Enligt målet som undervisnings- och kulturministeriet (UKM) lagt upp strävar Finland till att bli en föregångare inom vetenskapsfostran före år 2020. Viktiga faktorer bakom vetenskapsfostran av hög kvalitet är forskningen inom vetenskapsundervisning och -inlärning samt utvecklingen av vetenskapsfostran på basen av forskningsresultat. Enligt UKM är dessa faktorer en viktig del av högskolornas samhälleliga växelverkan.

Med sin mångvetenskapliga vetenskapsfostran som baserar sig på forskningsresultat stöder och främjar Helsingfors universitet också sina strategiska målsättningar med stöd för

  • vetenskaplig hobbyverksamhet för barn och unga,
  • medborgarnas kännedom av vetenskap och dess olika grenar, deras uppgifter, betydelse och resultat,
  • medborgarnas vetenskapliga allmänbildning, dvs förmåga att förstå vetenskapliga fenomen i deras vardagsliv, delta i aktuella debatter och fatta beslut på både det personliga och samhälleliga planet,
  • undervisning och inlärning av olika vetenskaper/läroämnen på alla stadier från förskola till universitet, och
  • sin egen studentrekrytering, samt
  • sin högklassiga lärarutbildning för skolning av inspirerande och forskande lärare.

Centret för vetenskapsfostran fungerar som ett högklassigt expertcentrum som koordinerar och betjänar forskningen och utvecklingen inom samt förverkligande av vetenskapsfostran inom universitetsorganisationen.  (Centret representerar universitetet i det nationella nätverket LUMA-centrum Finland.)

Centret bidrar till att förstärka universitetets rykte som en kreativ och internationell miljö för inlärning och spetsforskning som lockar deltagare världen över. Den mångvetenskapliga problemställningen och samarbetet mellan olika enheter främjar forskningens samhälleliga slagkraft.

Centret för vetenskapsfostran utvecklar sin intervetenskapliga verksamhet inom många olika icke-formella vetenskaps-inlärningsimiljöer, och genom sin forskning i nya pedagogiska innovationer, såsom nya former av inlärningsmiljö, verksamhets-koncept, tillvägagångssätt, material, osv.

Dessa innovationer sprids, i samarbete med andra funktionärer, genom att utbilda blivande och nuvarande lärare samt via multimedial publikation, så att de kan tillämpas i många olika former av (även formell) vetenskapsundervisning och -inlärning på olika utbildningsstadier, även globalt.

Till sin natur är centret en expert-, forsknings- och utvecklings-organisation, som inte nödvändigtvis själv förverkligar alla verksam-hetskoncept som det utvecklar, åtminstone inte permanent, men främst av allt öppet delar ut dem för bruk av alla funktionärer.

De centrala objekten för forskning och utveckling är icke-formella inlärningsmiljöer som är väsentliga inom vetenskapsfostran, samt den undervisning, inlärning och andra verksamheter som sker inom dem, med hänsyn till vetenskapernas särdrag.

Icke-formella inlärningsmiljöer är t.ex. vetenskapsrelaterade fritids-aktiviteter där barn, unga och hela familjen deltar, så som

  • vetenskapsklubbar
  • vetenskapsläger
  • vetenskapsfester, och
  • vetenskapsevenemang, samt
  • vetenskapsrelaterade hobbyer i hemmet

men man kan också delvis inbegripa sådana inlärningsmiljöer som brukas inom institutionsutbildningen på olika nivåer, utanför klassrummen, som t.ex.

  • universitetets vetenskapsklasser och
  • vetenskapsäventyr organiserade av universitet, samt
  • muséer
  • vetenskapscentra och
  • naturen.

De ovan nämnda inlärningsmiljöerna kan också vara helt eller delvis virtuella.

Inom inlärningsmijöerna kan man särskilt studera barn, unga och vårdnadshavare (t.ex. hur de lär sig), lärarstuderande eller nuvarande lärare eller handledare (t.ex. hur de lär sig, undervisar eller handlar inom inlärningsmiljön), eller t.ex. samarbetet mellan olika aktörer.

En viktig målsättning för vetenskapsfostran är främjandet av en hållbar utveckling. Det är också ett av fokusområdena i universitetets strategi, som starkt påverkar forskningen och utvecklingen av vetenskapsfostran vid universitetet.

