Låt dem berätta hurdant det är att studera nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet!
Mitt namn är Madeleine Forsén och jag studerar nordisk litteratur. Jag har aldrig varit någon som man skulle kalla för ”litteraturintresserad” i första hand. Litteraturintresset har snarare vuxit fram med studierna. Det var verkligen inget självklart val att studera litteratur eller språk, men skriv-, läs- och språkintresset har jag alltid burit med mig.
Efter gymnasiet upplevde jag att jag inte kunde välja inriktning för att jag hade för många intressen; bland annat hälsofrågor, teater, musik, religion och kommunikation utöver de redan nämnda. Då min modersmålslärare (Tack för evigt Eva!) tipsade mig om linjen och när jag senare kom in upptäckte jag trots allt att litteratur- och språkstudier innebär långt mer än att plugga grammatik och läsa litteraturhistoria. Här fick jag in de flesta av mina intressen!
Jag valde att fortsätta läsa litteratur och språk även på magisternivå dels för att jag trivdes med mina kandidatstudier, men också för att jag fått en ännu djupare förståelse för hur mycket nytta man kan ha av de här studierna. Litteraturen ger mig allt från samtidsstudier med sociologisk underton till studier av historiska personer vidare till feministisk analys av dikter som kan öppna upp helt nya perspektiv på vardagslivet.
Jag har gått kurser både i dramatik och etisk analys av litteratur, läst om musiktexter och övat mig på att skriva både kritiskt och skönlitterärt. Språkstudierna gör mig till en god språkbrukare men också till en lyhörd och empatisk lyssnare med kunskap i retorik och kommunikation, för att inte tala om vilken nytta jag kommer ha av studierna i samnordisk språkhistoria och kunskap i de nordiska språken.
Samhällspåverkan och -förståelse har kanske blivit ledorden för mig tillsammans med en ständig utveckling av det egna jaget. Det humanistiska ses inte på med blida ögon då nedskärningar och samhällsnytta kalkyleras – men det är antagligen dels för att vi inte sysslar med hårda fakta och dels för att vi inte utbildas till specifika yrken. Jag ser dessa saker som enorma fördelar både för mig själv och för det kommande arbetsfältet: jag kommer att utexamineras framförallt som en individ 2.0 med förmåga till analys både av mig själv och min omgivning men också som en kunnig akademiker med norden som mitt expertområde. Jag kommer till exempel kunna syssla med språkgranskning och översättning, litteraturkritik, forskning och kulturarbete.
Jag vet inte vad framtiden innehåller för min del, men jag vet att det finns många arbetsplatser som kommer ha nytta av min kunskap och många ställen där jag, tack vare min kunskapsbas, kommer kunna växa ännu mer på. (Dessutom är lärarna här löjligt engagerade och i och med att vi ofta arbetar i små grupper har var och en möjlighet att bli hörd, sedd och hjälpt.)
Hej! Jag heter Marcus, och jag studerar nordiska språk för femte året vid Helsingfors universitet, nu i magisterprogrammet.
Mitt val av utbildningsprogram har aldrig varit någon slump. Jag har alltid varit intresserad av språk och kommunikation, och tyckte att undervisningen i modersmål och främmande språk i skolan var det absolut bästa. Utöver detta har mitt hjärta alltid bultat lite extra för Norden, då jag har växt upp i Sverige med en svensk pappa och en finsk mamma, och ända sedan barnsben haft en fot i varje land.
Men vad studerar man då egentligen i studieinriktningen nordiska språk? Precis som namnet antyder, ligger fokus på nordiska språk. Under min tid vid universitetet har jag först och främst fördjupat mina kunskaper i det svenska språket och lärt mig hur språket fungerar grammatiskt, syntaktiskt och pragmatiskt. Men ett språk är inte endast grammatik, och man får också lära sig om det svenska språkets utveckling och svenskspråkig litteratur.
De nordiska grannspråken norska, danska och isländska stiftar man bekantskap med under de första studieåren. Man får en bred överblick över de nordiska språken och deras gemensamma historia, som kopplas till både litteratur, kultur och språklig gemenskap.
