikroflora, och värd-mikrob-interaktion vid juverinflammation. Vi har också undersökt differentieringen av stamceller som cirkulerar i blodomloppet och könskörtlarnas differentiering genom att använda naturligt chimeriska Freemartin-tvillingkalvar, och epigenetisk differentiering av röda blodkroppar.

 

Ett av fokusområdena i forskningen är G-proteinkopplade receptorer (GPCR) och interaktionen mellan dessa signaltransduktionsvägar och andra intracellulära signalkaskader. Forskningen fokuserar på nya peptidtransmittorer/hormoner, orexiner, och deras receptorer, orexinreceptorer, som har en central roll särskilt i regleringen av sömn/vaket tillstånd och aptit/ämnesomsättning, och som har en mycket mångsidig signalöverföring.

Forskningen i fysiologi fokuserar på nervsystemets mekanismer för synaptisk signalering. Fokus i projektet ligger på de mekanismer som styr bildandet av kontakter mellan nervceller och uppbyggnaden av hjärnans funktionella neuronnätverk under utvecklingen. Forskarna intresserar sig särskilt för toniskt aktiva Kainat-receptorer (KAR) för glutamat vars funktion förefaller ha en central inverkan på nervsystemets utveckling.

Forskningen utförs på cell- och molekylnivå från neuronnätverk till djurindividens beteende. Kännetecknande för forskningen är ett starkt integrativt grepp. Hos vuxna djur undersöks mekanismer som har att göra med bl.a. hur minnesspår bildas, och i fråga om patofysiologi undersöks mekanismer som anknyter till bl.a. epilepsi och möjligtvis till kroniska smärttillstånd. Inom läkemedelsforskningen innebär upptäckten av en helt ny receptormekanism som styr central nervsignalering intressanta möjligheter att utveckla nya, exaktare och effektivare läkemedel

I forskningen används de nyaste elektrofysiologiska metoderna (patch-clamp, multielektrodmätningar in vitro och in vivo) kombinerat med moderna molekylbiologiska och genetiska metoder.

Tack vare forskningen om hundens genom har man fått enastående möjligheter att utreda olika rasers ärftliga sjukdomar, kroppsbyggnad, färg, storlek och beteende. Vårt mål är att identifiera gendefekter som orsakar ärftliga sjukdomar och egenskaper som ett verktyg i aveln och att tillämpa nya kunskaper för att utreda sjukdomar hos människan. Människans och hundens gener och sjukdomar är i hög grad de samma. Genfynd öppnar oftast möjligheter till att förstå sjukdomsmekanismer och skapar en grund för utvecklingen av diagnostiken och bättre behandlingsmetoder.

Kartläggningen av kattens genom blev klar i början av 2008 och har möjliggjort mångsidig genetisk forskning om katten. Vi kan nu identifiera gener som gör katter mottagliga för sjukdomar, precisera kunskaperna om tamkattens ursprung och olika rasers historia och få en bättre förståelse för den genetiska bakgrunden till kattens olika egenskaper.

Forskningsgruppers  verksamhet fokuserar på bakteriers och virus molekylbiologi och epidemiologi hos djur och hos människan.

Professor Airi Palvas grupp undersöker betydelsen av tarmens mikrobflora för människans och djurens tarmhälsa och vid olika sjukdomstillstånd i tarmen, mjölksyrebakteriers ytproteiner för utvecklingen av bärare för slemhinnevacciner och probiotiska Lactobacillus-stammars värd-mikrob-interaktionsförhållanden, och utvecklar molekylbiologiska identifikationsmetoder för uppföljning av tarmekosystemets populationsdynamik.

Professor Olli Vapalahtis forskningsgrupp för zoonotiska virus är verksam både vid avdelningen för veterinärmedicinsk biovetenskap och vid Haartman-institutet på Campus Mejlans. Gruppen undersöker zoonotiska infektioners molekylbiologi, sjukdomsassociationer och patogenes, och utvecklar diagnostik för dessa infektioner. Virus som orsakar hjärnhinneinflammation och sprids av fästingar, Sindbis-virus som orsakar Pogostasjuka och Puumala-virus som orsakar sorkfeber och andra Hantavirus är de viktigaste kända sjukdomsalstrarna för zoonotiska virusinfektioner i Nordeuropa.

Den ansvariga forskaren, epidemiologen Anna-Maija Virtala fokuserar i sin forskning på riskfaktoranalyser, registerundersökningar och utvärdering av diagnostiska prov.

 

Forskningsprojekt: Cellförmedlade krafter vid bröstcancerinvasion

Sari Tojkander leder en forskningsgrupp med finansiering av Finlands Akademi som fokuserar på att utreda mekanismer som inverkar på bröstcancerns invasivitet och inverkan av stroma på spridningen av bröstcancer.  I normala vävnader uppehåller cellernas kontrakterande aktomyosinstrukturer kontakterna mellan celler i epitelet, men i samband med störningar i regleringen kan de cellförmedlade krafterna leda till att celler lösgör sig från epitelet och till onormala bindnings- och rörelseegenskaper. I studien används nya tekniker och material för avbildning av förändrade mjölkkörtlar hos både människor och hundar.

Professor Antti Sukuras tumörforskning fokuserar på mjölkkörteltumörer hos hundar.

Utöver ämnets egna forskningsprojekt är vår uppgift också att tillföra kunskaper i patologi och parasitologi till samarbetsprojekt.

Forskningen i parasitologi fokuserar på s.k. zoonotiska parasiter som orsakar sjukdomar hos människor och djur. Forskningen på området leds av Antti Sukura tillsammans med universitetslektorn Anu Näreaho. Forskningen fokuserar på parasiter som är viktiga med tanke på livsmedelssäkerheten: trichinella, echinococcus och toxoplasma. Utöver dessa undersöker universitetslektorn Anu Näreaho också parasiter hos husdjur. Ämnet deltar också i samarbetsprojekt som fokuserar på parasiter hos vilt, renar och fiskar. En viktig och långvarig samarbetspartner inom parasitforskningen är Eviras forskningsenhet i Uleåborg.