Fokusområdet inom forskning och utveckling är

  • forskningsmässiga och funktionella vetenskapsstudier som baserar sig på den vetenskapliga processen
  • studier som förenar olika vetenskaper (och även teknologi och konstformer) och betraktar fenomen som helheter
  • diskursivitet (särskilt inom humaniora) och spelaktighet

Ett centralt mål är också att studera och utveckla meningsfulla metoder för alla former av vetenskapsutbildning

  • med hänsyn till de nyaste vetenskapsinnovationerna samt
  • utnyttjande av modern teknologi (även förstärkt verklighet, AR, och virtualverklighet, VR)

Vid universitetet samlar Vetenskapsutbildningscentret personer som forskar i och utvecklar vetenskapsfostran. Som stöd med planeringen och handledningen av forskningen och utvecklingen har centrets direktör professorer, universitetslektorer och forskardoktorer som är intresserade av vetenskapsfostran.

Forskningen och utvecklingen av vetenskapsfostran sker både inom stora nationella och/eller internationella projekt och mindre studier, närmast för avhandlingar (doktorsavhandlingar eller pro gradu-avhandlingar).

Allmänt utnyttjas den iterativa metodologin inom DBR (design-based research), eftersom den både producerar ny information och nya brukbara lösningar som direkt fungerar i vardagen, som t.ex. inlärningsmiljöer, verksamhetskoncept, pedagogiska metoder eller material, vilket stöder centrets verksamhetsidé till punkt och pricka. På basen av den uppnådda teoretiska forskningsinformationen kan man i sin tur utveckla nuvarande och nya verksamhetsformer.

Parallellt med att studera och utveckla vetenskapsfostran undersöker många forskare vid universitetet skolundervisningen eller lärarutbildningen. Denna forskning lyfter fram utvecklingsbehov som kan styra forskningen och utvecklingen inom vetenskapsfostran.

Det internationella samarbetet, huvudsakligen med akademiska instanser, kommer att förstärkas. Det delvis redan etablerade samarbetet med europeiska forskare kommer att fortsätta och etableras vidare.

En ny och viktig internationell samarbetspartner är det kinesiska LUMA China Center, som har grundats vid Beijing Normal University. I Kina finns det god kunnighet inom t.ex. utnyttjande av modern teknologi som stöd för vetenskapsfostran.

Det internationella forskningssamarbetet kommer också att styrkas via bl.a. besök till utländska forskningscentra samt genom att stå värd för utländska forskare som besöker Helsingfors.

Finansiering för forskning och utveckling av vetenskapsfostran enligt dessa linjedragningar kommer att sökas från bl.a. fonder, företag och Finlands Akademi. Dessutom försöker vi delta i internationella ansökningar för forskningsanslag (bl.a. som en del av ansökningskonsortiet för nätverket LUMA-center Finland).

Vi kan också erbjuda partners utanför universitetet i Finland och utomlands tjänstepaket inom forskningen och utvecklingen av vetenskapsfostran. De lokala kommunerna kommer att vara centrala partners för universitetet i fortsättningen.

De pedagogiska innovationer som utvecklats via forskningen kommer aktivt att spridas i samarbete med många olika instanser.

Vid universitetet har samarbetet mellan Centret för vetenskapsfostran och barnträdgårds-, skol- och ämneslärarutbildningen en central roll.

För det omgivande samhället erbjuder Centret för vetenskapsfostran utbildning för lärare på olika stadier, antingen genom att organisera den själv eller tillsammans med andra instanser, som HY+ eller de pedagogiska lärarorganisationerna. Man kan även utbilda personalen vid muséer och vetenskapscentra och t.ex. ungdoms- eller bibiliotekspersonal i kommunerna i att utnyttje de nya pedagogiska innovationerna. Innovationerna kan också införlivas i vetenskapsundervisningssamarbetet mellan gymnasier och universitet, t.ex. i samarbete med Öppna universitetet.

Forskningen publiceras för vetenskapssamfundet som artiklar i internationella och inhemska refererade open access-publikationer, konferenser och proceedings-publikationer samt avhandlingar (kandidat-, pro gradu-, licentiat- och doktorsavhandlingar).

Resultaten av forskningen och utvecklingen populariseras vid evenemang och genom att publicera t.ex. på vår egen webbsajt och andra inhemska och internationella populärt hållna multimediala publikationer.

Den öppna distribueringen av innovationerna som utvecklats via forskningen främjar också uppkomsten av ny affärsverksamhet.