Ekonomi
Vetenskapsområden ekonomi är placerat vid Statsvetenskapliga fakulteten. I det avseendet avviker det från de övriga institutionerna för ekonomi i Finland som är placerade vid handelsvetenskapliga fakulteter. Årligen inleder cirka 50 nya studerande sina studier vid läroämnets kandidatprogram. Undervisnings- och forskningspersonalen omfattar närmare 40 personer. Vetenskapsområden ekonomi finns i byggnaden Economicum på Arkadiagatan där även Aalto-universitetets och Hankens institutioner för ekonomi samt Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) ligger. Totalt arbetar över etthundra nationalekonomer vid Economicum.

Ekonomienheterna vid Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Hanken har grundat ett gemensamt forskningsinstitut, Helsinki Graduate School of Economics, Helsinki GSE) för att främja vetenskaplig forskning inom området.
Forskningsprofil

Centrala forskningsområden vid Helsingfors universitet är tidsserieekonometri, spelteori och tillämpad mikroekonomisk teori och makroekonomi. Utöver dessa undersöker enskilda forskare ett brett spektrum ämnen, från indexteori och etik till entreprenörskapsteori och förhandlingsteori.

Den empiriska forskningen om dynamiken mellan makroekonomi och finansmarknaden baserar sig på olika tidsseriematerial såsom t.ex. serier, aktieavkastning och räntor som samhällsekonomins bokföring producerat och som beskriver ekonomin i sin helhet. Den tidsserieekonometriska forskningen omfattar både utveckling av statistiska metoder och tillämpning av dessa i empirisk ekonomisk forskning. Forskningen inom läroämnet har under senare tid koncentrerat sig på s.k. strukturella vektorautoregressiva modeller och s.k. icke-kausala och irreversibla tidsserieprocesser. Dessa kan särskilt tillämpas på ekonomiska modeller där framtidsförväntningar ingår. Modellerna har tillämpats framgångsrikt i bl.a. modellering och prognostisering av inflation samt undersökning av förutsägbarheten i fråga om delavkastning. 

Spelteori är ett delområde inom matematiken och även ekonomer har deltagit i utvecklandet av den. Teorin undersöker det strategiska beroendet mellan olika beslutsfattare. Inom läroämnet har man framgångsrikt tillämpat detta på bl.a. följande objekt: Parbildning som ett ekonomiskt fenomen; verksamheten på en ”tunn marknad” där beslutsfattarna kan förutspå varandras reaktioner; samt ryktesbildningens inverkan på den ekonomiska politikens funktionsförmåga. 

Makroekonomi undersöker ekonomin som helhet och helhetsekonomiska fenomen såsom ekonomisk tillväxt, produktion, arbetslöshet, inflation, penning- och finanspolitik, valutakurser och bytesbalans samt ekonomiska kriser. Den makroekonomiska forskningen inom läroämnet omfattar forskning om både ekonomisk tillväxt samt konjunkturväxlingar och ekonomisk politik.  

Forskning om ekonomiska tillväxtfaktorer och konjunkturväxlingar hör till makroekonomins grunder. Läroämnet har särskilt studerat den internationella handelns, globaliseringens (t.ex. skapandet av ekonomiska unioner), miljöfaktorernas och ekonomiska institutioners (t.ex. arbetsmarknadens struktur) inverkan på den ekonomiska tillväxten. Inom befolkningsekonomi har man studerat bl.a. luftföroreningarnas inverkan på dödlighet och ekonomisk tillväxt.

Helhetsekonomiska fenomen och den ekonomiska politikens konsekvenser studeras med hjälp av teoretiska och estimerade dynamiska, stokastiska modeller för allmän jämvikt. Centrala forskningsobjekt är konjunkturväxlingar samt penning- och finanspolitik. Den senaste forskningen är inriktad på finansieringssystemets och bankernas makroekonomiska konsekvenser. 