En av de saker jag gillat bäst under min tid vid universitet är storleken på programmet. Gemenskapen i nordiska språk och litteraturer, kallad ”Nordica”, är ganska liten. Man blir snabbt bekant med andra studerande som studerar nordiska språk och nordisk litteratur och får en bra kontakt med lärarna, som alltid är redo att svara på ens frågor och funderingar.
En stor fördel med att studera nordiska språk är de förutsättningar man ges inför framtiden. Då programmet är väldigt brett, lär man sig att bli expert i många olika fält inom nordistiken. Man har möjlighet att sträva mot yrkesval såsom t.ex. forskare, språkvetare eller lärare. Under mina studieår har jag insett att det sistnämnda valet lockar mig mest, och i framtiden vill jag undervisa i svenska och litteratur på antingen högstadiet eller gymnasiet. Jag vill vara med och påverka ungdomar till att bli omtänksamma, finurliga och demokratiska vuxna, som tar ansvar för vårt samhälle och vår planet även i framtiden.
Hej!
Mitt namn är Susanna Nygård och jag är femte årets studerande vid nordiska språk, nu i magisterprogrammet. Som valfria studier har jag studerat nordisk litteratur och pedagogik. Mitt främsta mål med studierna är att få behörighet att arbeta som modersmålslärare, vilket min ämneskombination möjliggör för mig. Det fina i programmet är att jag känner mig väl förberedd på att arbeta med många olika saker. Till mina framtidsdrömmar hör såväl läraryrket som arbete med språkvård och som läromedelsproducent. Tanken på att alla dessa är möjliga med mina studier, då jag tagit min magisterexamen, är tröstande i dagens arbetsmarknad.
Vad jag upptäckt i magisterstudierna är att jag i kandidatskedets studier fått en stadig grund att stå på, men magisterstudierna hjälper mig att få ett större djup i min ämneskunskap. Ibland kan det uppstå en känsla under kandidatskedet att ens studier är teoretiska och svåra att tillämpa, men då har jag upptäckt att magisterstudierna ger ett bredare kunskapsområde att jobba vidare med. Det finns en viss frihet att rikta in sig på kurser som kan hjälpa en att uppnå sina framtida drömyrken samt att fördjupa sig i ämnen som känns roliga och intressanta. Jag valde mitt magisterprogram med läraryrket i baktankarna, eftersom lärarbehörigheten kräver ett väldigt specifikt val av studier. Kombinationen av studierna i pedagogik och magisterstudierna i nordiska språk ger mig bra verktyg att se hur jag kan använda min kunskap i praktiken.
Att fortsätta med mina studier var ett självklart val för mig. Möjligheten att få fördjupa mina kunskaper och få en bredare insikt i vad jag kan göra i framtiden är värdefull. Som humanist och språkvetare kan möjligheterna i arbetslivet ibland kännas främmande och svåra att greppa, men magisterprogrammen ger en värdefull insikt i att möjligheterna är många och att framtiden är ljus.
Mitt namn är Rebecca och detta är mitt fjärde läsår på Nordica. Jag vet inte ännu vart livets väg kommer att föra mig, men nu siktar jag på att bli och utbildar mig till modersmålslärare.
Hösten 2017 inledde jag mina magisterstudier, även om jag måste erkänna att jag tjuvstartade med ett par kurser redan tidigare på året. En del av magisterkurserna gick jag till och med utomlands, en möjlighet man har här på Nordica. Magisterkurserna jag hittills gått har varit spännande och samtidigt konkreta. Jag upplevde dem som ögonöppnande för hur nordiska språk och själva språkvetenskapen ytterligare kan utnyttjas och användas i olika yrkesgrupper och branscher.
Det som jag studerat till är ämneslärare i modersmål. Jag finner det speciellt givande att i framtiden kunna dela med mig av min glädje av att använda ens eget modersmål, om det så har att göra med att läsa, skriva, förstå eller skapa. Något som jag också skulle tycka om att arbeta med i framtiden skulle vara att jobba inom mediebranschen eller den kulturella branschen.