Beskrivning av verksamhetsmiljön

Farmaceuter och provisorer är legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som fungerar som sakkunniga inom läkemedel och läkemedelsbranschen inom social- och hälsovården. Farmaceuter och provisorer arbetar med farmaceutiska uppgifter inom hälso- och sjukvården bland annat på apotek inom öppenvården, sjukhusapotek och läkemedelscentraler. Dessutom kan farmaceuter och provisorer arbeta inom läkemedelsindustrin, läkemedelspartihandeln samt med myndighets-, forsknings- och undervisningsuppgifter. De kan också verka som företagare. Farmaceuten och provisorn arbetar i växelverkan med kunder, patienter och representanter för olika yrkesgrupper. I farmaceutens och provisorns arbete är det viktigt att säkerställa läkemedels-, medicinerings- och patientsäkerheten.

Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga

• Tillräcklig interaktionsförmåga för att kunna arbeta med uppgifter enligt yrket.
• Tillräckliga kognitiva och socioemotionella förutsättningar för att kunna arbeta i uppgifter enligt yrket.
• Tillräcklig synförmåga och hörsel för att tryggt kunna arbeta i uppgifter enligt yrket utan att äventyra läkemedels-, medicinerings- och patientsäkerheten.
• Tillräckliga motoriska förutsättningar för till exempel tillverkning av läkemedel.
• Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara upprepat instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
• Branschen lämpar sig inte för personer med allvarligt rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.

En funktionsnedsättning, sjukdom eller skada hos den sökande som kan försvåra studierna inom utbildningsprogrammet för farmaceut och provisor samt arbetet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Dessa kan utgöra ett hinder för att genomföra vissa studier, om de inte kan undanröjas med rimliga åtgärder. Den studerande kan ansöka om rätt till individuella arrangemang. Det bör dock observeras att det inte är möjligt att anpassa alla studier och omständigheterna i anslutning till dem under studierna eller den praktik på undervisningsapotek som ingår i studierna.

Verksamhetsmiljö

En talterapeut utvärderar och rehabiliterar människor i olika åldrar som har problem med interaktionen, språket, talet, rösten eller med att äta och svälja. Talterapeuter arbetar i närkontakt med sina klienter, deras anhöriga och andra närstående samt experter från olika yrkesgrupper.

Talterapeuter arbetar bland annat på hälsovårdscentraler, sjukhus och daghem. Det finns också talterapeuter inom omsorgen om personer med intellektuell funktionsnedsättning, på rådgivningar i uppfostrings- och familjefrågor, specialskolor och rehabiliteringsanstalter. En talterapeut kan också vara yrkesutövare/företagare.

Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga

• En god interkationsförmåga samt kognitiva och socioemotionella förutsättningar för att kunna arbeta med uppgifter enligt yrket.
• Normal grov- och finmotorik i händerna samt allmän rörelseförmåga för att kunna arbeta med patienter.
• Tillräckliga sinnesfunktioner som möjliggör yrkesmässig verksamhet (bl.a. tal, syn, hörsel):
  • talterapeuten ska kunna ge en modell för hur rätt ljud produceras både i form av separata ljud och i tal på ord- och satsnivå.
  • en god synförmåga behövs bland annat för att kunna bedöma och rehabilitera funktioner i musklerna som behövs vid tal- och ljudproduktion samt för att äta och metoder för visuell kommunikation som stöder och ersätter talet (t.ex. tecknande och grafiska metoder).
  • en god hörsel behövs för att kunna bedöma och rehabilitera klienter med sådana särdrag i talet, till exempel i uttalet eller ljudproduktionen, som är orsaken till att personen i fråga behöver rehabilitering.
• Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
• Branschen lämpar sig inte för personer med rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Lärarens och handledarens arbete är ett krävande expert- och relationsarbete där kunskap och förståelse kopplas till den praktiska funktionsförmågan. Lärare och handledare arbetar inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, vid gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och inom vuxenutbildning.

