Forskningsbaserad utveckling

Grundande av Lärarakademin var en respons på observationer och erfarenheter att prestige och status för undervisning inte är på samma nivå som prestige och status för forskning. Även om Lärarakademins syfte är att belöna enskilda utmärkta lärare, är målet samtidigt att förbättra kvaliteten på undervisningen och studenternas lärande inom hela universitetssamfundet. Den teoretiska utgångspunkten är en universitetspedagogisk syn på vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen (scholarship of teaching).

Initiativet till att grunda Lärarakademin föddes våren 2011 i samband med rektorns campusdiskussioner och beredningen av strategiprocessen för perioden 2013–2016. Utgående från initiativet tillsatte universitetets utbildningsråd en arbetsgrupp med uppgift att sätta sig in i de internationella modellerna för och undersökningarna av olika belöningssystem samt de olika systemens effekter. Idén om en lärarakademi fick gensvar och akademin grundades 2012.  

Genom att grunda Lärarakademin vill universitetet ge en tydlig signal om att undervisningen är en central och värdefull del av det akademiska arbetet. Samtidigt vill vi poängtera att man kan lära sig att undervisa och att man kan utveckla målmedvetet sin pedagogiska skicklighet, precis som sin forskningskompetens, och dela med sig av den till sina kolleger.

Lärarakademin har som mål att

  • höja undervisningens status och stärka dess ställning inom universitetssamfundet
  • höja kvaliteten på studenternas lärande och främja goda resultat
  • införa ett belönande karriärsteg för akademiska lärare
  • öka den jämförbara dokumentationen och erkännandet av pedagogiska meriter
  • erbjuda universitetets lärarkår en mångdisciplinär miljö som ger kollegialt stöd i utvecklingen av undervisningen och främjar spridningen av god praxis inom universitetet.

Den teoretiska utgångspunkten är universitetspedagogisk syn på vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching). Målet är att systemet för belöning av utmärkt undervisning ska främja utvecklingen av undervisningen och lärandet vid universitetet. Grundtanken är inte enbart att belöna enskilda utmärkta lärare, utan att höja kvaliteten på undervisningen och studenternas lärande inom hela universitetssamfundet.

Ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching) omfattar både

  • enskilda utmärkta lärares undervisning,
  • kollegialt samarbete med andra lärare och, som en följd av dessa,
  • medverkan till en högre kvalitet på undervisningen vid universitetet.

Vad innebär ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching)?

Den teoretiska bakgrunden till systemet för belöning av utmärkt undervisning är ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching). Detta begrepp lades fram av Boyer 1990. Han presenterade en modell med fyra delområden som tillsammans utgör grunden för en kvalificerad akademisk verksamhet:

  • ett vetenskapligt förhållningssätt till forskning (scholarship of discovery)
  • ett vetenskapligt förhållningssätt till integration av kunskap (scholarship of integration)
  • ett vetenskapligt förhållningssätt till tillämpning av kunskap (scholarship of application) och
  • ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching).

Undervisningen ses som en central del av det akademiska arbetet. Forskning och undervisning står inte i ett motsatsförhållande, utan det vetenskapliga förhållningssättet ingår i alla aspekter av akademiskt arbete. Det väsentliga i Boyers modell var att han betonade universitetsundervisning som en verksamhet där universitetslärarna målmedvetet kan utvecklas och uppnå en hög akademisk nivå.

De som forskar i universitetsundervisning har utvecklat definitionerna av ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och debatterat vad begreppet betyder. Det råder relativt stor enighet om begreppets centrala element och karakteristika. Lärare med ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen är utmärkta lärare, de är experter inom sitt område, de sprider sitt kunnande och utvecklar kunskapen om undervisning och lärande så att den kan genomgå en kollegial utvärdering. Kärnan i utmärkt undervisning är att läraren undervisar på ett sätt som aktivt stöder studenternas lärande.

Modellen för ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning väckte tanken om att lärarna också skulle kunna bedömas med detta förhållningssätt som kriterium. Trigwell, Martin, Benjamin och Prosser utarbetade en modell för ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och för bedömning av detta. Modellen baserar sig på forskning och teorier om undervisning och lärande. Enligt modellen strävar utmärkta lärare efter att få en större förståelse av undervisningens natur genom att studera litteratur om undervisning och lärande, genom att studera sin egen undervisning, genom att målmedvetet och systematiskt reflektera över sin undervisning även ur studentens perspektiv och genom att presentera sina undervisningsidéer och undervisningsmetoder för kolleger i samtal eller publikationer.

Belöningssystemens effekter

Flera forskare som jämfört olika belöningssystem betonar att ett ändamålsenligt belöningssystem ska påverka forskningskulturen bland undervisnings- och forskningspersonalen vid universitetet. Belöningssystemet ska också göra universitetsundervisning och lärande vetenskapligt intressant för de anställda. Samtidigt ska belöningssystemet också göra det möjligt att belöna universitetslärare som lagt ned mycket energi på undervisningen och utmärkt sig i detta avseende. Vid flera universitet fokuserar belöningssystemen för undervisning på belöning av utmärkta lärare, men det egentliga syftet och målet är att påverka och utveckla universitetets undervisningskultur.

I äldre forskningslitteratur finns dock också en del belägg för att belöningssystemen i första hand stöder och uppmuntrar de enskilda belönade lärarna och inte i lika hög grad sporrar andra lärare att utveckla undervisningen. I nyare belöningssystem har man därför också velat beakta ett gemenskapsperspektiv när det gäller att belöna undervisning.

Även vid utvärderingen av universitetens kvalitetsarbete och kvalitet uppfattas belöningssystem och en forskningsbaserad utveckling av undervisningen som ett centralt kvalitetskriterium.

Källor

  1. Jfr Olsson & Roxå, 2008.
  2. Boyer, 1990.
  3. Biggs, 1996; 1999. Boyer, 1990. Elton, 1998. Kreber, 2002. Prosser & Trigwell, 1999. Ramsden, 1992. Shulman, 1998.
  4. Trigwell et al., 2000. Se även Olsson & Roxå, 2008.
  5. Olsson & Roxå, 2008. Thibault et al., 2003. Chism & Szabo, 1997. McNaught & Anwyl, 1993. Menges, 1996. Warren & Plumb, 1999. Cambridge, 2001.
  6. Chism & Szabo, 1997. McNaught & Anwyl, 1993.
  7. E.g. Huusko, 2009.

 

Referenser (pdf) »»

 

Lärarakademin och dess genomslagskraft undersöks i ett särskilt projekt. Syftet med undersökningen är att producera information om det nya belöningssystemet och dess effekter på universitetslärarna och universitetssamfundet. Mer information om forskningsprojekt finns på Universitetspedagogiska forsknings- och utvecklingsenhetens sidor.