De offentliga utgifterna utgör i Finland och andra länder med en bred offentlig sektor ungefär 50 procent jämfört med bruttonationalprodukten. Därför är det av yttersta vikt att förstå hur offentlig service, inkomstöverföringar och beskattning bör ordnas och hur valda politiska åtgärder påverkar individers och företags verksamhet. För forskningen vid enheten används omfattande registerbaserade mikromaterial, som ofta inkluderar hela befolkningen, för tillämpad forskning på de här frågorna i syfte att utreda orsakssamband kring den ekonomiska politikens inverkan på ekonomiska aktiviteter.

Forsknings­grupper och pro­jekt
  • Forskningsgruppen ”Financial and Macroeconometrics” under ledning av professor Markku Lanne koncentrerar sig på att utveckla och tillämpa användbara tidsserieekonometriska metoder inom empirisk forskning om finansieringsmarknaden och makroekonomin.
  • Helsinki GSE har också många forskningsgrupper. Besök deras webbsida för mera information (sidan på engelska).
Studier i ekonomi

Ekonomienheten vid Helsingfors universitet är känd som landets ledande utbildare av ekonomer. Utbildningen erbjuder mångsidiga studiemöjligheter i en alltmer internationaliserad och krävande miljö. Den högklassiga utbildningen baserar sig på forskning av hög kvalitet. I samband med utvärderingen av forskningens kvalitet vid Helsingfors universitets institutioner som genomfördes år 2012 belönades två forskningsgrupper vid ämnet (Economic Analysis and Theory och Time Series Econometrics) för högklassig forskning som de enda i sin kategori vid fakulteten.

Ekonomistudierna kan inledas med kandidatprogrammet i ekonomi eller kandidatprogrammet i matematiska vetenskaper med studieinriktning ekonometri (sidan på finska). Från dessa kan man fortsätta med magisterprogrammet i ekonomi (sidan på engelska). Det är också möjligt att söka till magisterprogrammet från andra kandidatprogram under förutsättning att kandidatexamen innehåller tillräckliga studier i ekonomi och metodämnen.

Magisterprogrammet i ekonomi har två studieinriktningar: Den allmänna studieinriktningen ger utmärkta färdigheter för att arbeta med ekonomiska uppgifter. Studieinriktningen ekonomisk forskning förbereder särskilt för ekonomiska påbyggnadsstudier, men även för särskilt krävande ekonomiska uppgifter.

Undervisningen inom magister- och doktorandprogrammen i ekonomi genomförs delvis tillsammans med institutionerna för ekonomi vid Aalto-universitetet och Hanken. Detta möjliggör det största undervisningsutbudet och urvalet av ekonomiska specialområden i hela Finland. Ekonomiutbildningen vid Helsingfors universitet är dock mer matematisk och kvantitativ än vid andra universitet i landet, och vi kan erbjuda ytterst mångsidiga möjligheter att studera olika ekonomiska metoder. Därför har examen gott anseende i arbetslivet och en betydande andel av de som utexaminerats hos oss arbetar som nationalekonomer med uppgifter som förutsätter goda analytiska färdigheter.

På senare tid har arbetsgivare av betydelse för de utexaminerade varit Finlands Bank, forskningsinstitut, Statistikcentralen, den övriga offentliga sektorn och bankerna. Typiska arbetsuppgifter är att ta fram ekonomiska utredningar som beslutsunderlag samt analys av ekonomisk information. De som är intresserade av sådana uppgifter har anledning att inkludera tillräckligt med studier i statistik och ekonometri i sina studier. Examen ger även utmärkta färdigheter för andra sakkunniguppgifter inom offentlig förvaltning och den privata sektorn.

Ut­bild­nings­pro­gram med un­der­vis­ning i eko­no­mi
Personer
Show less info
Show less info
Show less info
Show less info
Show less info
Show less info
Show less info
Show more info
Kontaktinformation

Pos­t- och besökaddress

PB 17 (Arkadiansgatan 7)
00014 Helsingfors universitet

Information för media och press

Tjänster för press och media

Published on
5 månader 3 veckor ago