Handledare med lärarbehörighet arbetar därtill inom många andra uppgiftsområden där det behövs handledningskompetens. Lärarna stöder uppväxt, lärande och välbefinnande i sitt arbete. Till handledarnas uppgifter hör psykosocialt stöd samt handledning vid karriärval samt inlärning och studier.

Arbetsbeskrivningen varierar beroende på i vilken ålder de personer lärarna och handledarna arbetar med är. Arbetet förutsätter en förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisnings- och fostringsverksamhet i olika inlärnings- och uppfostringsmiljöer. Lärare och handledare arbetar allt mer i konstruktivt samarbete med andra lärare och handledare i multiprofessionella grupper/team/nätverk.

Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga

• Tillräcklig interaktionsförmåga för att kunna arbeta i uppgifter enligt yrket.
• Tillräckliga kognitiva och socioemotionella färdigheter för att kunna arbeta i uppgifter enligt yrket.
• Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara upprepat instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
• Branschen lämpar sig inte för personer med allvarligt rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Läkare/tandläkare är en sakkunnig inom hälso- och sjukvården vars uppgift är att förebygga sjukdomar och främja hälsan samt att diagnostisera och behandla patienternas sjukdomar. Läkare/tandläkare arbetar i allmänhet på hälsovårdscentraler, sjukhus, som självständiga yrkesutövare eller inom företagshälsovården. Läkare arbetar som experter inom sitt eget område i multiprofessionella arbetsgemenskaper inom flera olika samhällssektorer.

Utöver det traditionella läkar-/tandläkararbetet ger den utbildning som leder till medicine/odontologie licentiatexamen även färdigheter att arbeta i forsknings- och undervisningsuppgifter samt administrativa uppgifter som förutsätter medicinsk sakkunskap.

Arbetet är mycket krävande och ansvarsfullt samt förutsätter hög kompetens, interaktionsfärdigheter, beaktande av andra människors perspektiv, konfidentialitet samt stresstålighet.

Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga

När man fastställer förutsättningarna för yrkesmässig funktionsförmåga för en läkare/tandläkare är det viktigt att säkerställa patientsäkerheten.

• God hälsa, eftersom arbetet ofta är fysiskt tungt beroende på specialitet och arbetsuppgifter (t.ex. oregelbundna arbetstider och långa jourer).
• Tillräckliga interaktionsfärdigheter och kognitiva förutsättningar för att kunna att arbeta i uppgifter enligt yrket (t.ex. intervju av patienten och anteckningar i patientjournaler).
• Tillräckliga motoriska förutsättningar att utföra olika mindre åtgärder (t.ex. att sy sår, sätta in en kanyl i blodkärlet). Fysisk och social beredskap att arbeta i en multiprofessionell verksamhetsmiljö.
  • Tillräckliga sensoriska funktioner som möjliggör yrkesmässig verksamhet (bl.a. syn, hörsel, känselsinne).
  • Läkare: förmåga att intervjua och undersöka en patient på basis av egna sinnesförnimmelser och genom att använda olika undersökningsredskap avsedda för undersökning av patienten (bl.a. stetoskop, otoskop, oftalmoskop, reflexhammare, stämgaffel).
  • Tandläkare: förmåga att arbeta på en vårdenhet och med direkt ögonkontakt och via spegel utföra åtgärder som kräver stadighet på handen och god visuospatial gestaltning samtidigt som patientens känslor beaktas.
• Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
• Branschen lämpar sig inte för personer med rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.

Verksamhetsmiljö

Psykologens arbete sker i mycket mångsidiga verksamhetsmiljöer och i kontinuerlig social växelverkan med klienter eller klientgrupper samt professionella nätverk av experter. Yrket förutsätter förmåga att reflektera över den egna funktionsförmågan och förmåga att bedöma dessa egenskaper hos andra människor. Psykologen ska i sitt yrke utföra undersökningar som kartlägger klienternas funktionsförmåga samt kognitiva och socioemotionella funktioner. Arbetet förutsätter också en förmåga att fatta självständiga beslut.

Beroende på tillämpningsområdet kan den fysiska och psykiska verksamhetsmiljön variera mycket. Psykologyrket är särskilt krävande i fråga om den psykiska verksamhetsmiljön och detta ska beaktas när man bedömer om en person är olämplig för branschen.

Nedan beskrivs kriterier för förutsättningarna vad gäller funktionsförmågan. Om dessa förutsättningar anses vara bristfälliga kan de antingen permanent eller tillfälligt utgöra ett hinder eller innebära att personen är olämplig för branschen.

Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga

• Tillräckliga interaktionsfärdigheter. I fråga om dessa ska det finnas förutsättningar att med stöd, utbildning och handledning utveckla färdigheterna så att till exempel klientarbete blir möjligt.
• Tillräckliga kognitiva förutsättningar för till exempel skriftlig och ömsesidig muntlig kommunikation.
• Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara upprepat instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
• Tillräcklig sensorisk funktionsförmåga. När man bedömer lämpligheten att studera inom branschen ska man utreda vilka möjligheter och metoder det finns för att kompensera begränsningar i ett eller flera sinnen eller ingripa med hjälpmedel till exempel i psykologiska testsituationer. Avsaknad av syn och hörsel begränsar möjligheterna att bland annat under en praktikperiod lära sig vissa bedömningsmetoder som används i psykologyrket samt begränsar till vissa delar yrkesutövningen.
• Branschen lämpar sig inte för personer med allvarligt rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.

Verksamhetsmiljö

Psykoterapeutens arbete sker i mycket mångsidiga verksamhetsmiljöer och i kontinuerlig social växelverkan med klienter eller klientgrupper samt professionella nätverk av experter. Yrket förutsätter förmåga att reflektera över den egna funktionsförmågan och förmåga att bedöma dessa egenskaper hos andra människor. Psykoterapeuten ska i sitt yrke utföra undersökningar som kartlägger klienternas funktionsförmåga samt kognitiva och socioemotionella funktioner. Arbetet förutsätter också en förmåga att fatta självständiga beslut.

Beroende på tillämpningsområdet kan den fysiska och psykiska verksamhetsmiljön variera mycket. Psykoterapeutyrket är särskilt krävande i fråga om den psykiska verksamhetsmiljön och detta ska beaktas när man bedömer om en person är olämplig för branschen.

Nedan beskrivs kriterier gällande hälsorelaterade begränsningar som antingen permanent eller tillfälligt kan utgöra ett hinder eller innebära att personen är olämplig för branschen.

Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga

• Goda eller utmärkta interaktionsfärdigheter.
• Tillräckliga kognitiva förutsättningar för till exempel skriftlig och ömsesidig muntlig kommunikation.
• Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara upprepat instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
• Branschen lämpar sig inte för personer med allvarligt rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.

Verksamhetsmiljö

Målet med det sociala arbetet är att främja människors och gemenskapers välbefinnande. En socialarbetare arbetar för att förebygga och minska sociala problem på individ-, familje-, gemenskaps- och strukturnivå. Socialarbetarens arbete sker i mycket mångsidiga verksamhetsmiljöer och i kontinuerlig social växelverkan med klienter eller klientgrupper samt professionella nätverk av experter. I arbetet möter man etiskt krävande och komplexa situationer samt människor i sårbara livssituationer. Socialarbetaren måste kunna gestalta saker ur flera olika synvinklar och på ett mångsidigt sätt kombinera olika typer av information även i praktiska klientsituationer. För att kunna arbeta i yrket krävs förmåga att fatta självständiga beslut samt förmåga att reflektera över den egna funktionsförmågan.

Nedan beskrivs kriterier gällande hälsorelaterade begränsningar som antingen permanent eller tillfälligt kan utgöra ett hinder eller innebära att personen är olämplig för branschen.

Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga

• Tillräcklig interaktionsförmåga för att kunna arbeta med uppgifter enligt yrket.
• Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara upprepat instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
• Tillräckliga kognitiva och socioemotionella förutsättningar för att kunna arbeta i uppgifter enligt yrket.
• Branschen lämpar sig inte för personer med allvarligt rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.